Mhairi McFarlane - Det är inte jag, det är du

Åh, som jag längtade efter att Det är inte jag, det är du skulle komma ut på svenska. Visst hade jag kunant läsa den på engelska, jag läste ju trots allt och uppskattade You had me at hello på originalspråk men med den här hösten med extrem lässvacka och trötthet i bagaget kändes en bok på engelska mig övermäktig. Så det blev till att vänta, och vänta. För inte nog med att den aldrig ville komma ut, BTJ var dessutom oändligt långsamma med leveransen av boken till bibblan, och jag hade ju faktiskt lämnat inköpsförslag på boken dit. Japp, det får man göra även som bibliotekarie :)

I Det är inte jag, det är du bestämmer Delia sig för att fria till sin sambo sedan flera år, Paul. Det är deras tioårsdag och hon tycker det är dags för förändring. Han säger ja. Med mycket tvekan. Sen dröjer det inte lång stund innan det kommer fram att Paul har varit otrogen… Där och då tar livet en helt annan vändning för Delia och det involverar flytt till London, jakten på ett internettrol, en mystisk arbetsgivare och en mycket irriterande (och snygg) journalist.  Ett helt perfekt upplägg för en underbar Mhairi-roman med andra ord. Och jag gillar det där. Mycket till och med!

Det är inte jag, det är du är den optimala boken när läslågan står på minus 200 och tröttheten är total. En glömmer nämligen helt bort det när en börjar läsa och vips har det gått fyra timmar och boken är utläst. Boken innehåller vänskap, kärlek men framför allt en rejäl dos humor och det är just det jag tycker så mycket om med Mhairi McFarlane. 

Mhairi lyckas också att överraska mig med bokens handling. Ett tag trodde jag mig vara helt på det klara med vad som skulle hända [spoiler: att Delia skulle få ihop det med nättrollet Joe] men så tog handlingen en helt annan vändning. Igen. Jag uppskattar när allt inte är som jag förväntar mig!

När det kommer till Mhairi McFarlane har jag bara en sak satt skriva egentligen, läs hennes böcker!

Titel: Det är inte jag, det är du

Författare: Mhairi McFarlane

Förlag: Harper Collins

Utgiven: 2015-11

Sidor: 415 s

Adlibris | Bokus

Fanfiction på Stolthet och fördom

Här kommer ett erkännande - jag har inte läst Jane Austens Stolthet och fördom, ändå säger jag mig älska den. Ja, för BBC:s kostymdrama med Collin Firth som Mr. Darcy och Jennifer Ehle som miss Elizabeth Bennet är ju så otroligt fantastisk och jag har sett den många gånger om (in facto måste jag nog tillåta mig själv att se om den nu under semestern!). Det kan därför ses som lite märkligt att jag inte kunde låta bli att klicka hem den första delen i Elizabeth Ann Wests fanfiction-serie om karaktärerna i just Stolthet och fördom men jag kunde inte låta bli, plotten lät rolig och fantasieggande.

Ni som kan er Stolthet och fördom. Föreställ er att förkylningen Jane insjuknar i inte bara är en förkylning utan en epidemi som drar fram genom Hertfordshire. Bland de som insjuknar och dör är Mr Bennet, Lizzie och Janes pappa. Eftersom Longbourn är ett fideikommiss kan egendomen inte gå i arv till döttrarna utan Mr. Collins kommer och tar över och det dröjer inte länge innan familjen blir utkörd... Vad händer då med Mr. Darcy som Lizzie har mångsidiga känslor inför och med Janes älskade Mr. Bingley? 

A Winter Wrong visade sig faktiskt vara en ganska trevlig läsning med mycket igenkänning och roliga twistar. Även i Elizabeth Ann Wests version är dialogerna mellan Lizzie och Mr. Darcy komiska och kemin finns där helt klart. Jag är en person som ofta tänker tanken "Tänk om..." och det var kul att läsa hur författaren som själv är ett stort fan av Pride and Prejudice föreställer sig ett "tänk om..."-senario. Nej, det är kanske inte lysande författarskap men jag kan likväl förstå att boken är en finalist i "2015 Best Novella and Best Literary Fiction in the eFestival of Words". Det måste finnas en stor marknad att skriva fanfiction om Jane Austens älskade värld. 

Jag blev faktiskt lite sugen på att läsa Stolthet och fördom, kanske har jag kommit så långt i min läsutveckling att jag kan komma att uppskatta Jane Austens egna ord och inte bara filmatiseringen av dem. Under kan ju ske, menar hon som säger sig sky de stora klassikerna. Det här läste jag ju i ett nafs!

Titel: A Winter Wrong: a Pride and Prejudice novella
Författare: Elizabeth Ann West
Förlag: Pemberley Possibilities
Utgiven: 2014-07

Serie: Seasons of Serendipity #1

Sidor: 177 sidor
Ladda ner e-boken gratis på Amazon

Anna Lönnqvist - Tills kärleken skiljer oss

Titel: Tills kärleken skiljer oss

Författare: Anna Lönnqvist

Förlag: Ordberoende förlag (tack för boken)

Utgiven: 2014-04

Sidor: 415

Adlibris | Bokus 

Det kom ett mail från Feelgoodbibliotekarien Anette. En förfrågan om jag ville vara med och bokcirkla om en bok som heter Tills kärleken skiljer oss. Eftersom jag läst hennes positiva inlägg om boken på Instagram och Twitter svarade jag såklart glatt ja och snart låg ett ex av boken i min brevlåda. Eftersom datorn kraschade med buller och bång igår kunde jag dock inte hänga med på Google hangout-träffen men tycka till kan jag göra ändå. 

I Tills kärleken skiljer oss möter vi karriärkvinnan Susanna som i bokens inledning precis är på väg tillbaka till jobbet efter att ha varit föräldraledig med sitt andra barn. Trots att hon älskar sina barn längtar hon tillbaka till sin arbetsplats och att få umgås med vuxna människor igen. Det känns också skönt att maken Philip ska vara pappaledig ett tag, så hon slipper dra hela lasset hemma själv. Fast, när hon kommer hem efter första långa arbetsdagen råder totalt kaos i hemmet och ingen mat står klar på bordet. Philip skyller bara på att han inte hunnit och det borde väl hon förstå?

På jobbet har Susanna fått en ny medarbetare, den nyutexaminerade David, en charmig, snygg kille - 16 år yngre än hon själv. David är dessutom, visar det sig, Philips okände brorson, något han råkat glömma nämna för Susanna. Han envisas nu med att bjuda hem David på middag, något som Susanna mycket tveksamt accepterar eftersom hon inte vill blanda ihop jobb med det privata. Dessutom känner hon en farlig attraktion till den yngre David...

Tills kärleken skiljer oss är verkligen en bok med många bottnar. Vi har Susanna som dels är en stark, arbetande kvinna med mycket ansvar, dels följer makens minska vink och som inte vågar stå upp för sig. Maken Philip som jag skulle vilja smocka till. Jag blir så förbannad på honom. Vilken jubelidiot och mansgris utan dess like! Han tycks leva i ett annat årtionde där kvinnan ska stå för allt hemarbete och mannen kan göra vad han vill. Samtidigt är Susanna väldigt feg som inte vågar protestera på allvar utan ger med sig. Redan inledningsvis förstår läsaren dessutom att Philip reser mycket i tjänsten och kan vara borta flera dagar i sträck utan att höra av sig. Då har de ändå två små barn tillsammans som kanske längtar efter sin frånvarande pappa.

Jag gillar den attraktion och även vänskap som uppstår mellan Susanna och David. Jag tycker dock det blir lite för många trådar. Inte nog med att Susanna är Davids närmsta chef, det ska även fokuseras på att hon är gift med hans farbror och på åldersskillnaden. Jag tycker nämligen det är lite förlegat med att åldersskillnad ska vara så förfärligt. Tänk om alla manliga karaktärer skulle fokusera på att de dejtar väldigt mycket yngre kvinnor. Det händer ytterst sällan. I slutändan är trots allt ålder bara en siffra.

Boken har trots min något kritiska röst ovan sina poänger. Anna Lönnqvist har ett härligt flytande språk och ett bra upplägg. Jag plöjde igenom boken på ett par kvällar och trots att det kanske är lite för förutsägbart så tycker jag om det. Tills kärleken skiljer oss är ingen högintellektuell bok med stort djup men ändå en trevlig relationsroman för sköna dagar i hängmattan.

Betyg:
Handling: 3/5
Karaktärer: 2/5
Språk: 3/5
Berättarteknik: 4/5

#tillskärlekenskiljeross

Läs ett år - Vattnet i mars

Titel: Vattnet i mars

Författare: Mikael Fant

Förlag: Piratförlaget

Utgiven: 2013-03

Sidor: 400
Inbunden: Bokus

Pocket: Adlibris | Bokus

Oj, hur ska man bäst beskriva Vattnet i mars? Denna ovanligt poetiska, finstämda och brutala skildring av en familjs sönderfall och sammanhållning berör och fascinerar. Det går snabbt som rinnande vatten att läsa men vissa textstycken, händelser, biter sig fast och håller sig kvar.

Inga, en fru/mamma/svärmor/mormor är död, borta. Kvar står en splittrad familj, var och en står familjemedlemmarna på sin kant men tillsammans bildar de ändå en slags gemenskap. I åtta kapitel som tillsammans spänner över ett år får vi följa åtta av dem, se hur de handskas med Ingas bortgång, med sina liv och hur de hör ihop med varandra. Alltihop fint sammanknutet av Jonna, barnbarn till Inga, som får inleda och avrunda berättelsen.

Maken Edvin som har svårt att acceptera sin frus bortgång och därför håller kvar henne, kör runt på "henne" i en tom rullstol, pratar och tycker sig få svar. Mellandottern Agneta vinner en stor tävling som dock väcker upprörda känslor hos alla i hennes närhet. Svärsonen Raimo som minst sagt har skumma affärer för sig, Vi får också komma de andra döttrarna, Eva och Maja nära, liksom Evas son Fredrik, Agnetas make Jesper och så Alex vars roll till en början känns svävande men sedan får sin logiska förklaring.

Språket förändras beroende på vem det är som berättar, det personifierar berättarrösten, lägger till extra nivåer i handlingen. Man märker av ålder, klasstillhörighet och livserfarenhet såväl som känslor och intressen. Svårast att komma in i var Evas kapitel, det inleddes med att vi fick följa med på en av hennes föreläsningar i genusvetenskap där såväl bakåtblickar, tankar och heta blickar från en av eleverna bryter in.

Även om karaktärerna basar över sitt kapitel är de inte ensamma. In och ut i de olika berättelserna färdas de olika karaktärerna; samband och tillhörighet reds ut, dras isär, krossas och bildas. Vem som är stark och vem som är svag kanske inte är som man först tror. Mikael Fant är otroligt duktig på att bygga upp en stämning och även om det till en början står oklart varför just dessa nedslag görs i de olika personernas liv knyts sakta trådarna ihop. Det är smart, skickligt och gripande och framför allt, svårt att lägga ifrån sig!

Jag blir definitivt nyfiken på att läsa Mikael Fants debutroman Grundläggande genetik och hoppas på att vi snart får se mer av denne poetiske svenske författare.

Betyg:
Handling: 4/5
Karaktärer: 4/5
Språk: 4/5
Berättarteknik: 5/5

Egentligen var tanken att jag skulle läsa Fyra dagar i mars av Jens Christian Grøndahl den här månaden men efter 150 sidor och dubbla antalet gäspningar gav jag upp. Det är jag tacksam för idag!

Susanne Boll - Det enda rätta

Titel: Det enda rätta
Författare: Susanne Boll
Förlag: Damm förlag
Utgiven: 2013-05
Sidor: 339
Recensionsexemplar från Damm förlag, tack.

Beskrivning: I Det enda rätta får vi följa tre kvinnors liv under december månad.

Det är Helmi som arbetar som läkare på onokologen på Karolinska sjukhuset. Efter ett helt yrkesliv med sjukdom och dödsbesked har Helmi fått nog. Hon beslutar sig för att hädanefter bara ge positiva besked, det vill säga att meddela alla nya patienter att proverna inte visar på några cancerceller. Det säger sig självt att det inte är ett lyckat beslut. Samtidigt börjar hennes privatliv krackelera och sex som alltid varit hennes bedövningsmedel tycks inte längre fungera.

Vi får också följa Maria som är en småbarnsmamma runt 40, psykolog till yrket. När hon märker av en knöl i ena bröstet drabbas hon av en enorm dödsångest. Kommer hennes barn bli moderslösa? Hon har svårt att möta sina demoner och tar ett dumdristigt beslut som kommer att äventyra hela familjens trygghet.

Slutligen möter vi också Isabelle, som jobbar som förskolelärare på Marias barns förskola. Isabelle är lyckligt sambo med Jerker men tycker att han har svårt att visa sina känslor. Hon drömmer om barn, hela kroppen längtar och trängtar efter det. Men är hon reda för ett liv med Jerker? Den första stora kärleken fick ett abrupt slut och Isabelle undrar var Amir blev av.

De tre kvinnornas liv vävs samman under fyra veckor i december och deras beslut och agerande får ödesdigra konsekvenser.

Egna noteringar:  Det enda rätta hamnar någonstans i gränslandet mellan thriller och relationsdrama och det hör inte till vanligheterna att jag lockas av böcker i den här genren. Jag dras inte heller till omslaget, som jag enbart finner obehagligt. Susanne Boll berättade dock så målande om sina karaktärer och bokens handling att mitt intresse väcktes. Jag började läsa Det enda räta redan på bussen hem från Forma Books bloggträff och dagen efter var den utläst. Det gick helt enkelt inte att lägga ifrån sig boken.

I början störde jag mig lite på Susannes språkbruk. Att hon väljer bort bisatser och i stället sätter punkt och ny mening. Jag tyckte det kändes avhugget. För att ge ett exempel:

"Någon har ringt hem till dem de sista veckorna. Fem eller sex gånger. Utan att säga något."

Det dröjde inte länge innan jag istället gick över till att tycka att det var ett skönt tilltag. Det ger texten en rapphet och ett driv som för handlingen framåt. Det flyter framåt, utan att för den skull vara enkelt.

Det enda rätta är psykologisk thriller utan att för den skull innehålla något mord. Någon lurar i mörkret och iakttar Marias familj, följer varje steg de tar. Denna någon kommer allt närmre... Boken är också, eller kanske framförallt, ett relationsdrama som fokuserar på vad som egentligen är viktigast här i livet och om hur ett litet beslut kan vara livsavgörande.

De tre kvinnorna skildras mycket trovärdigt. Hur de och deras familjer är beskrivna visar också på hur familjesituationerna ser ut. Helmi är gift men hennes man Sven får ingen närmre presentation, han är ju oviktig i hennes liv. Maria och hennes Manne är en dynamisk duo, de verkar tillsammans men Marias oro för cancer bidrar till ordentliga krackeleringar i fasaden. Isabelle har sin Jerker som hon tydligt visar att hon älskar. När han sen blir öppen med sina känslor är det hon som drar sig undan och börjar fundera över hur hon vill leva sitt liv.

Susanne Boll är utbildad psykolog och det tycker jag skiner igenom i boken. Det märks att hon har kunskaper i hur vi människor är funtade och hur vi reagerar när vi krisar. Jag kan dock, om jag ska lämna någon konstruktiv kritik, tycka att det blir lite för mycket kriser och olyckor; det finns både kvinnomisshandel, sexmissbruk, otrohet, läkaretik... Vissa av dessa ämnen snuddas det enbart vid och resten får läsaren själv fundera ut.

Nästa år kommer Susanne Boll ut med en fortsättning till Det enda rätta. Vi kommer återigen få möta läkaren Helmi och det glädjer mig. Hon förtjänar mer plats, mer behöver en förklaring. Tänk er en läkare som beslutar sig för att inte längre ge dig sjukdomsbeskedet om du har en allvarlig sjukdom, bara det är nog för en egen bok. I uppföljaren får vi också möta Dina som i denna bok har en betydande biroll. Jag ser framemot att läsa den!

Fick en liten hälsning i min bok av Susanne själv.

Uppdatering: Om du tycker boken låter intressant kan du lyssna på de första 100 sidorna här på Boksmakarna. Missa för guds skull inte heller den timlånga intervjun med Susanne Boll på samma ställe.