Anne Fine - Mördarkattens återkomst

Idag stod jag i infodisken när veckans bokleverans kom. En kvart senare satt jag och fnittrade och vek mig dubbel av skratt. I en av lådorna låg nämligen Mördarkattens återkomst av Anne Fine och Emma Göthner.

Det finns få barnböcker jag skrattat så mycket åt som jag skrattade när jag läste En mördarkatts dagbok förra året. Jag bara älskade katten Tuffy och hans galna upptåg och kommentarer om att "jag är en katt!" Jag blev därför så glad när jag såg att det skulle komma en fortsättning och har väntat med spänning sedan dess. Jag blev inte besviken!

I Mördarkattens återkomst ska familjen åka på semester och Tuffy ser fram emot en vecka hemma i lugn och ro (dvs vilda nätter tillsammans med kattkompisarna). Trodde han ja, för familjen har bett församlingsprästen att vara kattvakt. Och han visar sig vara både snål och sträng. Då går allt åt skogen. Det räcker med att läsa inledningen för att förstå det:

Okej, okej! Så smäll mig på mina små gulliga ulliga tassar. Jag strulade till det. Verkligen. Och okej! Dra mig i svansen. Det blev lite av en kattbrottsvåg av det hela. Så vad ska du göra åt saken? Konfiskera min matskål och säga att jag är en stygg kisse?

Anne Fine har verkligen fångat katten Tuffys röst, skrivit ner vad hon tror kan röra sig i en katts huvud om oss människor och världen de lever i. Det är ofantligt träffsäkert, jag känner igen beteenden från mina egna katter och det är hysteriskt roligt. Jag bröt som sagt ihop av skratt i disken och behövde gå undan och hämta andan lite. Jo, jag var kanske lite extra måndagstrött sådär framåt eftermiddagen dessutom men jag tror inte det spelar in, det här är SÅ min humor!

Emma Göthners illustrationer passar utmärkt till texten och förstärker verkligen tokigheterna. Vem känner till exempel inte igen de olika stadierna av frustration när en ska få in en envis katt, alternativt få ner den från ett lite för högt träd?

Jag kan verkligen rekommendera En mördarkatts dagbok och Mördarkattens återkomst till alla som älskar djur och undrar vad som rör sig i deras huvuden. Inte enbart till barn utan till alla åldrar för det här är humor på hög nivå! Jag måste se till att köpa hem böckerna till min egen bokhylla för det här är en sann bokskatt! Hoppas, hoppas att det kommer mer böcker i samma serie!

Titel: Mördarkattens återkomst

Författare: Anne Fine

Illustratör: Emma Göthner

Förlag: Lilla Piratförlaget

Utgiven: 2015-06

Serie: En mördarkatts dagbok #2

Sidor: 48

Adlibris Bokus

Äntligen fler tecknade serier för barn!

När jag växte upp brukade jag hänga en hel del på mitt lokala bibliotek (suprise, suprise). På barnavdelningen stod en stor sittvänlig soffa där man bland annat kunde sitta och lyssna på kasettband med lånade hörlurar. Jämte soffan i en back bodde alla seriemagasin.

Jag brukade ofta sitta i den där soffan, läste böcker, lyssnade på band men framför allt läste jag alla de där serierna om och om igen. Där fanns Tintin, Asterix och Goliat, den lilla indianen Yakari och Ensamma mamman, Eva och Adam och Berts dagbok. 

Det här är minnen jag delar med många andra 80- (och förmodligen även 70-)talister. Men så hände någonting på 90-talet. Det kom inga nya seriemagasin. De tackade för sig, sa adios och adjö och försvann. Sedan dess har det sett mörkt ut på seriefronten för barn. Detta trots att de få seriemagasin som kommit har haft bra statistik. Både Bleckmossen, böckerna om Lou och fram för allt Amulett har gått som smör på biblioteken de senaste åren. 

Under 00-talet har det börjat produceras serier igen, men de allra flesta har haft vuxna som målgrupp. Jättebra det med men jag har faktiskt saknat serier riktade till barn. Det finns ett hålrum i hyllorna där, vilket märks på de bibliotek jag jobbat på. Vi pratade senast härom månaden om att vi saknade nyutgivna serier, de fåtal som kommit ut räcker helt enkelt inte till. Därför tycker jag det är jättekul att Rabén & Sjögren nu gör en storsatsning på seriemagasin för just barn, något de med Fabian Göranson och Josefin Svenske i spetsen presenterade på bokfrukosten jag var på i torsdags.

I vår kommer fyra album - Mamma Mu firar kråkan, Katten & Ekorren på Sommarön, Ariol: Jag är en åsna! och Trollskogen. Till hösten kommer ytterligare fem. Det är serier som riktar sig mot yngre barm, 6-9 år, till de som precis håller på att lära sig läskoden. För vissa barn är det svårt att ta sig steget från bilderboken till kapitelböcker och där har serier en viktig roll att fylla. Men dessa serieböcker är enligt förlaget inte alls tänkta att fungera som morötter (dvs lättlästa så det går ut över handlingen) utan de är roliga med bra och läsvärt innehåll.

Loka Kanarp presenterar Katten & Ekorren på Sommarön som verkar vara en riktigt charmig berättelse om en försiktig och rädd katt och en framåt ekorre.

Jujja Wieslander med sin Mamma Mu. Mamma Mu som började som en sång och har kommit i hur många olika versioner som helst, böcker, filmer, gosedjur osv... Nu även i serieformat. Kul, jag gillar Mamma Mu!

Jag gillar som sagt verkligen serier, det är barndom för mig. Jag hoppas att fler förlag hoppar på den nya serievågen och att vi snart får se fler nytänkande serier för barn. Det behövs!

Bokbloggsjeka 6-9 feb 2015 - RIktigt bra barnböcker

Det var ett bra tag sedan jag var med och bokbloggsjerkade hos Annika men den här veckan kunde jag inte låta bli att delta. Den här gången är det ett ämne jag kan, väck mig mitt i natten och jag kan rabbla bra barnböcker. För det är just det frågan handlar om.

Veckans fråga kommer från Boktjuven Ingerun: Jag tycker att nya barnböcker för barn 6-12 år får lite för lite uppmärksamhet. Kan du bidra med en lista på de bästa böckerna för 6-9 och 9-12 som kom ut förra året?

Jag delar helt enkelt upp det i två kategorier, 6-9 år och 9-12, på bibliotekariespråk blir det lika med Hcf och Hcg. Själv tycker jag gränserna är lite flytande men det blir lättare för min hjärna att tänka på det sättet. Hann kika in och se frågan i morse så passade på att ta lite bilder på böckerna på lunchrasten.

6-9 år

Bröderna Grimms sagor gavs ut i oktober förra året och innehåller 15 vackert illustrerade berättelser från bröderna Grimms sagoskatt. Jättefin att bläddra i och med ett språk som är anpassat för den yngre läsaren. Jag tycker den är jättemysig!

Ett väldigt bra litet djur av Emi Gunér handlar om en kille som snart ska fylla åtta. Hans stora dröm är att få ett eget husdjur, men hans föräldrar är inte direkt med på noterna. Tillsammans med sin bästis försöker Simon komma på en plan för att glömma sin djurlängtan. Till slut beslutar de sig för att skramla ihop till en köttätande växt! För det kan ju inte räknas som ett djur?! Det här är en både rolig och charmig berättelse som passar perfekt när barnet lärt sig läsa på egen hand.

Herr Fågelbo i huset bredvid är en lättläst berättelse om Elmo och hans syster. Familjen ska flytta för att få plats med mormor som ska flytta in hos dem. Elmo och systern tycker familjen ska välja det stora huset med den djungelliknande trädgården men föräldrarna väljer det tråkiga grannhuset med den prydliga trädgården. Tur att de i alla fall kan leka i djungeln. Tills en mystisk man flyttar in vill säga...

En mördarkatts dagbok är utan tvekan förra årets roligaste och mest dråpliga bok för unga läsare. Katten Tuffy skriver dagbok om en vecka i hans liv. Han fångar fåglar och möss men människorna tycks inte förstå att han gör det. Men hallå, han är en katt! Och fågeln flög så nära. Den nästan satte sig på hans tass. Tuffy hade kunnat bli skadad! Droppen hos familjen kommer när Tuffy släpar in grannes stora, feta, vita kanin genom kattluckan. Död! 

Jag gillar verkligen Rabén & Sjögrens satsning på "Läsa själv"-böcker. Det är böcker som innehåller lite mer text än de allra enklaste börja läsa-böckerna men som än du inte är så textkompakta som en kapitelbok. Mittemellan-böcker helt enkelt. Förra året gavs bland annat dessa två underbaringar om granaporna ut. Granapor är "små, barriga saker med runda, ludna huvuden och öron som kantareller" och i första boken hittar Trollet och Dennis dem sovandes i sina docksängar. Problemet är att granaporna blivit skrämda, och skrämda granapor glömmer bort precis allt. Vilka de är, var de tycker om och vad de äter till exempel...

Två söta berättelser där fantasi och verklighet blandas på allra bästa sätt. Annalena Hedman heter författaren.

Förra året kom andra delen i serien om Loka och monstren, Loka och monsterspegeln. Så här skrev jag om denna fantastiska lilla bok då:

"En av mina favoriter förra året för unga läsare var Lokas monsterglasögon. Inte nog med att det handlar om att få glasögon - det innebär också något positivt i att Loka då börjar se en massa monster hon inte hade en aning om fanns. I hissen, i trafikljusen, i papperskorgen.

I Loka och monsterspegeln fyller Loka år och mormor och morfar kommer på besök. Med sig har de bland annat en antik fickspegel i present men vad är det som dyker upp i spegeln? Loka ser inte enbart sig själv utan även ett monster som framträder mer och mer. Men... monster har ju ingen spegelbild! Någonting är väldigt fel och Loka bestämmer sig för att ta reda på vad.

Det här är en bok jag önskar fanns när jag var liten. En fin och stundom småläskig berättelse ramas in av underbara och färgglada illustrationer av Lisa Moroni själv. En bok att fnissa åt och sträckläsa, studera bildernas detaljrikedom och jämföra med egna fantasin. En välbehövligt tillskott helt enkelt bland de relativt få böcker för de som befinner sig mellan börja läsa och lite tjockare kapitelböcker.

En bubblare är bra att ha och i det här fallet blir det Boken om Mademoiselle Oiseau. En av de finaste Hcf-böckerna som gavs ut förra året. Tyvärr verkar den inte helt tilltala åldersgruppen utan hör till kategorin "barnböcker för vuxna" men den är SÅ fin!

9-12 år

Min recension om I morgon är allt som vanligt går att läsa här. Den handlar om Lilian vars mamma dricker alldeles för mycket. Det är svårt att inte bli berörd av Lilian och hennes liv. Boken är inte så lång med sina 115 sidor men den lämnar ändå spår efter sig. Bokens lärdom känns viktig, att vissa hemligheter gör sig bättre när man delar med sig av dem. Klumpen i bröstet känns inte lika stor då.

Det lilla huset på prärien måste ju nämnas bara för att den kom ut med sitt nya, otroligt vackra omslag. Hoppas det lockar en ny generation att läsa denna underbara serie!

Jag gillar inte hästar, jag är mest livrädd för dessa stora varelser. Det är Juni också. Det är bara det att hennes bästa kompis vill börja rida och eftersom Juni testat typ alla andra fritidsintressen utan resultat (allt har slutat med katastrof) övertalar hon sina föräldrar att få prova. Självklart kan det bara gå på ett sätt. En tokrolig bok som funkar att läsa även om läsaren inte är hästtokig. Själv skrattar jag högt för Junis tankar om hästar liknar mina till punkt och pricka. Det är ju läskiga varelser ju! 

Mårten Melin gjorde det igen. Läs min recension om novellerna i Liksom helt magiskt här.

Petrus Dahlins Hjärtlös är en läskig berättelse, rentav lite obehaglig att läsa. Perfekt för läsare som tycker om Angerborns böcker. Maia flyttar till New York med sina föräldrar till lägenheten där hennes amerikanska pappa är uppvuxen. Föräldrarna är väldigt upptagna så Maia är ensam mest hela tiden. Men lägenheten kanske inte är så tom som den verkar. Läskigt som sagt, men riktigt bra och välskrivet!

Böckerna om Tom Gates är perfekt för de barn som redan läst alla Dagbok för alla mina fans och som vill ha mer i samma stil. Det är roliga lättlästa böcker med mycket illustrationer och galna upptåg. I mars kommer del 2 i serien ut på svenska, yay! Böckerna har sålts i en miljon exemplar i England och blivit översatta till 31 språk, det säger en del det.

Kanske ihop, bok nummer två om Majken kom också ut förra året och ingen kan väl ha missat att jag älskar Johanna Lindbäcks böcker?! Min recension hittar du här.

Sist men absolut inte minst betydelsefull. Silverpojken är en riktigt bra uppföljare till Glasbarnen som ju vann Barnens romanpris 2013. Nu är det Aladdin som är huvudperson men Billie och Simona dyker också upp för att hjälpa till att lösa mysteriet om en mystisk pojke. Läs min recension av boken här.