Mhairi McFarlane - Det är inte jag, det är du

Åh, som jag längtade efter att Det är inte jag, det är du skulle komma ut på svenska. Visst hade jag kunant läsa den på engelska, jag läste ju trots allt och uppskattade You had me at hello på originalspråk men med den här hösten med extrem lässvacka och trötthet i bagaget kändes en bok på engelska mig övermäktig. Så det blev till att vänta, och vänta. För inte nog med att den aldrig ville komma ut, BTJ var dessutom oändligt långsamma med leveransen av boken till bibblan, och jag hade ju faktiskt lämnat inköpsförslag på boken dit. Japp, det får man göra även som bibliotekarie :)

I Det är inte jag, det är du bestämmer Delia sig för att fria till sin sambo sedan flera år, Paul. Det är deras tioårsdag och hon tycker det är dags för förändring. Han säger ja. Med mycket tvekan. Sen dröjer det inte lång stund innan det kommer fram att Paul har varit otrogen… Där och då tar livet en helt annan vändning för Delia och det involverar flytt till London, jakten på ett internettrol, en mystisk arbetsgivare och en mycket irriterande (och snygg) journalist.  Ett helt perfekt upplägg för en underbar Mhairi-roman med andra ord. Och jag gillar det där. Mycket till och med!

Det är inte jag, det är du är den optimala boken när läslågan står på minus 200 och tröttheten är total. En glömmer nämligen helt bort det när en börjar läsa och vips har det gått fyra timmar och boken är utläst. Boken innehåller vänskap, kärlek men framför allt en rejäl dos humor och det är just det jag tycker så mycket om med Mhairi McFarlane. 

Mhairi lyckas också att överraska mig med bokens handling. Ett tag trodde jag mig vara helt på det klara med vad som skulle hända [spoiler: att Delia skulle få ihop det med nättrollet Joe] men så tog handlingen en helt annan vändning. Igen. Jag uppskattar när allt inte är som jag förväntar mig!

När det kommer till Mhairi McFarlane har jag bara en sak satt skriva egentligen, läs hennes böcker!

Titel: Det är inte jag, det är du

Författare: Mhairi McFarlane

Förlag: Harper Collins

Utgiven: 2015-11

Sidor: 415 s

Adlibris | Bokus

Belinda Jones - The Travelling Tea Shop

Vissa böcker säljer helt klart in sig helt och hållet via sina omslag. Det här var definitivt en sån bok!

Om boken:

A delectable tale of love, friendship and cake...

Laurie loves a challenge. Especially if it involves tea-time and travel. So when British baking treasure Pamela Lambert-Leigh needs a guide on a research trip for her new cookbook, she jumps at the chance. 

The brief: Laurie and Pamela - along with Pamela's sassy mother and stroppy daughter - will board a vintage London bus for a deliciously unusual tour of the USA's East Coast, cruising from New York to Vermont. 

Their mission: To trade recipes for home-grown classics like Victoria Sponge and Battenburg for American favourites like Red Velvet Cake and Whoopie Pie. 

All the women have their secrets and heartaches to heal. As well cupcakes galore, there's also the chance for romance...

But will making Whoopie lead to love?

Jag tycker:
Jag kunde inte motstå bokens omslag och dess beskrivning om engelska och amerikanska bakverk men det var själva storyn bakom som gjorde att jag slukade den när jag läste (även om jag hade ett konstant sötsug HELA boken igenom.

Belinda Jones har här skrivit en typiskt trevlig bok med många motgångar under resans gång men med det lyckliga slut som jag ändå någonstans var ute efter. Jag fick ett sug att resa till New England för att uppleva USAs östkust, att åka röd Londonbuss och som sagt efter att baka kakor. Kanske var det här inget litterärt mästerverk men det var definitivt trevlig läsning för stunden!

Titel: The Travelling Tea Shop
Författare: Belinda Jones
Förlag: Hodder
Utgiven: 2014-05
Sidor: 316
Adlibris | Bokus

Mhairi McFarlane - Från och med nu

Vad är medicinen för en extrem lästorka? Det är jag nog inte den enda som har frågat mig... Däremot har jag hittar ett riktigt bra botemedel! Från och med du av Mhairi McFarlane. 

Härom året läste jag, och tyckte mycket om, You had me at hello! Nu ville jag testa på McFarlane på svenska så lånade hem Från och med du så fort den kom in till bibblan och jag blev inte besviken. Faktum är att jag inte kunde lägga boken ifrån mig när jag väl började läsa. 

I Från och med du möter vi Anna Alessi. Tidigare Aureliana - skolans utstötta fetto som fortfarande lider av komplex efter skoltidens mobbing, trots att hon numera gått ner alla överflödiga kilon och blivit riktigt snygg. Anna som älskar historia och nu äntligen får göra sitt drömjobb - hjälpa till med en utställning på ett museum om Theodora. Problemet är bara att mannen från PR-byrån som ska hjälpa henne med projektet är James Fraser. DEN James Fraser som ligger bakom hennes allra värsta skolminne. Skolans snygging - som för all del fortfarande är lika snygg. Och som faktiskt verkar ha förändrats en hel del...

Åh, vad jag känner med Anna som fortfarande på något sätt lever kvar i det förflutna och inte kan släppa det. Som har svårt att förlika sig med den hon är idag. Jag skrattar dock rätt gott åt de dejter hon går på med riktiga idioter. Jag har själv aldrig testat på det där med internet-dejting men det är ungefär så jag ser det framför mig, att det förvisso går hitta drömprinsen men att han finns dold bland väldigt många stolpskott!

Precis som i förra boken tycker jag väldigt mycket om Mhairis persongalleri. Den nördige kollegan Patrick är en rolig figur och jag älskar att han försöker övertyga Anna om datorspels förträfflighet. Annas ganska hysteriska syster Aggy och hennes betydligt lugnare fästman Chris är ett charmigt par och jag gillar verkligen hur Anna beskriver deras relation. Jag skulle själv vilja ha Michelle och Daniel som vänner, vilka ljuvliga side-kicks! Självklart hittar jag också en person att hata i slusken Laurence, fy vilken idiot till karl. Men han bidrar till många bra scener i boken!

Från och med du är kanske ingen bok att läsa om du eftersöker galna twister eller oväntade slut men om du som jag längtar efter att bara kunna försvinna in i bokens värld och fördriva några timmar är det här boken för dig. Det är en mysig berättelse med ett större djup än vad jag hade väntat mig och handlar om vänskap, kärlek och om att människor faktiskt kan förändras. 

Det är förresten lite kul att läsa om sådant en känner till. Som Theodora som Anna först såg avbildad i mosaik i Ravenna. Jag var ju faktiskt där i Ravenna och tittade på de helt fantastiska mosaikerna för bara några månader sedan. Nedan ser ni just Theodora i krona och lång vacker mantel omgiven av sitt entourage. Bara en av många sagolikt vackra motiv. Det är svårt att fatta att de är över 1500 år gamla!

Titel: Från och med du

Författare: Mhairi McFarlane

Förlag: Harper Collins Nordic

Utgiven: 2015-06

Sidor: 396

Adlibris | Bokus

Camilla Davidsson - Pensionatet vid världens ände

OBS! Detta är en del i en serie. Spoliers från tidigare bok förekommer!

Jag tyckte om Under vintergatans alla stjärnor när jag läste den förra sommaren, även om det fanns vissa bitar jag störde mig på då. Samtidigt är det en bok som legat kvar i mina tankar många gånger, så kanske var jag lite för snål med mitt betyg. Klart är i alla fall att Pensionatet vid världens ände var en av mig välkommen och omtyckt uppföljare.

I första delen av serien ger sig Emma iväg och vandrar den tusenåriga pilgrimsleden Camino de Santiago de Compostela i Spanien. Hon var sönderstressad, utbränd, och känslorna var i totalt kaos. Men längs leden kände hon att hon hittade sig själv. Det är dock först när hon kommer hem från sin vandring som resan börjar på riktigt. Resan som kallas livet. Nog för att Emma under vandringen fick en paus från det ständige strulet med den snygge Eric, från jobbstressen och utbrändheten men hemma i den lilla ettan i Stockholm är det inte lika lätt att fly. Snart är hon tillbaka i jobb-hets, kärlekstrassel och panik. Så får hon ett erbjudande om en vistelse på det karga Fårö.

Jag tyckte oväntat mycket om att åter få stifta bekantskap med Emma igen. Hon är på något sätt lätt att ta till sig. Sen blir jag ständigt irriterad på henne för att hon aldrig tycks lära sig av sina misstag. Går tillbaka till samma slags jobbstress igen, kan inte säga nej. Hon dras åter igen ner i en ond spiral och det gör just ont att läsa om detta. Samtidigt är det en otroligt välskriven skildring av en ung kvinna mitt i karriären som gör det alla andra förväntar sig av henne, emot hennes eget bästa. Sådana unga kvinnor tror jag tyvärr att det finns ganska många av i verkligheten.

Jag har aldrig varit på Fårö. Inte heller på Sandhamn som också figurerar en hel del i boken. Däremot får Camilla Davidsson fina miljöbeskrivningar mig otroligt sugen på att besöka dessa två platser! Kanske hade jag förväntat mig att större delen skulle utspela sig på just Fårö, i och med bokens beskrivning, och titel, men jag suger i mig det jag får i alla fall. De långa stränderna, den lilla gäststugan, pensionatet med den otroligt coola gamla damen som sköter det. Jag gillar verkligen det här.

Pensionatet vid världens ände är en fin roman och jag gillar att få fortsätta följa Emma, hon börjar kännas som en vän. Kanske går det lite för snabbt i handlingarna i slutet, jag hade gärna sett mer fokus på relationerna där och kanske lite mindre på karriären som ältas trätt mycket i bokens inledning, men i det stora så tycker jag att det här är en klar utveckling från Camilla Davidssons debut förra året som jag ändå tyckte mycket om. Jag ser med spänning emot nästa del i serien. Jag vill veta hur det går för stackars Emma!

Titel: Pensionatet vid världens ände
Författare: Camilla Davidsson
Förlag: Bladh by Bladh
Utgiven: 2015-08
Serie: Under vintergatans alla stjärnor #2
Sidor: 327
Adlibris | Bokus

Marita Conlon-McKenna - Den glömda rosenträdgården

Marita Conlon-McKenna är en av mina absoluta favoriter när det kommer till feelgood. Självklart blev jag jätteglad när hon nu kommer med en ny bok. Den glömda rosenträdgården utspelar sig på den irländska landsbygden utanför Dublin.

Molly Hennessy lämnas ensam när hennes make David oväntat dör i hjärtinfarkt. Deras hus i byn Kilfinn är charmigt men befinner sig till stora delar i förfall. Till Mollys förskräckelse hör dessutom banken av sig och vill att hon betalar av lånen på huset.

Hennes brorsdotter Kim behöver en ny start i livet. När Molly får en idé om hur Mossbawn House ska räddas gör de båda Gina, som jobbar i byns kafé, delaktig i planerna. (text från bokens säljsida på Bokus)

Tyvärr blev jag ganska besviken på den här boken. Språket är inte lika wow, berättandet känns hackigt och redogörande och jag får aldrig riktigt några känslor för karaktärerna. Att det dessutom förekommer flera grova missar underlättar inte. Molly ska till exempel på semester till Italien. På en sida står det att hon ska resa några dygn. Nästa gång står det att hon ska vara borta två veckor och vid ett tredje tillfälle står det att hon är borta en vecka. Va?! liksom. Korrläsning tycks ha fallerat där, och ganska rejält. Självklart älskar jag de härliga beskrivningarna av den irländska landsbygden. Irland har alltid varit så exotiskt för mig och jag hoppas att jag kommer dit en vacker dag, det hade varit en dröm. Men även här blir det styltigt den här gången. Jag försökte verkligen tycka om men det blev svårt.

Nu är det absolut ingen dålig bok, jag gillar relationsbygget även om karaktärerna kanske inte är lika underbara som de brukar i Conlon-McKennas böcker. Det är en fin kamp om att lyckas behålla det gamla godset från att hamna i stora byggpampars händer. Det är också en mysig skildring om att gå vidare när en älskad anhörig lämnar en allt för hastigt och/eller när allt går åt skogen med jobb och privatliv.

Nej. Den glömda rosenträdgården blev ingen ny favorit hos mig. Vill du läsa Conlon-McKenna när hon är som allra bäst skulle jag hellre rekommendera En liten hattaffär på hörnet eller Kockskola för ensamma hjärtan. Jag tror dock med största säkerhet att det här kommer gå hem hos andra läsare, så bli inte allt för avskräckt av min recension. Jag har helt enkelt blivit lite för bortskämd och kräsen...


Titel: Den glömda rosenträdgården
Författare: Marita Conlon-McKenna
Förlag: Norstedts
Utgiven: 2015-04
Sidor: 328
Adlibris | Bokus

Nora Roberts - En förtrollad ö

Snacka om att Nora Roberts är en boksprutare. Jag var tvungen att räkna böckerna på hennes kompletta lista på hennes hemsida och fick det till 233 utgivna böcker till dagens datum. 233!!! Det är sanslöst många böcker! Jag har läst ett antal av dem men långt ifrån alla. 

Mina favoriter har alltid varit de med lite magiska/folklore-inslag. Favoritserien är till exempel den om familjen Gallagher som börjar med Solens diamanter, som utspelar sig på Irland och har övernaturliga inslag av älvor, myter och sagor. En fin serie som verkligen väcker suget att åka till Irland. Men nu var det inte den jag skulle skriva om utan Roberts nya bok på svenska, En förtrollad ö. Den utspelar sig på den lilla ön Three Sisters Island som sägs vara skapad av tre häxor från 1600-talets Salem. Dit kommer Nell Channing på flykt från en farlig man och känner det som att hon kommer hem. Hon hamnar snart i öns bokhandel där hon får jobb i kaféet av den karismatiska Mia, som säger sig vara en häxa... Hon träffar också den snygga polisen Zack och hans bitchiga syster Ripley, också polis. Men frågan är hur säker hon är på ön och hur länge hon lyckas dölja sitt förflutna.

En förtrollad ö är en typisk mysig bok som handlar om vänskap, systerskap och kärlek med en uns spänning och magi. En bok för regniga semesterdagar kanske eller när du är ute efter något lättläst. Jag gillar Roberts fantasyinslag med häxor och magi, det är ingen fantasyvärld deluxe men lite småspännande med de fyra elementen, att ta ner månen, små förtrollningar och tricks. Centralt är ändå hur Nell anpassar sig till livet på den lilla ön och närmar sig de övriga boende där, hur hon blir välkomnad i gemenskapen, känner det som att hon kommer hem.

Det är kanske att ta i att säga att boken kommer lämna jättestora spår i min mentala bokhylla men Roberts är trots allt en av de bättre i den här genren och jag fick mig några trevliga timmars läsning i soffan. Handlingen var kanske rätt väntad men det innehöll ändå några överraskningar här och där och det lyfte boken från ordinär till något jag tyckte om och uppskattade. Om jag får välja mellan Nora Roberts olika genrer (feel good, feel good med crime-inslag och feelgood med övernaturliga inslag) är detta trots allt favoriten.

Från en ö till en annan, nu ska vi packa bilen och bege oss ut i Roslagens skärgård för midsommarfirande. :)

Titel: En förtrollad ö

Författare: Nora Roberts

Förlag: Albert Bonniers Förlag

Utgiven: 2015-05

Serie: Three Sisters Island #1

Sidor: 325

Adlibris | Bokus

Åsa Hellberg - Toscana tur och retur

När läsningen går tungt och jag behöver något lättsmält att läsa, då sitter det alltid fint med en Åsa Hellberg. Garanterat roligt och mysigt med härliga intriger. 

Återigen möter vi här ett par väninnor i 50-årsåldern, kvinnor som liksom tidigare böcker har det ganska gott ställt. Sara är reseskribenten som saknar uppslag till nästa storslagna reportage. Nyskild och med alldeles för mycket tid köper hon en motorcykel och tänker bege sig till en motorcykelträff på ett slott i Toscana. En resa hon vill få med bästa väninnan Jessica. Jessica är författare med många topplisteplaceringar. Hennes stil är betydligt mer tajta klänningar än skinnställ men ändå sitter hon där sen, på motorcykeln bakom Sara. 

Jag gillar verkligen det här. Åsa Hellberg har ett lättillgängligt språk som gör att sidorna bara flyger iväg. Jag känner det som att jag verkligen lär känna väninnorna Sara och Jessica med alla deras karl-strul, småtjafs och djupa vänskap. Jag tycker det är strongt av Sara att sätta sig på en stor motorcykel och ge sig iväg ut i Europa, för hon är kanske inte så säker på sig själv som först framgår. Det är spännande med den otrevlige Texas, Jessicas stora hemlighet och alla dolda hemligheter på det toscanska slottet. 

Och Toscana, jag behövde bara höra namnet på titeln för att känna att jag behövde läsa den här. Jag föll helhjärtat för Toscana när vi åkte igenom området på vår stora Italien-resa i höstas och drömmer mig ofta tillbaka till trakterna kring Pisa och Florens (faktum är att det inte dröjer länge tills jag får återse det då det bär av på långweekend till just Florens och även Bologna i slutet av maj, som jag längtar!!!)

Jag gillar verkligen inte slusken till karl som äger det italienska slottet, jag förstår mig inte på Jessica och hennes relation till JP och jag kan för mitt liv inte förstå hur någon skulle klara åka på en hel veckas semester med bara två små packväskor på motorcykeln men det är jag det. Jag gillar däremot motorcykel-mannen Texas, de långa vindlande vägarna och alla de relationer som byggs upp, utvecklas och fördjupas. Jag gillar faktiskt även att Åsa Hellbergs karaktärer är i 50-årsåldern, självständiga och kan ta hand om sig själva. Allt är precis som det ska vara i en Hellberg-roman med andra ord. 

Titel: Toscana tur och retur
Författare: Åsa Hellberg
Förlag: Forum (rec-ex, tusen tack!)
Utgiven: 2015-03
Sidor: 309
Adlibris | Bokus

Lucy Dillon - Hundra omistliga ting

Lucy Dillon kom in i mitt hjärta med sina karaktärer med brista hjärtan och genom alla söta små hundar. Där har hon stannat kvar och böckerna går från klarhet till klarhet. De blir helt enkelt bara bättre och bättre!

Gina Bellamy har haft ett tufft år. Hon återhämtar sig från en tuff sjukdomsperiod, mannen Stuart har lämnat henne för en ny kvinna och nu har hon tvingats lämna deras drömhem och flytta till en ny lägenhet. Den nya lägenheten blir till dessutom till råge fylld med flyttkartonger från det nyligen sålda huset. Den ro Gina kände när hon såg alla tomma ytor i lägenheten är försvunnen och Gina är märkbart besviken. Hon bestämmer sig alltså för att rensa ut; slänga eller skänka bort större delen av alla prylar. Hundra omistliga ting får hon spara, hundra saker som hon inte kan leva utan. Saker som faktiskt betyder något, på riktigt. Processen för Gina långsamt tillbaka till livet igen. Hon har god hjälp av kompisen Naomy och arbetet med renoveringen av Domaregården, en gång Ginas drömhus, nu ägs den av snyggingen Nick och hans fru...

Dillon tar upp ett problem som nog väldigt många känner till. Behovet av att spara på prylar som minnesamuletter. Vi fyller våra hem med mer och mer saker och får själva knappt plats. Men är egentligen inte minnena kring prylarna är viktigare än prylarna i sig själv. Så frågan är, behöver vi alla prylar? En mycket intressant frågeställning som jag tänkte mycket på medan jag läste.

Som vanligt skriver Dillon fängslande och det känns verkligen som om jag lär känna hennes karaktärer. De blir till vänner och jag sörjer när de är ledsna och skrattar med dem när livet leker. Gina är en stark huvudkaraktär som får det lite för tufft i livet men hennes agerande och tankebanor är imponerande, ett otroligt starkt personporträtt. Ginas före detta man verkar vara ett riktigt svin, fy för honom. Nog för att äktenskapet inte verkar ha vara det lyckligaste men det ursäktar inte hans beteende! Återigen faller jag helhjärtat för en hund.  Vinthunden Buzz dyker oväntat upp men får en stor betydelse. Jag kan verkligen se honom framför mig, mager och med svansen mellan benen och jag konstaterar återigen med klump i magen att den däringa greyhound-industrin är helt jäkla sjuk! 

Hundra omistliga ting är lite djupare, lite mörkare, än Lucy Dillons tidigare romaner. Det är också den av hennes romaner som jag gillat allra bäst. En mycket, mycket stark fyra!

Titel: Hundra omistliga ting
Författare: Lucy Dillon
Förlag: Forum
Utgiven: 2015-01
Sidor: 488
Adlibris | Bokus

Fiona Harper - Strålande jul, struliga jul

En sista julig bok innan jag lämnar julen 2014 till historieböckerna. Strålande jul, struliga jul är en klassisk "byta liv med varandra"-bok. En sån där "Du har det så himla bra, du skulle bara testa på hur jobbigt JAG har det!"  och så inser man att det finns två sidor av varje mynt.

Juliet är en utsliten singelmamma som lever sitt liv efter alla de listor hon skriver i den alltid närvarande anteckningsboken. Istället för att njuta av tiden med barnen skriver hon listor över vad de måste hinna med att göra. Julen måste vara helt perfekt såklart vilket leder till ytterligare välfyllda listor. Julias syster Gemma jobbar som regiassistent och måste hålla koll på en drös bortskämda, egotrippade skådespelare. Hon drömmer om att fira jul på en tropisk ö, långt bort från alla krav och all dramatik. Hon råkar bara glömma bort vad hon lovat Juliet och systrarna hamnar i ett stort gräl. Ett gräl som mynnar ut i att medan Juliet sätter sig på ett plan till den tropiska värmen och ett all inclusive-hotell ska Gemma fira jul med syskonbarnen, med god hjälp från grannen Will som är för snygg för sitt eget bästa...

Strålande jul, struliga jul handlar om det som är viktigt här i livet och hur man glömmer bort det i alla prestationskrav som omgivningen - och en själv - ställer sig. Bokens bakomliggande filosofi om julen stämmer så väl överens med min egen, att det är umgänget som är det viktigaste, inte allt kringliggande med pyssel, pynt, mat och paket. Stort pluspoäng för den aspekten av boken.

Sen är det såklart en mysig bok med många förväxlingsturer. Handlingen i den här typen av böcker brukar inte förvåna mig särskilt mycket men Strålande jul, struliga jul innehöll till min förvåning ett par överraskningsmoment som jag inte hade räknat med. Kul! Kanske inte en bok som sätter djupa spår men den gav mig julstämning och ett par mysiga lässtunder.

Titel: Strålande jul, struliga jul
Författare: Fiona Harper
Förlag: Harlequin
Utgiven: 2014-11
Sidor: 331
Adlibris | Bokus

Birgitta Bergin - Ett oemotståndligt förslag

Ett oemotståndligt förslag lät med sin beskrivning som en bok helt omöjlig att motstå. Svensk feelgood, en jämngammal tjej i huvudrollen (jag börjar inse att 30-årsdagen närmar sig...) som kommer från en småstad, ett stort arv men med ett uppdrag för att få ta del av pengarna. Det hela låter ju som det perfekta receptet för en ruggig höstkväll så vad kan då gå fel? Tydligen en del.

Jag har svårt att bestämma mig för vad jag tycker om Birgitta Bergins berättelse om Anna Holm. Själva grundstoryn är helt okej. Anna är trött på livet som fastighetsanalytiker i Göteborg. Trött på att bo i Kungälv eftersom hon inte har råd med boende inne i stan. Hon känner sig dessutom less på förhållandet med Jesper - borde de inte ha kommit längre efter så många år tillsammans? Flyttat ihop, pratat om barn... Hon vill helt enkelt att något ska hända, och det gör det ju med råge för hon får ett brev från en advokatbyrå där hon får reda på att hon angetts som arvtagare till 5 miljoner euro, en hel massa pengar! För att få dem måste hon genomföra ett uppdrag, ett uppdrag som kräver att hon flyttar till en lyxig lägenhet på Östermalm i Stockholm, jobbar som fastighetsanalytiker på ett stort företag - och, ska ta reda på vem jetset-killen Carl-Henrik Vansbro är...

Det hela är som det ska vara i en feelgood-roman - lite för overkligt för att man ska tro på det men jag köper det, det är som sagt som det ska vara. Och det är inte där skon klämmer. Jag fastnar nämligen i språket. Birgitta Bergin skrivsätt är lite för pratigt, meningarna kan vara korta och ibland ofullständiga och det stör mig. Det blir lite styltigt, som till exempel här i inledningen av kapitel 1:

Jag suckar. Kikar på klockan. Halv nio, en halvtimme kvar innan jag måste dra. Är lite sen idag. Jobbade över igår och behövde för en gångs skull en sovmorgon. Möte klockan tio, så snart är det dags att ta tag i dagen.

Det var nära att jag gav upp läsningen ett tag, men det blir bättre längre fram i boken. En annan sak jag hade lite svårt för var tillbakablickarna till barndomen och det som hänt innan Anna får brevet från advokatbyrån. Där blir det mer än lite styltigt, det känns så kortfattat och opersonligt berättat av Anna som berättarröst. Styckena känns nästan lite överflödiga.

Jag höll dock ut och läste boken till dess slut. Och jag gillade verkligen twisten som kom, den hade jag inte räknat med! Den sista tredjedelen av boken var riktigt bra. Det får mig att tänka på lök, man måste skala av den de torra, missfärgade yttre lagren för att komma till det fina. Jag tyckte om Carl-Henrik Vansbro, den missförstådda jetset-killen som aldrig hade långt till fest, glitter och glamour men som inte släppte någon innanför sin hårda yta. Han är den karaktär jag gillade allra bäst i boken.

Ett oemotståndligt förslag är inte den bästa feelgood-romanen som jag läst men den har sina poänger och jag tror definitivt att den kommer hitta sina läsare. Jag hör tyvärr bara inte till dem.

Titel: Ett oemotståndligt förslag
Författare: Birgitta Bergin
Förlag: Bokfabriken (rec-ex, tack!)
Utgiven: 2014-09
Sidor: 342
Adlibris | Bokus

Betyg:

Åsa Hellberg - En liten värld

Åsa Hellberg är en av de största anledningarna till att jag efter flera år i dvala började lyssna på ljudböcker igen. Sonjas sista vilja och Sonjas hemlighet fick mig att behålla lugnet genom rusningstrafik i Stockholm och höll mig alert när jag trött i benen körde de långa milen hem dagen efter tjejvättern förra året. Kanske var det berättelsen i sig, kanske var det Kerstin Anderssons uppläsning. För en sak vill jag ha sagt med en gång, Kerstin Andersson är en helt fantastisk uppläsare som gör det svårt att slita sig från bokens värld!

I En liten värld möter vi fyra härliga huvudkaraktärer vars liv korsar varandra på de mest märkliga sätt. 70-åriga änkan Elsa tröttnar på att vara trist och tråkig och bestämmer sig för att följa efter personer utanför Stockholms T-central för att se vart i världen det tar henne. Efter en tur till Västerås har hon turen att faktiskt hamna utanför Sveriges gränser, i London närmare bestämt. Men den stora resan väntar fortfarande och i väskan är hon förberedd med olika valutor och passet och visum är i sin ordning. Isabella är en före detta filmstjärna som vid 50 år försöker bestämma sig för vad hon ska göra med sitt liv. Bästa väninnan Carina bor i England och har precis blivit lämnad av sin man. Allt är upp och ner och än värre blir det när de båda väninnorna hamnar i sitt livs äventyr på den engelska landsbygden. Slutligen har vi Sam, amerikanske mannen med rötter i Sverige, som på Arlanda får ögonkontakt med den vackraste kvinnan han sett och inte kan få henne ur huvudet. Fast Sam tror ju inte på det där med kärlek, det funkar inte för honom.

Elsa, Isabella, Carina och Sam. Fyra individer som slumpen för samman men som kommer att påverka varandra rejält. En liten värld är en mysig berättelse om vänskap, kärlek och sex, men också om inre utveckling och fartfyllda äventyr fyllda av spänning. Jag föreställer mig att Isabella och Carina är som Sex and the city-gänget i klimakterieåldern typ, för deras liv – och konversationer - handlar en hel del om känslor, relationer och sex, det sistnämnda såklart med snygga karlar. Jag tycker verkligen om Hellbergs karaktärer som likt hennes tidigare böcker är genuina med fel och brister och ett problematiskt känsloregister. Visst, det blir lite stereotypt, slutet är lite väl förutsägbart men alla kopplingar mellan karaktärerna förblir i det dolda in i det sista och jag satt och gapade mer än en gång.

Elsa måste få ett eget omnämnande för som jag gillar denna äldre dam. Jag älskar idén med att låta henne följa efter resenärer för att låta slumpen avgöra vart hon hamnar. Tänk om en annan hade haft modet och ekonomin att göra det, vilket äventyr det hade kunnat bli. Tills vidare får jag nog nöja mig med att följa med på Elsas resor…

Vanligtvis lyssnar jag bara på ljudböcker när jag kör bil men jag kunde inte slita mig från En liten värld. Vilken tur att jag kommit in i en sy-period igen och dessutom hade en helg för mig själv så jag kunde plöja skivor och bre ut mig över hela lägenheten med mina tyger. För ljudbok och klädsömnad är en alldeles ypperlig kombination!

Titel: En liten värld
Författare: Åsa Hellberg
Förlag: Bonnier Audio
Utgiven: 2014-03
Uppläsare: Kerstin Andersson
Tid: 8 CD, 9 tim 16 min
Bok: Adlibris | Bokus
Ljudbok: Adlibris | Bokus

Beth Harbison - Anonyma skoälskares klubb

Sex i en låda. Det var precis vad det var. Dekadent sex i en låda som fick hjärtat att sluta slå, som skickade en välbekant ilning längs ryggraden. /.../ Känslan - den där kicken - var alltid lika ny, det kvittade hur många gånger hon gick igenom samma ritual. Hon rörde vid lädret med de täta sömmarna och log. Hon kunde inte hjälpa det. Detta var syndig, skön, känslig hedonistisk njutning när den var som bäst.

Det skulle kunna vara en beskrivning av när ett bokpaket landar innanför dörren, men texten ovan beskriver ankomsten av ett par nya skor och är hämtad ur inledningen på Anonyma skoälskares klubb som jag låg vaken alldeles för länge i veckan för att läsa ut. Det här är feelgood-romaner när de är som bäst!

Lorna Rafferty älskar skor. Fina, dyra märkesskor med elegant välvda sulor, höga klackar och med en berusande doft av läder. Hon är beredd att betala vad som helst för det perfekta paret skor. Problemet är att hennes kreditkort inte längre täcker hennes inköp och banken ligger på om återbetalningarna. Hon vill inte vara utan nya skor och kommer på den geniala idén att annonsera efter likasinnade under rubriken "Anonyma skoälskares klubb". Svarar gör Helene politikerfrun vars man spärrat hennes kort för att bland annat undvika dyra skoköp. Svarar gör även tillbakadragna Sandra som finansierar sina skoköp genom att jobba med telefonsex. Även Jocelyn vill vara med, nannyn som egentligen inte vet något alls om märkesskor men som bara vill fly jobbet som nanny för en stund. Det enda de tillsynes har gemensamt är sin skostorlek och sitt stora skointresse men sakta börjar en varm vänskap växa sig fram.

Åh, vad jag tycker om sådana här böcker! Det är något särskilt med feelgood-böcker där den kvinnliga vänskapen är det centrala. Visst täcks kärlek också in men det är inte det centrala. Kvinnorna i den här boken är så verkliga, här är det inte bara ljust och glättigt utan det mörka i livet år också ta plats. Sandra som älskar skor och köper många och ofta - men som inte ens varit utanför dörren på tre månader på grund av sin torgskräck. Helene med sin politikerman som tycker om att diktera deras liv. Jocelyn - Joss - som kanske inte trivs så värst mycket som nanny men som absolut inte vill återvända hem till samhället hon kommer ifrån. Och Lorna då, vars elräkning stängs av för att hon prioriterar ett par skor på rea... Skor ja, Beth Harbison själv måste älska skor för hon skriver så sinnrikt om dem, hon skriver om skor som jag själv tänker om böcker så visst känner jag igen mig.

Språket är fint, handlingen svår att släppa. Marian Keyes blurb på framsidan "... jag kunde omöjligt lägga den ifrån mig." säger det mesta. Jag började läsa boken efter kvällsmaten, slog sedan ihop den - utläst - ett par timmar efter midnatt. Jag kan väl konstatera att nej, det blir inte lättare med åren att komma upp dagen efter ett läsmaraton för hjälp vad jag var trött i onsdags!

Jag skulle också vilja vara med i en liknande klubb. En skoklubb skulle dock vara svår att få till, för inte nog att jag inte kan gå i klackar, storlek 42 är lite mer ovanliga i skosammanhang än 37 ½... (Inte så) Anonyma bokälskares klubb skulle kanske vara något? Prata om och byta fina böcker, dela med sig av livet och dess glädjeämnen och vedermödor. Vill du vara med? You know where you'll find me=)

Titel: Anonyma skoälskares klubb
Författare: Beth Harbison
Förlag: Norstedts
Utgiven: 2010 (pocket)
Sidor: 374
Adlibris

Betyg: 

Camilla Davidsson - Under Vintergatans alla stjärnor

Titel: Under Vintergatans alla stjärnor
Författare: Camilla Davidsson
Förlag: Bladh by Bladh (Rec-ex, tack Camilla!)
Utgiven: 2014-08
Sidor: 298
Adlibris | Bokus

Jag har väl aldrig varit särskilt mycket för att vandra, visst tycker jag om långpromenader men en långpromenad för mig ligger på max en mil. Att snitta 4-5 mil om dagen ligger verkligen långt från min världsbild. Ändå kan jag inte låta bli att känna suget efter att ge mig ut och pilgrimsvandra. Camilla Davidsson får ju det att låta så härligt i sin skönlitterära debut Under Vintergatans alla stjärnor som når bokhandlarna nu i dagarna.  

Emma är utarbetad. Hon säger upp sig från jobbet i Stockholm - och offrar sin lovande karriär - och flyttar på vi st och förlust till London där hennes kärlek Eric bor. Förhållandet har varit passionerat men Eric verkar inte helt nöjd över att Emma flyttar närmare honom... Jobbmässigt går det också sådär. Så slutar en av cheferna på företaget hon arbetar åt och han berättar att han ska vandra längs en pilgrimsled i Spanien för att prova på det enkla livet. Emma bestämmer sig för att vandra den hon också. Kanske är det vad som krävs för att reda upp hennes liv.

Efter att i våras ha läst Marika Kings Projekt längtan kan jag inte låta bli att jämföra de bägge böckerna. Båda två handlar om kvinnor i 30-års åldern som letar efter sin mening med livet, de två huvudkaraktärerna är båda två sönderstressade och vilsna och ger sig iväg på en resa för att finna sig själva. Men medan Kings Lisa åker till Ghana beger sig Emma ut på en vandring längs den tusenåriga pilgrimsleden Camino de Santiago de Compostella i Spanien.

Jag hade till en början lite svårt att komma in i bokens rytm, läsningen gick därför lite knackigt i början. Jag är lite osäker på om det egentligen har med språket att göra eller om det är handlingen. Det är först när Emma åker iväg på sin vandring som jag tyckte det flyter på riktigt bra. När det väl släppte greps jag av berättelsen och jag läste ut boken på ett par sittningar, trots att klockan hann bli allt för mycket på nätterna.

Det är just vandringen som tilltalar mig med boken. De vackra vyerna som beskrivs, Enmas yttre och inre resa. De människor som hon träffar på färden. Trots att hon beger sig iväg ensam behöver hon inte tillbringa all tid själv. Längs med leden vandrar många färgstarka personer från vilt skilda platser i världen och alla har de sina anledningar att vandra, sina berättelser att dela. Vissa av karaktärerna älslar jag direkt, andra är såna man känner avig för direkt. Jag faller för det där att de möts och skiljs. Alla går de sin egen takt men kan också slå sällskap på vägen. Det finns tid att själv gå att tänka och tid till att umgås. Det märks att Camilla själv vandrat leden, hon skriver med en inlevelse och kärlek som nog bara den som själv upplevt vandringen kan skriva med! Men, tänk ändå att gå närmare 80 mil på några veckor, imponerande!

Under vintergatans alla stjärnor är första delen i en tänkt trilogi. Det ska bli spännande att se vart handlingen kommer att ta oss!

Ett litet PS. Jag imponeras hur man kan spendera flera veckor och bara ha med sig en liten mini-packning. Två uppsättningar vandringskläder och så ett ombyte för kvällarna. Det får mig att tänka på hur mina packningar bruka se ut när jag reser bort, om så bara för en helg. Jag har en hel del att lära där, även om jag kanske inte behöver bli riktigt SÅ minimalistisk.

Betyg: 

Handling: 4/5

Karaktärer: 4/5

Språk: 3/5

Berättarteknik: 3/5

Det var svårt att bestämma sig men blev tillslut en mycket stark trea. 

Rainbow Rowell - Landline

Titel: Landline
Författare: Rainbow Rowell
Förlag: St. Martin’s Press
Utgiven: 2014-07
Sidor: 308
Amerikanskt omslag: Adlibris | Bokus

Brittiskt omslag: Adlibris | Bokus

Om du kunde ringa tillbaka i tiden, vem skulle du då ringa till? Och hur skulle du egentligen reagera om ditt nutida jag fick kontakt med en dåtida vän/familjemedlem/kärlek?

Rainbow Rowell. Jag har skrivit det tidigare och lär nog skriva det igen – vilken författare! När jag var iväg på semester landade Landline i min brevlåda och den tog sig genast högst upp i läshögen. Så efterlängtad och så fin! Hur lyckas människan få till det så bra med omslagsmakare? Både de amerikanska och brittiska omslagen är oemotståndliga. Den här gången föll slutligen valet på det amerikanska (Ryggen är så härligt randig!) men ack så svårt det var att välja.

I likhet med Attachments (Jag måste verkligen se till att även få den i min ägo, gärna pronto!) riktar sig Landline till en vuxen läsarskara. Det gör såklart att den skiljer sig från succén Eleonor & Park och min favorit Fangirl men det betyder inte att det här är sämre kvalitet. Snarare visar det på Rainbow Rowells skicklighet som författare. För det här är också riktigt bra! Det är något visst med Rainbows skrivsätt för hon får mig verkligen att leva mig in i hennes böcker, att falla för hennes karaktärer. Georgie McCool är inget undantag.

Duktiga, högpresterande Georgie som slagit sig in bland alla män i komedibranschen, som tillsammans med bäste vännen Seth (det perfekta teamet) skriver manus till roliga tv-shower. Hon som trivs med livet i Los Angeles, trots den gnagande känslan att det inte riktigt är som det ska mellan henne och maken Neal. Dagarna innan jul får hon och Seth ett glädjande samtal - deras drömshow ska bli verklighet. Kruxet är att de måste kunna presentera manus till fyra avsnitt om mindre än en vecka, julhelgen inräknad. Ooops! Georgie beger sig hem med dubbla känslor för att meddela sin man Neal att familjen måste ställa in sin julresa hem till hans mamma i Omaha, Nebraska. De kan väl åka efter jul istället? Hon hade inte räknat med att han skulle ta flickorna med sig och åka utan henne. Inte heller att han därefter skulle låta bli att svara i sin telefon.

Det är här twisten kommer in, den som Rainbow Rowell alltid tycks lyckas med. När Georgie bestämmer sig för att sova över hemma hos sin minst sagt specielle mamma och hennes nya familj (det egna hemmet känns för tomt utan familjen) beslutar hon sig för att försöka få tag i Neal på den fasta telefonen. Hon letar reda sin sin gamla hederliga gula snurrtelefon och slår numret (ni hör väl ljudet nu, det där surrande som uppstod när man snurrande på "knappsatsen"?). Mannen som svarar är mycket riktigt Neal. Men han är inte sig lik och låter förvånad att höra hennes röst. Den Neal hon har i luren är nämligen inte hennes make - eller jo, på sätt och vis är det ju det - men hos honom är det 1998. Den julen då det nästan tog slut mellan dem och som slutade med ett frieri...

Dagarna som följer innebär ett virrvarr av tankar för stackars Georgie. det får henne att tänka igenom livet - hur det blev som det blev, hur allting började och vad hon vill ska hända i framtiden. Samtalen mellan nutida Geogrie och dåtida Neal är intressanta att följa både för henne själv och för oss som läsare. De leder till återblickar från förr, till tiden då de träffades på college. Till hur de blev just dem, Georgie & Neal. Och det är genuint. Jag älskar verkligen när kärleken i böckerna är verklig, inte perfekt utan med fläckar, med upp och nedgångar. När det som beskrivs är det som händer efter "och så levde de lyckliga". När kärleken är på svaj, men det samtidigt finns en stabil grund, den där anledningen till att de blev till. Rainbow Rowell beskriver den kärleken så fint:

Neal didn't take Georgie's breath away. maybe the opposite. But that was okay - that was really good, actually, to be near someone who filled your lungs with air.

Eller som Neal säger när Georgie är osäker på om de passar ihop:

"Fitting together is something you work at. It's something you make happen - because you love each other."

Frågan som ställs i boken, under de känslofyllda dagarna precis innan jul, är såklart mycket logisk, kan Georgie genom samtal till det förflutna fixa deras trassliga äktenskap redan innan det började? Eller är det kanske till och med bättre om deras äktenskap aldrig ägde rum? 

Jag gillar hur Rainbow använder sig av olika berättartekniker. Ett fint flöde av parenteser (för att förtydliga uttalanden) (ibland till och med två parenteser efter varandra, när parentesen behöver ett fördjupande) borde kanske störa mer men får mig att dra på smilbanden. Kursiverad text när Georgie tänker, eller när någon pratar fånigt, eller när någon skickar sms. Jag hittade inte logiken helt men det funkar.

Georgie är en väldigt mänsklig karaktär, vilket får mig att tycka om henne väldigt mycket. Visst begår hon misstag och jag förstår verkligen inte hur hon tänker ibland men hon försöker verkligen ställa allting till rätta. Och fina Neal som jag lär känna genom tillbakablickarna och telefonsamtalen, som jag själv nästan blir lite kär i. Som ler med gnistrande ögon men som kanske inte drar så mycket på smilbanden (han är helt enkelt inte en sån som skrattar). Men som jag blir sur på för att han inte svarar i sin mobil - sånt är ju bara så himla frustrerande. Självklart innehåller varje bra bok en person man verkligen stör sig på och i mitt fall är det bäste vännen Seth, som hela tiden påstår att han är där och kan stötta, men som den ungkarl han är, inte alls förstår hur viktig familjen är för Georgie, att det såklart är logiskt att hon mår dåligt över att inte få fira jul med sin man och sina två små underbara döttrar (den yngste Noomi på 4 år som är inne i en kattperiod, det är väldigt viktigt att meow-a tillbaka på hennes meow).

Betyg:
Jag velade lite när jag precis läst ut boken om det var en fyra eller femma. Men Georgie och Neal vill inte lämna mig i fred, jag fortsätter tänka på deras relation och på de tankar boken väcker, och det gör att jag tillslut valde att ge boken den femma som den faktiskt är värd!

 

Ps. Måste ju visa det brittiska omslaget också, hur ska ni annars se vilka våndor jag utsattes för när jag skulle välja?!

Ps 2. Om man följer Rainbow Rowell på Twitter har man omöjligt missat snacket om "the pugs" - en central roll i boken har nämligen moderns båda mopsar. Nu förstår jag, och fnissar åt omslagsidén att ha en mops på framsidan... 

Mhairi McFarlane - You had me at hello

Titel: You had me at hello

Författare: Mhairi McFarlane

Förlag: Avon

Utgiven: 2012-12

Sidor: 436

Adlibris | Bokus | The Book Depository

Semestern är slut för den här gången, dags att väcka den semestrande hjärnan till liv igen. Igår tog det emot - dagen slutade med att jag låg däckad i migrän vid halv nio... Men efter 12 timmars sömn är jag vid liv igen! =) Men det var det nästan värt för oj så skön semestern har varit!

Chicklit och semester är ju två sidor på samma mynt och det som passar allra bäst under långa tågresor tycker jag. Jag försvann iväg till McFarlanes Manchester någonstans i trakten av Hässleholm och kom upp till ytan igen först när tåget närmade sig Stockholm. Och det är väl en bra start, inte sant?

You had me at hello har florerat på svenska bokbloggar ett tag nu och fått många goda omdömen. Klart att även jag ville läsa och se "what the fuss was all about". Boken verkar även ha hamnat i god dager på den svenska förlagsmarknaden för i september ger Damm förlag ut den på svenska. (En liten varning för förlagets bokbeskrivning, jag tycker den är lite väl avslöjande!)

Så vad handlar då boken om? En kväll får Rachel nog - under ett gräl med sin sambo och pojkvän sedan många år gör hon slut. Kan de inte ens komma överens om vilken musik de ska ha på sitt stundande bröllop, är äktenskapet och deras förhållande på förhand utdömt! Ett helt nytt liv väntar Rachel - singel har hon inte varit sedan innan college! det blir mycket nytt att vänja sig vid. Flashback till collegetiden där Rachel lärde känna Ben - snygge, hjälpsamme Ben som blev en sann vän och partner in crime. Tills något hände och de tappade kontakten. Tio år senare, när nu Rachel blivit singel, får hon veta att Ben är tillbaka i stan och hon fixar så att de stöter på varandra "av en slump". Vänskapen infinner sig direkt men ett stort dilemma har uppstått - Ben är gift... och Rachel påminns om sitt krossade hjärta som aldrig riktigt kunnat läka...

jag kan förstå varför Mhairi McFarlane har blivit omtyckt för sina böcker. Hon skriver äkta och hennes karaktärer är så mänskliga. jag känner igen mig i Rachel som känner sig så "vardaglig". I hennes förhållande med första stora kärleken som fortsatt på ren rutin fast de kanske borde brutit upp för länge sen. I hennes första stapplande steg som singel igen - hur gör man nu egentligen? Rachel är charmigt klantig och det går inte riktigt hennes väg hela tiden - klantiga uttalanden, alltför godtrogen... och så stiliga Ben såklart, han som försvann men som nu kom tillbaka. Som har glimten i ögat och vill alla väl. Och Rachels vänner som hänger med i alla väder, som finns där. Ett härligt gäng! Jag gillar det här, verkligen! Visst, lite väl förutsägbart men det är väl det som är charmen med chick lit? 

Gillade du Brigdet Jones kommer du definitivt även falla för Rachel! Hon platsar liksom i samma kategori. 

Betyg:

Marika King - Projekt längtan

Titel: Projekt längtan
Författare: Marika King
Förlag: Damm förlag (Tack för rec-ex!)
Utgiven: 2014-03
Sidor: 380
Adlibris | Bokus

Vissa böcker lockar lite extra mycket till läsning. Ibland är det handlingen i sig, ibland hur författaren väljer att presentera boken som avgör det. När det kommer till Projekt längtan är det 100 procent Marika King själv som fick mig otroligt sugen på att läsa. Efter att ha lyssnat till henne både på Books&Dreams författarkväll och på Massolits bloggträff var läsbehovet enormt högt och jag blev överlycklig när boken anlände i perfekt tid för att följa med som påsklektyr.

I boken möter vi Lisa som just är tillbaka efter en tre månader lång sjukskrivning för utbrändhet. Hon klarar första uppdraget lysande och karriären på den välrenommerade konsultbyrån är spikrakt på väg uppåt. Trots det känns ändå allting fel, det känns inte längre som hon är på rätt ställe i livet. Efter att ha satt upp avancerade kalkyler över vilka val hon har att välja mellan och ett avancerat sökande tror hon sig ha hittat rätt. Hon säger upp sig på stående fot och åker som volontär till Ghana. Men att försöka få koll på biståndsvärlden i ett utvecklingsland där arbetsmetoderna är helt annorlunda är inte lätt...

Sedan min egen Afrikavistelse (då jag tillbringade två veckor i Malawi tillsammans med en kursare och vän för att samla material till vår uppsats) har jag haft en helt annan bild av kontinenten Afrika. Böcker som utspelar sig i afrikanska länder har fått en annan innebörd. Jag har med egna ögon sett de kulturer som beskrivs i böckerna, fått ett hum om hur samhällena kan se ut. Nu är jag inte dummare än att jag vet att det är stora skillnader från land till land, mycket beroende på hur väl fungerande landets ekonomi är men ni förstår säkert hur jag menar.

Att få följa med Lisa till Ghana, få uppleva landet i hennes ögon väckte många nostalgiska minnen som förmodligen var en bidragande faktor till att jag tyckte väldigt mycket om boken. Marika King beskriver dessutom miljöerna så levande att jag kan se dem framför mig.

"De bar allting på huvudet, kvinnorna. Rutiga plastkassar, färgglada hinkar, baljor med bananer eller apelsiner. I skräddarsydda klänningar med intrikata mönster och barnen på ryggen gick de längs gatorna med sin stolta kroppshållning och såg inte ut att besväras det minsta av vare sig tyngden eller solen."

Lisa kan tyckas naiv, att hon inte förstår de traditioner och den kultur hon hamnat i, men det är inte lätt att komma till ett nytt land. Jag tycker det är jättespännande att följa hennes väg mot förståelse, mot att lära känna landet och dess invånare, mot att också lära känna sig själv. Kanske märkligt att haka upp sig på just detta men mina egna minnen har format mig och jag kunde inte låta bli att konstant jämföra, fundera och minnas.

Marika King har ett härligt, lättsamt språk och hon bygger i boken upp en stämning som är svår att lägga ifrån sig. Jag vill veta hur det går för Lisa. Kommer hon hitta lyckan, kärleken och svaret på alla sina frågor? Det är inga små frågor och de har inte heller några lätta svar. Det verkar i alla fall vara en av lärdomarna man kan dra när man läser Projekt längtan. 

Jag tycker Projekt längtan är en fin roman med många bottnar och jag håller tummarna för att vi snart får läsa mer av Marika King!

Betyg:

Jojo Moyes - Sista brevet från din älskade

Titel: Sista brevet till din älskade

Författare: Jojo Moyes

Förlag: Printz Publishing

Utgiven: 2014-03

Sidor: 491

Adlibris | Bokus

Det slog mig precis att jag helt missat att skriva om när jag var på Books&Deams författarkväll i Stockholm i mitten av mars. En trevlig kväll med mycket läsinspiration. En av de inbjudna gästerna var Jojo Moyes. Det var intressant att höra hennes väg fram till idag. Hur hon förvisso fick flera böcker utgivna innan Livet efter dig men att de sålde så dåligt att hon ändå inte klarade sig. Hur Livet efter dig vände på det hela och att hon nu är en författare att räkna med. Jojo introducerade också boken Sista brevet från din älskade som lät som en härlig feel good-roman i sann Moyes-anda. Nu har jag läst den!

60-talets London - Jennifer (Jenny) Sterling vaknar upp efter en bilolycka med mycket vaga minnen om vad som har hänt de senaste åren, hon vet knappt vem hon är, än mindre hur hennes liv ser ut. Uppenbarligen är hon gift. Maken Laurence, Larry, visar ingen förståelse för hennes minnesförlust utan kräver att hon ska delta i sällskapslivet precis som tidigare. Jenny känner på sig att något är fel. Så hittar ett passionerat brev undangömt i en bok. Brevet är undertecknat B som ber henne lämna sin man. Men vem är B?

I 2003 års London hittar journalisten Ellie samma brev i arkivet på tidningen där hon jobbar när hon är på jakt efter material till ett temauppslag. Hon blir i det närmaste besatt av historien bakom breven och vill ta reda på vad som hände paret, lämnade kvinnan sin man? Då hon själv har ett förhållande med en gift man känner hon igen sig i berättelsen som utspelade sig över 40 år tillbaka i tiden.

Som vanligt bjuder Jojo Moyes på en fin och lättsmält berättelse. Jag gillar att den utspelar sig i två olika tidsåldrar, att Ellie försöker ta reda på vad som hände med Jennifer. Berättelsen flyter på utan att vara särskilt utmärkande. Det är intressant att kunna jämföra hur mycket som har hänt med kvinnors självständighet från 60-talet och fram till idag. Man glömmer lätt hur uppdelat samhället var för inte så länge sedan. Kvinnan skulle vara hemma, sköta hushållet och inte göra så mycket väsen av sig. Svårt för oss i vår generation att förstå tror jag.

Sista brevet från din älskade är snabbläst och lätt att svepas med av, men det är ändå något som gör att den inte fastnar. Jag faller inte helt för karaktärerna. Ellie är väldigt egoistisk och rätt hård mot sina vänner. Hon gör inget annat än att tjata om hur problematiskt det är att ha ett förhållande med den gifta mannen, men så fort de nämner något om att hon kanske borde tänka efter en gång till ifall g´hon och mannen har någon framtid, eller ber henne att tänka på den bedragna hustrun känner hon sig förolämpad. Kanske är det där någonstans min avighet ligger, jag är fullständigt emot otrohet och kan inte förstå hur någon kan vara otrogen. Att då både Ellie i modern tid bidrar till otrohet (även om mannen är den som gör fel!) och att Jenny har haft ett förhållande med någon som inte är hennes man känns fel även om jag försöker förstå orsaken.

Önskar du en bok som inte kräver så stor ansträngning och längtar efter en sann feel good-roman är Sista brevet från din älskade ett bra val. Hon skriver bra, Jojo Moyes, även om jag den här gången inte är helt såld. 

Betyg:
Handling: 3/5
Karaktärer: 3/5
Språk: 4/5
Berättarteknik: 3/5

2 x feel good från Printz

Titel: Främlingar
Författare: Adele Parks
Förlag: Printz Publishing
Utgiven: 2014-01
Sidor: 427
Adlibris | Bokus

Två främlingar möts på ett flyg mellan London och Chicago. Jo är på väg för att stoppa sin före detta fästmans bröllop. Kanske gjorde hon ett misstag som dumpade honom ett par veckor innan deras bröllop då för fem år sedan. Livet har inte direkt blivit bättre sedan dess. Dean har varit och besökt sin fars dödsbädd. En far han vare sig träffat eller hört ifrån på 29 år. Jo är nevös och börjar prata med sin buttre granne, något som förändrar allt.

Främlingar är en fin och mysig berättelse om familjeband, vänskap och hissnande kärlek. Den känns lite väl förutsägbar men lyckas ändå förvåna mig. Mycket på grund av Adele Parks, vars språk är levande och bitvis väldigt vackert. Något jag kommer ta med med mig är den oerhört vackra inledningen där följande går att hitta:
Skrattet flög ut ur hennes mun och in i deras historia. Det var ett högt och hjärtligt skratt som var större än henne.

Titel: Sophies historia
Författare: Jojo Moyes
Förlag: Printz Publishing
Utgiven: 2013-10
Sidor: 438
Adlibris | Bokus

Frankrike 1916. Sophie Lefevre hjälper sin syster driva familjens hotell medan deras män slåss vid fronten. På väggen hänger ett porträtt av Sophie målat av hennes man, konstnären Edouard. När den nya tyske kommendanten får syn på detta väcks en farlig besatthet till liv.

90 år senare, i London 2006, hänger Sophies porträtt på väggen hemma hos Liv Halston. Det betyder mycket för Liv som fick porträttet i bröllopsgåva av sin man. Mannen som oväntat dog alltför tidigt. Så träffar Liv Paul, som jobbar med att leta reda på konst som försvann under världskrigen och återställa dem till sina rättmätiga ägare. Men vad händer när det kommer fram att han fått i uppdrag att hitta Sophies porträtt? Hur kom det egentligen att hamna i Livs ägo? En turbulent historia målas plötsligt upp. Frågan är vad som hände med Sophie.

Sophies historia är en fin berättelse i två tidsepoker och porträtterar två starka kvinnor, Sophie och Liv. Vi möter första världskrigets fasor i Frankrike och tyskarnas brutala makt över de franska byarna. Livs fasor är något helt annat, att bli lämnad ensam kvar när den älskade maken dör alltför tidigt, allt för plötsligt. Jag gillade verkligen Livet efter dig så jag såg fram emot Sophies historia. Tyvärr berördes jag inte fullt lika mycket den här gången med Jojo Moyes är likväl en duktig författare och ett bra val när man behöver lite feel good-läsning i sitt liv. Det ska bli spännande att lyssna till henne på Books&Dreams författarkväll i mitten av mars och se vad hon har att säga!

Lucy Dillon - Tango för vilsna själar

Titel: Tango för vilsna själar

Författare: Lucy Dillon

Förlag: Forum (rec-ex, tusen tack!)

Utgiven: 2014-01

Sidor: 512

Adlibris | Bokus | cdon

Äntligen finns det en ny Lucy Dillon-bok på marknaden. Både jag och många med mig har väntat! Tango för vilsna själar är egentligen Lucys debut men den fjärde att översättas till svenska. 

I de tre föregående böckerna är det hundar som är samlingspunkten i handlingen men Tango för vilsna själar stoltserar inte (nästan iaf) med några hundar.  Här är det sällskapsdans som gäller. Inledningsvis får vi följa kvinnan Angelica som kommer in i en gammal danslokal, Longhamptons Memorial Hall, där hon tillbringat många kvällar i sin ungdom. Som hemvändande, före detta professionell dansare har hon bestämt sig för att starta en nybörjarkurs i sällskapsdans.

Dit kommer ett gäng udda människor av den ena eller andra anledningen. Det är Katie och Ross vars äktenskap är rejält i darrning. De måste göra något för att finna tillbaka till varandra och deras terapeut rekommenderade en gemensam aktivitet. Dit kommer också Lauren med sin fästman Chris för att lära sig sin bröllopsvals, ett måste för drömbröllopet. Laurens föräldrar är också med för att bättra på sina ringrostiga färdigheter. Tillsammans med några andra personer bildar de en brokig klass men Angelica tror på deras kapaciteter.

Lucy Dillon varken blundar för eller förskönar vardagslivet, vi får komma riktigt nära människorna i kursen. Katie som jobbar långa dagar som stadsplanerare, längtar mest hem till familjen men stör sig på att maken Ross som är hemmapappa inte städar och plockar undan. Vardagsstress och bråk tär på deras förhållande och Katie saknar pirret. Lauren drömmer om det perfekta bröllopet men glömmer på vägen bort att inkludera Chris i planerna. Laurens föräldrar Frank och Bridgett lika kära nu som då men här är det med ekonomin. 

Karaktärerna genomgår personlig utveckling och deras fel och brister gör dem mänskliga. Det problematiska är väl trovärdigheten i alla problem. Sammanlagt deltar tio personer i kursen och det är väldig hög procent däri som har familjestrul på ett eller annat sätt. Men det är en petitess.

Jag känner så väl igen mig i beskrivningen av Lauren. Sina 178 cm uppnådde hon som 14-åring, precis som jag, och i likhet med mig har hon ännu inte helt fixat det där med armar och ben som flaxar omkring. Hon framstår med andra ord som ganska fumlig, och jag vet precis hur det känns! Åh vad jag önskar att mina fötter hade kunnat samarbeta lite mer med varandra (och inte enbart varit i vägen för varann) för den här boken får mig danssugen! Lucy Dillon själv älskar att dansa och har sagt att dansa är som att dricka champagne utan att få baksmälla. Någon champagne är kanske inte Tango för vilsna själar men likväl ett riktigt bra mousserande vin!

Betyg: 

Handling: 4/4

Karaktärer: 4/4

Språk: 4/4

Berättarteknik: 4/4

Debbie Macomber - A Merry Little Christmas

Titel: A merry little christmas

Författare: Debbie Macomber

Förlag: Harlequin Mira

Utgiven: 2012-08

Sidor: 379

Beskrivning: A merry little christmas är en samlingsvolym bestående av två böcker; 1225 Christmas Tree Lane och 5-B Poppy Lane som bägge utspelar sig i Cedar Cove. 

I den första möter vi Beth Morehouse som äger en julgransodling. När nu julafton bara är någon dag bort förbereder hon sig på ett lugnt firande med de bägge döttrarna. Inte i sin vildaste fantasi trodde hon julen skulle innebära 10 herrelösa valpar på förstukvisten att hitta hem till innan sin och döttrarnas skidresa den 26 december. Dessutom har döttrarna bjudit in sin pappa, Beths stiliga exman, att fira jul med dem. Döttrarna hoppas på att återförena föräldrarna igen. De hade inte räknat med faderns nya, unga och blonda flickvän som stiger ur bilens passagerarsäte...

I 5-B Poppy Lane möter vi Helen Shelton som minns tillbaka hur barnbarnet Ruth träffade sin marinsoldat Paul och tog med honom hem till Helen. Helen såg omedelbart likheter till en man hon en gång kände och kände att det nog var dags att berätta om vad som egentligen hände under kriget i Europa. En gripande och sorglig historia. 

Egna noteringar: Det tog lite längre tid än beräknat att komma in i och läsa ut den här boken men när jag väl började fastnade jag direkt. Debbie Macomber skriver fina berättelser om människor, i sann Harlequin-anda. 

Jag köpte boken på the Bookdepositorys 25h sale där en ny bok presenterades i halvtimmen. Omslaget lockade mig och jag läste inte på så noga innan jag slog till. När jag skulle läsa upptäckte jag att 1225 Christmas Tree Lane är del 12 i serien om invånarna i Cedar Cove. 

Även om boken går läsa fristående hade jag tjänat på att läsa de andra 11 delarna först. Boken innehåller namedropping utan dess like och i kapitel inflikade här och där får vi följa hur de andra invånarna i Cedar Cove förbereder sig inför julafton. När jag inte har de tidigare böckernas berättelser i bagaget blir det otroligt svårt att hålla isär alla karaktärer. 

5-B Poppy Lane däremot är mer fristående och bokens stora vinning. Även om också den är Harlequin-söt (absolut inget ont menat med det) har den ett djup och jag fällde en och annan tår under läsningen. Tur att det var relativt tomt på bussen hem från jobbet... Farmor Helens berättelse är otroligt sorglig och jag beundrar verkligen hennes ork och mod att leva vidare efter några tuffa år under kriget. Det är också Helens historia som gör boken läsvärd. 

Måste bara få nämna omslaget, hur fint är inte det? Det glittrar och gnistrar och är härligt pastelligt. Över huvud taget älskar jag Debbie Macombers omslag, de är som små tavlor!

Jag uppskattar verkligen att läsa böcker utgivna av Harlequin lite då och då. Ibland är det så skönt att läsa en bok där man vet att utgången är lycklig. Vägen dit kan variera stort men utgången är nästan alltid densamma. En fundering jag dock har när jag läser sådana här böcker är om det verkligen går så fort i verkligheten som i dessa böcker. Personerna träffas, attraheras av varandra, det blir fnurror/de stöter på hinder men i slutändan blir det frierier och giftemål, allt inom ramen för några månader till ett år. Skiljer sig amerikansk kultur så mycket från vår?

Betyg:
Handling: 3/5
Karaktärer: 3/5
Språk: 4/5
Berättarteknik: 3/5