måndag 24 augusti 2015

Camilla Davidsson - Pensionatet vid världens ände


OBS! Detta är en del i en serie. Spoliers från tidigare bok förekommer!

Jag tyckte om Under vintergatans alla stjärnor när jag läste den förra sommaren, även om det fanns vissa bitar jag störde mig på då. Samtidigt är det en bok som legat kvar i mina tankar många gånger, så kanske var jag lite för snål med mitt betyg. Klart är i alla fall att Pensionatet vid världens ände var en av mig välkommen och omtyckt uppföljare.

I första delen av serien ger sig Emma iväg och vandrar den tusenåriga pilgrimsleden Camino de Santiago de Compostela i Spanien. Hon var sönderstressad, utbränd, och känslorna var i totalt kaos. Men längs leden kände hon att hon hittade sig själv. Det är dock först när hon kommer hem från sin vandring som resan börjar på riktigt. Resan som kallas livet. Nog för att Emma under vandringen fick en paus från det ständige strulet med den snygge Eric, från jobbstressen och utbrändheten men hemma i den lilla ettan i Stockholm är det inte lika lätt att fly. Snart är hon tillbaka i jobb-hets, kärlekstrassel och panik. Så får hon ett erbjudande om en vistelse på det karga Fårö.

Jag tyckte oväntat mycket om att åter få stifta bekantskap med Emma igen. Hon är på något sätt lätt att ta till sig. Sen blir jag ständigt irriterad på henne för att hon aldrig tycks lära sig av sina misstag. Går tillbaka till samma slags jobbstress igen, kan inte säga nej. Hon dras åter igen ner i en ond spiral och det gör just ont att läsa om detta. Samtidigt är det en otroligt välskriven skildring av en ung kvinna mitt i karriären som gör det alla andra förväntar sig av henne, emot hennes eget bästa. Sådana unga kvinnor tror jag tyvärr att det finns ganska många av i verkligheten.

Jag har aldrig varit på Fårö. Inte heller på Sandhamn som också figurerar en hel del i boken. Däremot får Camilla Davidsson fina miljöbeskrivningar mig otroligt sugen på att besöka dessa två platser! Kanske hade jag förväntat mig att större delen skulle utspela sig på just Fårö, i och med bokens beskrivning, och titel, men jag suger i mig det jag får i alla fall. De långa stränderna, den lilla gäststugan, pensionatet med den otroligt coola gamla damen som sköter det. Jag gillar verkligen det här.

Pensionatet vid världens ände är en fin roman och jag gillar att få fortsätta följa Emma, hon börjar kännas som en vän. Kanske går det lite för snabbt i handlingarna i slutet, jag hade gärna sett mer fokus på relationerna där och kanske lite mindre på karriären som ältas trätt mycket i bokens inledning, men i det stora så tycker jag att det här är en klar utveckling från Camilla Davidssons debut förra året som jag ändå tyckte mycket om. Jag ser med spänning emot nästa del i serien. Jag vill veta hur det går för stackars Emma!

Titel: Pensionatet vid världens ände
Författare: Camilla Davidsson
Förlag: Bladh by Bladh
Utgiven: 2015-08
Serie: Under vintergatans alla stjärnor #2
Sidor: 327
Adlibris | Bokus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar