John Green - Pappersstäder

Titel: Pappersstäder
Författare: John Green
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgiven: 2014-01
Sidor: 363

OBS! Det här inlägget innehåller vissa avslöjande om bokens handling. Det är inte så mycket en recension som en filosofisk analys.

Vid första anblick kan Pappersstäder ses som en relativt lättsam bok om en kille som letar efter sin försvunne vän. Vid närmare granskning döljer sig så mycket mer i detta John Green-verk som såg dagens ljus 2004 (alltså hela tio år innan den kom på svenska).

I söndags träffades jag och två vänner för att för första gången bokcirkla tillsammans. Vårt bokval var just Pappersstäder, en bok vi alla tre länge velat läsa men inte tagit oss för. Ett bra val visade det sig för boken har många bottnar, inte minst på det filosofiska planet.

Boken är indelad i tre olika delar, utöver en prolog. Strängarna, Gräset och Kärlet. Under läsning såg jag främst denna indelning som en naturlig paus i handlingen, ett skifte i berättelsen. Men ju mer vi pratade i bokcirkeln, desto mer urskilde sig tre olika livsfilosofier, som förvisso nämns i slutet av boken men som jag missade där:

Strängar - Människor består av strängar. När strängarna brister känner vi oss helt tomma, det är de som håller oss samman.
Gräset - vi är alla sammanlänkade med rötterna, så beroende av varandra att ingen är död så länge den andra lever. Vi använder rotsystemet inte bara för att förstå varandra utan till att bli varandra.
Kärlet - Alla är vi ett kärl. Ett nytt kärl må hålla tätt men man ser inte mycket av innehållet. Det är först när kärlet börjar krackelera och spricka som vi kan se ut från oss själva och in i andras sprickor.

Tolkar man bokens gång genom de olika filosofierna så förstår vi så mycket mer av boken. Inledningsvis tror Quentin att Margo tagit sitt liv eftersom hon pratar om strängar som brister. Det är därför han förväntar sig att hitta Margos döda kropp när han åker till de olika pappersstäderna. TIll det här kan man också koppla "pappersmänniskor", man håller ihop eller rivs isär.

När Margo försvinner faller Quentins världsbild ihop. Hans värld är på sätt och vis bilden av Margo. Kompisarna har sin bandövning men Quentin verkar inte ha något direkt fokus, annat än att ständigt ha koll på vad Margo gör. Genom att leta efter Margo, vilket delvis sker genom Whitmans dikt där Gräset behandlas, börjar Quentin förstå att världen inte är så svart och vit som han har sett den. Sakta kommer han till insikt att vi alla är beroende av varandra för att det ska fungera. Han förstår också att det inte går att bli besviken för att vänner inte lever upp till den bild han har av dem. Först när han accepterar dem för vilka de är kan sann vänskap formas.

I Kärlet ger vännerna sig ut på den slutgiltiga jakten efter Margo. De kommer fram, hinner till henne i tid men det blir ändå inte som Quentin velat och hoppats. Plötsligt förstår han hur det hela fungerar. Han inser att bilden han haft av Margo är just en bild, eftersom Margo inte visat vem hon innerst inte är. Först när hennes fasad har krackelerat visar hon sitt sanna jag och det är också först nu som Margo kan läsa av Quentin.

Boken är med andra ord inte bara en jakt efter "drömtjejen" utan en skildring av hur det är att bli vuxen, över att komma till insikt över vad det innebär att vara en människa. Han gör det riktigt, riktigt bra, den där John Green. Jag blir mer och mer imponerad av hans författarskap.

Jag fascineras också av den dubbelsidiga betydelsen av pappersstäder. Rent bokstavligt är pappersstäder punkter på en karta som kartmakare lade till som copyrightskydd av kartorna. Om spökstaden skulle dyka upp på en annan karta visste de om att den var plagierad. Idag finns tryggare sätt att försäkra sig mot plagiat men faktum kvarstår att de finns, på riktigt, på professionella kartor. Häftigt tycker jag.

Margo pratar också om pappersstäder under natten hon och Quentin är ute på äventyr och det säger låter så sorgligt. Jag avslutar den här lilla analysen med ett litet stycke från sida 69. Visst har tjejen en dyster världsbild? Men likväl är den vacker på något konstigt sätt:

"Här uppifrån kan man inte se rosten eller den flagnande färgen och sådant, men man ser vad det egentligen är för ett ställe. Man ser hur falskt det är alltihop. Det är inte ens så hårt att det är gjort av plats. Det är en pappersstad. För titta på den Q. Titta på alla de där återvändsgatorna, gatorna som svänger in i sig själva, alla husen som är byggda för att rasa. Alla de där pappersmänniskorna som bor i sina pappershus och bränner sin framtid för att hålla värmen. Alla pappersungarna som dricker öl som någon lodis har köpt åt dem i pappersbutiken. Alla lika sinnessjukt maniska efter att äga saker, saker som är papperstunna och papperssköra. Människor också. Jag har bott här i arton år och aldrig i hela mitt liv har jag stött på någon som bryr sig om saker som betyder något."

Till bokcirklande hör såklart något gott att smaska på.
Här banantårta med kolafrosting. Riktigt mumsigt!

Det här inlägget är en del av Bonnier Carlsens bloggstafett om boken Pappersstäder. Jag tar över stafettpinnen från Breakfast Book Club och på måndag går turen vidare till Lexie läser. Än finns det tid att haka på stafetten. Maila fredrik.green@bonnierforlagen.se om du vill veta mer!

Pappersstäder hittar jag för övrigt på plats 20 på Listan. Härligt att kunna pricka av lite. =)

Läs ett år: Vanlig som ett munsår i februari

Titel: Vanlig som ett munsår i februari
Författare: Fred Forsell
Förlag: PQR Kultur
Utgiven: 2011-07
Sidor: 192
Adlibris

Jag hade verkligen svårt att hitta en läsvärd bok för februari i min Läs ett år-utmaningen. Det verkar inte vara lika populärt att använda månader som boktitlar som jag trodde.

Vanlig som ett munsår i februari är någon slags kombination av självbiografi och kåserier skriven av Fred Forsell, som är journalist och krönikör som synts bland annat i tidningen Amelia. Här skriver han om att bli pappa, om giftermål och radhusköp, SJ-strul och nyhetsrapportering. Allt med glimten i ögat såklart.

Jag kan tycka att ett kåseri/en krönika i ett magasin kan vara lite småroligt att läsa, en händelse fångad i några rader längst bak kan lätta upp stämningen efter att ha läst om sjukdom och elände eller sett allt för många tunna hålögda modeller i modereportagen. Men som hel bok med texter samlade på rad blir det helt enkelt lite för mycket. På baksidan går det att läsa att "Boken är dessutom mycket, mycket rolig", men nej jag förstår helt enkelt inte det roliga. Även om vissa tankar/texter har sina roliga poänger och är väldigt träffsäkra så faller det lite för platt ner för min smak. Det blir lite medelålders vit man över det hela, trots att Fred Forsell inte undviker att visa känslor och inte framstår som särskilt macho. Jag brukar vara lite avig när det gäller sånt som många andra tycker är roligt så jag fortsätter på det spåret ännu ett tag.

Man kan ju dock inte gilla allt. Nu hoppas jag på att hitta något riktigt guldkorn i mars! Hos Ulrica på Västmanländskans bokblogg brukar även andra rapporter i Läs ett år samlas så spana gärna in hennes blogg vettja!

Betyg: 

Dag 28 – Favorittitel

Boktitlar. De finns där, lockar och pockar på uppmärksamhet men när man väl ska komma ihåg dem står det still...

Jag tycker dessutom att titeln ibland kan skifta i betydelse efter det att boken är utläst. Det kan tyckte var en fantastisk titel innan kan bli fjantig och totalt out of the blue. 

För det mesta tycker jag om korta och koncisa titlar. Titlar som inte komplicerar till det. Typ Fangirl, Wither, Matched, Divergent, Pappersstäder... De är dessutom lätta att komma ihåg. Eftersom jag har minne som en guldfisk så är det en bra grej. En titel som verkligen satt sig är När Lucy Sullivan skulle gifta sig av Marian Keyes. Titeln låter så rolig att den blir helt rätt. Dessutom är boken väldigt bra. En annan helt fantastisk titel hittade jag bland Adlibris engelska reatitlar, vad säger ni om The thoughts & happenings of Wilfred Price, purveyor of superior funerals av Wendy Jones. Det är en munfull om inte annat! =)

Men boktitlar, det är härliga saker, och där går det inte välja en. De är alla små pärlor i en aldrig sinande flod. Härligt!

Det här är såklart också en helt fantastisk boktitel!

Helt underbara omslag!

Helt apropå mitt omslagsinlägg igår måste jag bara få visa en omslagsserie som är helt sagolikt fin! Jag köpte på bokrean in ett ex av Treasure Island till jobbet och när den anlände igår blev jag golvad. Så underbart fin! Jag gillar att den är så enkel men elegant, det orange tillsammans med enbart svart och vitt får mig att bli helt knäsvag. Sa jag att motivet dessutom är i relief?

När jag insåg att Treasure Island är en del i en klassikerserie från förlaget White's Books Ltd var jag tvungen att se hur de andra böckerna i serien såg ut och åhh, jag är frälst! Jag vill ha dem i min bokhylla allihop! (Att sen layouten invändigt är heltokig med i stort sett obefintliga marginaler kan vi väl förtränga?) Visst är de underbara?!

Faith Erin Hicks - Friends with boys

Titel: Friends with boys
Författare & illustratör: Faith Erin Hicks
Förlag: First Second
Utgiven: 2012-03
Sidor: 224
Språk: Engelska
Adlibris | Bokus | The Book Depository

Nörderier kan ibland få oväntade konsekvenser. Att jag plötsligt köper och uppslukas av en grafisk roman är en sådan konsekvens. Ingen kan väl ha missat att jag är ett stort fan av Rainbow Rowells verk? När jag fick reda på att hon skrivit kontrakt med förlaget First Second om att ge ut två grafiska romaner tillsammans med Faith Erin Hick blev jag så nyfiken att jag genast klickade hem ett av Faith Erins verk, Friends with boys.

Varför har jag inte intresserat mig för grafiska romaner tidigare? Det är ju en helt fantastisk bokform! I Friends with boys möter vi Maggie som efter att ha fått hemundervisning hela livet nu ska börja high school. Hon saknar vänner men de tre äldre bröderna går redan på skolan och lovar att supporta henne. Fast sedan hennes mamma stack känns inget sig likt. Det är inte lätt att plötsligt befinna sig ute i världen och Maggie har svårt att knyta kontakter. Så lär hon känna de udda syskonen Lucy och Alistair som med sina mohawk-frisyrer och kläder inte heller passar in. De blir snabbt vänner. Men Maggies bröder kastar sneda blickar på Alistair och även skolans idrottsstjärna blänger på honom när de är i varandras närhet. Maggie förstår ingenting!

Med ny skola, frånvarande mamma, bråkiga bröder och ortens polischef som pappa kan man tycka Maggie har tillräckligt på sin lott men det är en sak till. Hon är förföljd av ett spöke! Vem är spöket och vad vill hon Maggie?

Jag föll som en fura för Faith Erin Hicks tecknarstil. Den känns förbryllande bekant men jag kan inte komma på vad den påminner om. Karaktärernas mimik är helt fantastisk, med enkla streck förmedlar Faith Erin stora känslor. Spöket är till exempel på samma gång småläskigt och skrattretande med sina stora uppspärrade ögon. Jag trodde jag skulle tycka det var trist med helt svartvita bilder men det tänkte jag inte ett dyft på när jag läste, snarare bidrar det till stämningen. Jag uppskattade också att bilderna fick tala sitt eget språk och inte invaderades av stora tjocka textsjok. Håll förresten med om att det är roligt att tvillingbröderna heter Lloyd och Zander - låter det bekant? :)

Maggie med sina bröder.

När Maggie blir vän med Lucy och Alistair.

Jag tyckte mycket om Friends with boys och kan varmt rekommendera den till den som gillar genren eller som vill prova på den. En bonus är dessutom formatet, det var sån skön storlek på boken. Dessutom har den "deckled egdes" - ojämna kanter - vilket jag aldrig varit med om tidigare. Jag gillar effekten det ger! Jag har helt klart fått mersmak på grafiska romaner - något tips på vad jag ska ta mig an härnäst?

Betyg:

Dag 27 – Det konstigaste/mest överraskande handlingen/slutet

Jag hoppar dag 26 för tillfället, jag behöver tänka en vända till på den.

Idag blir svaret väldigt kort för att inte avslöja något för er som inte läst boken. Det konstigaste/mest överraskande handlingen/slutet fann jag i Allegiant av Veronica Roth. Vilken vändning! Vad hände egentligen?

Top Ten Tuesday - underbara omslag

Tisdag igen, denna underbara veckodag som utöver längsta arbetsdagen såklart betyder topp tio-lista. Frågan är hur många som har tid att sitta och läsa bloggar en dag som denna. Det är ju dags för den ena av årets två höjdpunkter för bokälskare, nämligen bokrean! Har ni fyndat något trevligt? Jag lovar att bilder på mina fynd kommer upp så snart jag fått hem alla titlar.

Den här veckan är det fritt fram att välja mellan tidigare teman. Det finns några att välja mellan efter som Top Ten Tuesday har varit igång sedan 2010. Som nummer fem ut, i juli 2010, ville the Brooke and the Bookish veta vilka ens favoritomslag var. En oändligt stor fråga, så jag fokuserar helt på böckerna i min bokhylla, här är dem:

Top Ten Favorite Covers

1. Veronica Roth - Insurgent

2. Melissa Landers - Alienated
3. Laini Taylor - Mörk ängel
4. Tove Jansson - Trollvinter
5. Amanda Hocking - Switched
6. Lauren DeStefano - Wither

7. Carol Rifka Brunt - Låt vargarna komma
8. Rainbow Rowell - Fangirl

9. Rainbow Rowell - Eleanor & Park

10. Johan Egerkrans - Nordiska väsen

Bubblare: David Sedaris - Lets explore diabetes with owls

Äger den inte men älskar titeln, älskar omslaget! Jag vill ha!!!

Helt uppenbart faller jag för omslag som går i blåa toner. Den slutsatsen går att dra när jag går igenom omslagen ovan. De nedersta tre är nog mina mesta favoriter. Älskar färgsättningen, illustrationen, bilden omslagen förmedlar. Och framför allt, hur väl de passar till bokens handling!

Jolene Perry - The summer I found you

Titel: The summer I found you
Författare: Jolene Perry
Förlag: Albert Whitman & company (via Netgalley)
Utgiven: 2014-03
Sidor: 256
Adlibris | Bokus | Book Depository

Böcker där en eller flera av karaktärerna lider av en sjukdom finns det gott om, även på ungdomsfronten. Hur vanligt det är att sjukdomen är diabetes vet jag dock inte. Jag kan inte dra mig till minnes att jag läst om någon tidigare. Därför blev jag nyfiken när jag hörde talas om The summer I found you. Eftersom en barndomskompis hade jätteproblem med sin diabetes som liten vet jag mer än väl vilken skitsjukdom det är.

När boken börjar har Kate levt med sin diagnos i ett år. Hon vill dock inte ens erkänna att hon är sjuk och slarvar därför med sitt insulin vilket gör henne hög och låg om vart annat. Hon hade inte direkt planerat att bli sjuk sista året på high school (vem planerar det?) och hatar att alla behandlar henne som att hon är sin sjukdom. Jag kan ju tycka att andra kanske inte hade känt behovet att kontrollera henne om hon visat att hon kan ta hand om sig själv... När nu hennes pojkvän dumpar henne känns livet riktigt surt.

Aidan å andra sidan planerade en karriär inom det militära. En bomb i Afghanistan ändrade dock på hans planer då den inte bara dödade hans kompis utan berövade Aidan en arm. Nu försöker han komma tillbaka till livet igen och klura ut vad han ska göra sen. Det militära är inte att tänka på längre. Det finns inte plats för honom att bo hemma hos modern, hans livliga små tvillingsyskon hade kanske ändå varit för mycket, så han får bo i lägenheten ovanpå garaget hos mostern. Mardrömmar tär på honom och alla trampar som på tå omkring honom.

När Aidan och Kate träffas klickar något direkt mellan dem. Kate törs fråga om Afghanistan och dra skämt om att vara enarmad. Hon byter inte ämne så fort det kommer på tal vilket Aidan är tacksam för. Kate tycker det är så skönt att fokuset hamnar på någon annan än henne själv. Därför bestämmer hon sig för att inte berätta att hon har diabetes, hon vill slippa medömkan. Sjukt egoistiskt kan jag tänka, för det blir inte fair play. Hon tar sig friheten att komma Aidan innanför huden men bygger sina egna höga murar. Något som såklart inte bådar gott.

The summer I found you är en helt okej berättelse om att hitta sig själv och stå för den man är. Kärlekshistorien mellan Aidan och Kate är söt, men det blir lite väl klyschigt emellanåt. Det blir faktiskt rätt ledsamt med fokuset på diabetes ibland, ja, jag fattar att hon är sjuk, att hon inte vill inse det och att hon måste kontrollera värden och ha koll på sockernivåerna men det behöver kanske inte upprepas konstant.

Jolene Perry har ett härligt språk som flyter på fint, jag uppskattade verkligen konversationerna mellan Aidan och Kate, den kändes så naturlig. The summer I found you tar sig kanske inte in på min topplista över YA-böcker med den levererar en trevlig lässtund.

Betyg:

Dag 25 – En karaktär som du kan relatera dig själv till

Ligger lite efter i 30-dagars utmaningen. Börjar ångra att jag hoppade på den men efter idag är det i alla fall bara fem dagar kvar.

En karaktär jag kan relatera till är, som jag tidigare nämnt, Cath i Fangirl. Det är förmodligen därför jag fallit så hårt för den boken. 

Hon är introvert och drar sig för att läsa känna folk, samtidigt som hon lever mycket av sitt liv på internet med en stor skara "vänner". Jag trivs inte fullt ut i nya sammanhang, är obekväm i stora sällskap samtidigt som jag förvisso arbetar mycket på det. Cath älskar att läsa (precis som jag alltså) och att nörda ner sig i böcker. 

När jag tänker efter så kanske det inte så mycket är vem jag är idag som jag känner igen mig i utan den jag var under tonåren. Där är likheterna gigantiska. 

Ett rörigt svar idag, ber om ursäkt för det. Nu ska jag snöra på mig skorna och bege mig iväg till min bokcirkel. Nu ska det bakas tårta och diskuteras Pappersstäder. Varför göra en sak när man kan kombinera två goda ting? 

Trevlig söndag önskar jag er alla!

Bokbloggsjerka 21-24 februari - en riktig ångestfråga!

Veckans jerka får det att krypa längs ryggraden och liknar snarare en mardröm. Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?

Vilken ångestframkallande fråga! En enda bok för resten av livet, det är många år det! Jag vet att jag rös när jag läste Ally Condies Matchad-trilogi där staten valt ut de 20 verk som är godkända att läsa, men där har man ju i alla fall tjugo att välja mellan.

Bibeln hade kanske kunnat vara ett alternativ. Det är många böcker i en, den har djup och både kärlek, mord och hämnd. Dessutom var det ju faktiskt så förr att många satte ett likhetstecken mellan "att läsa" och Bibeln. Klarade de så kanske jag skulle kunna det? Men nja, det känns inte helt som min melodi.

Det finns så mycket böcker jag älskar och vill läsa många gånger, så många böcker jag vill läsa för första gången också. Men okej, ett val - en bok. Godnatt mister Tom av Michelle Magorian får valet bli. Jag har redan läst oräkneliga gånger, hittar fortfarande nya aspekter och saker jag inte tänkt på tidigare. Men jag väljer under protest!

2 x feel good från Printz

Titel: Främlingar
Författare: Adele Parks
Förlag: Printz Publishing
Utgiven: 2014-01
Sidor: 427
Adlibris | Bokus

Två främlingar möts på ett flyg mellan London och Chicago. Jo är på väg för att stoppa sin före detta fästmans bröllop. Kanske gjorde hon ett misstag som dumpade honom ett par veckor innan deras bröllop då för fem år sedan. Livet har inte direkt blivit bättre sedan dess. Dean har varit och besökt sin fars dödsbädd. En far han vare sig träffat eller hört ifrån på 29 år. Jo är nevös och börjar prata med sin buttre granne, något som förändrar allt.

Främlingar är en fin och mysig berättelse om familjeband, vänskap och hissnande kärlek. Den känns lite väl förutsägbar men lyckas ändå förvåna mig. Mycket på grund av Adele Parks, vars språk är levande och bitvis väldigt vackert. Något jag kommer ta med med mig är den oerhört vackra inledningen där följande går att hitta:
Skrattet flög ut ur hennes mun och in i deras historia. Det var ett högt och hjärtligt skratt som var större än henne.

Titel: Sophies historia
Författare: Jojo Moyes
Förlag: Printz Publishing
Utgiven: 2013-10
Sidor: 438
Adlibris | Bokus

Frankrike 1916. Sophie Lefevre hjälper sin syster driva familjens hotell medan deras män slåss vid fronten. På väggen hänger ett porträtt av Sophie målat av hennes man, konstnären Edouard. När den nya tyske kommendanten får syn på detta väcks en farlig besatthet till liv.

90 år senare, i London 2006, hänger Sophies porträtt på väggen hemma hos Liv Halston. Det betyder mycket för Liv som fick porträttet i bröllopsgåva av sin man. Mannen som oväntat dog alltför tidigt. Så träffar Liv Paul, som jobbar med att leta reda på konst som försvann under världskrigen och återställa dem till sina rättmätiga ägare. Men vad händer när det kommer fram att han fått i uppdrag att hitta Sophies porträtt? Hur kom det egentligen att hamna i Livs ägo? En turbulent historia målas plötsligt upp. Frågan är vad som hände med Sophie.

Sophies historia är en fin berättelse i två tidsepoker och porträtterar två starka kvinnor, Sophie och Liv. Vi möter första världskrigets fasor i Frankrike och tyskarnas brutala makt över de franska byarna. Livs fasor är något helt annat, att bli lämnad ensam kvar när den älskade maken dör alltför tidigt, allt för plötsligt. Jag gillade verkligen Livet efter dig så jag såg fram emot Sophies historia. Tyvärr berördes jag inte fullt lika mycket den här gången med Jojo Moyes är likväl en duktig författare och ett bra val när man behöver lite feel good-läsning i sitt liv. Det ska bli spännande att lyssna till henne på Books&Dreams författarkväll i mitten av mars och se vad hon har att säga!

Dag 24 – En bok som du önskar att flera hade läst

Sitter på bussen hem från Stockholm. Har varit på biblioteket Plattan och lyssnat på Psykologer läser böcker, idag handlade det om årets Stockholm läser-bok: Barnens ö. Det får bli min rekommendation av en bok jag tycker fler borde läsa. Nu är ni förmodligen många som läst boken, det är trots allt en modern klassiker men jag är osäker på hur många i min generation som upptäckt P. C. Jersild

Jenny Jägerfelt och Jonas Mosskin diskuterar olika aspekter av den valda boken och lyfter olika frågor. Eftersom vi på jobbet precis startat en bokcirkel där Barnens ö är första boken ut tog vi tillfället i akt att ge oss ut på en liten research-resa. 

Det är ett intressant koncept, att höra en bok analyseras. Tyvärr tappades mitt intresse inledningsvis då Jenny valde att läsa ett lite för långt stycke ur boken men sen tyckte jag det blev en intressant diskussion. Det finns mycket att reagera på i Barnens ö. Hur en elvaåring lyckas med konststycket att vara själv en hel sommar. Hur hans mamma inte reagerar mer. Hur omvärlden beter sig. Jag har själv ca 100 sidor kvar i boken men ville ändå skriva ner mina tankar. Läsvärd är boken, så mycket är säkert, och oväntat modern i sitt tilltalssätt. Recension kommer så småningom.

Dag 23 – En bok som du har velat läsa en längre tid

Vad räknas som längre tid? Veckor? Månader? År?!

Jag har många böcker stående i bokhyllan och liggande på sängbordet som jag länge velat läsa, men det känns som om tiden försvinner och böcker fortsätter fylla på i jämn ström. Känner ni till fenomenet? Plötsligt har man bara klickat hem en bok eller burit hem ett par stycken från biblioteket.

Jason Motts Återvändarna fick jag som rec-ex från Harlequin i höstas och sedan jag såg trailern till tv-serien som är baserad på boken har suget efter den vuxit rejält. Samantha Shannons Drömgångare är också en bok jag vill läsa snart men den är så tjock så jag drar mig lite. Life as we knew it av Susan Beth Pfeffer har stått länge i hyllan nu och kallar verkligen på uppmärksamhet.

Ja, många är de böcker jag länge velat läsa. Tur jag är inne i ett läsflow just nu!

Liksom helt magiskt, Mårten!

Titel: Liksom helt magiskt : 12 berättelser
Författare: Mårten Melin
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgiven: 2014-01
Sidor: 148
Adlibris | Bokus | cdon

Jag vet inte om jag tidigare nämnt det men jag i stort sett avgudar Mårten Melin. Hans böcker för slukaråldern är helt fantastiska och håller riktigt hög kvalité. Mina favoriter är trilogin som utspelar sig på Skogsbingelseskolan, fantasy möter humor möter vardagsliv - kan det bli bättre?

Mårtens nya novellsamling, hans första faktiskt, består av tolv noveller som innehåller just ovan; fantasy, magi och övernaturligheter mitt ibland oss. Alla noveller kretsar kring trettonåringar, men sen är ämnena brett spridda.

Vi möter Amor, pappan i Jag är Love ni vet som är i kärleksbranschen. Kanske är det inte helt lyckat att han övergått från pilbåge till pistol. Kompisen Elina som träffat en ny kille som inte visar sig vara som alla andra. Elina får erbjudande att följa med honom, men då kan hon inte komma tillbaka. Han är nämligen en sjöjungfru - eller vad heter de manliga? Sjömän? Tove som firar jul i sommarstugan och familjen får hjälp från oväntat håll. Hjälp som vill ha betalt i form av julskinka och en kyss. Lara som råkar ut för spökbarn. Killen som stöter på en äkta ande i flaskan.

Mårten Melin kan det där med att uttrycka sig, även om novellerna är korta säger de så mycket. Det är berättelser om kärlek. Kärlek till det övernaturliga, till killar, tjejer. Gay eller straight, Mårten gör ingen skillnad. Jag tycker så mycket om! Det är synd att jag inte har några bokprat inplanerade den närmsta tiden för den här vill jag sprida till många!

Betyg:
Handling: 4/5
Språk: 5/5
Berättarteknik: 4/5

Dag 22 – Den bästa boken du äger

Det här är verkligen som att välja mellan pest eller kolera! Hur ska man rimligen kunna välja en enda bok? Det är nästan som en hädelse. Hade det gällt tio eller kanske tjugo böcker hade jag kanske lyckats svara men en??!! Jag älskar alla mina böcker. Sen kanske jag värderar vissa böcker mer än andra men att välja en är stört omöjligt. Jag är ledsen, jag passar på den här.

Top Ten Tuesday - varför jag gillar att vara en bloggare

Förra veckan förstod jag inte frågan fullt ut och valde därför att inte svara men nu är veckans topp tio tillbaka igen. The Broke and The Bookish väljer verkligen ut intressanta teman. Den här veckan handlar det om varför jag älskar vara en bloggare/läsare. Jag fokuserar på att vara en bloggare eftersom jag berörde fördelar med att läsa så sent som i fredags. Alltså:

Top Ten Reasons I Love Being A Blogger

1. Gemenskapen.

Jag gillar verkligen bloggemenskapen. Att hitta personer att diskutera böcker med som har samma intresse som mig. 

2. Utmaningen. 

Genom att blogga och delta i olika utmaningar läser jag böcker jag annars inte skulle läst. Jag har fått nya favoriter på grund av detta! 

3. Det kulturella. 

Förlagsmingel, bokevent, föreläsningar. En helt ny värld har öppnat sig genom bloggen vilket jag är oerhört tacksam för!

4. Analyserandet. 

När jag recenserar böckerna tänker jag igenom vad jag egentligen tycker om den och bearbetar min läsning. Det tar läsandet till en annan nivå och jag minns också mer av handlingen. 

5. Statistiken

Eftersom min hjärna rör ihop alla titlar, omslag och handlingar är det skönt att skriva ner vilka böcker jag läser så jag kan gå tillbaka och ha koll. 

6. Recensionsex.

Okej, jag erkänner. Det känns fint att få lite recensionsexemplar då och då. Att få möjligheten att läsa en bok lite innan alla andra. 

7. Alla boktips. 

Mitt eget bloggande har fått läsningen av andra bloggar att öka. Min läslista har också ökat dramatiskt för alla tipsar ju om så spännande böcker!

8. Det fortbildande. 

Eftersom jag har turen att få jobba med böcker samtidigt som det är min största hobby gynnas givetvis jag även yrkesmässigt. Jag är en mycket bättre bibliotekarie när jag är påläst och vet vad böcker handlar om. 

9. Nörderiet

Att ha en kommunikationsväg där jag får vara hur nördig som helt när det kommer till böcker och bokprylar. Tydligen är det inte alla som går runt och klappar på fina böcker och fastnar i lokala bokhandlar och bibliotek vart man än beger sig. 

10. Kommentarer och bloggbesök

Givetvis är det såklart kul att se att det jag skriver blir läst. Kommentarer är också roligt att få. Själv försöker ta efter Ulrica på Västmanländskans bokblogg och kommentera på fem bloggar varje dag. För kommentarer är skoj och man känner att det man gör är uppskattat! Så det är dagens tips!

Dag 21 – Favoritbok från din barndom

Allas vår Maria Gripe hade även mig i sitt grepp. Kag älskade verkligen Skuggan över stenbänken och resten av serien. Jag minns fortfarande min fascination över handlingen och att jag tyckte synd om Berta. Det var spänning och mystik och helt fantastisk läsning. Känns som att det är hög tid för en omläsning.

Melissa Landers - Alienated

Titel: Alienated

Författare: Melissa Landers

Förlag: Hyperion

Utgiven: 2014-02

Serie: Alienated #1
Sidor: 344

Bokus | Book Depository

Så har jag då läst boken med det vackra omslaget. Aliens, utbytesstudenter, relationer. Mina förhoppningar var höga.

I bokens början har Cara Sweeney precis blivit handplockad för att ta emot en utbytesstudent från planeten L'eihr. De styrande på L'eihr vill förhandla fram en allians med jorden och de har kommit fram till att utbytesstudenter är ett perfekt sätt att lära känna varandra och bli bekväma i varandras sällskap. Som goodwill har dessutom L'eihr-invånarna delat med sig av en medicin som botar all cancer. Caras mamma var döende i cancer men är nu frisk som en nötkärna, även om Cara inte fullt vågar tro på underverket.

Så anländer då Aelyx (namnet uttalas A-licks, tänk vad bra när man får det förklarat, det hade behövts i fler böcker!) och saker och ting blir genast problematiskt. Även om vi och L'eihr-bor i stort sett har samma DNA skiljer mycket oss åt. Aelyx hatar all mat Cara och hennes familj bjuder på, ser sig som förmer än dem och tycker att livet på jorden är allmänt pest. Cara försöker verkligen få Aelyx att trivas och ger sig den på att hitta en maträtt som han tycker är god. Jag fnissar högt åt hennes försök. Choklad beskriver hon för honom som mat för gudarna (tänk så rätt hon har) men Aelyx upplever det som om hon försöker döda honom (jag skrev han var från en annan planet va? Hallå, choklad!).

Tyvärr är inte alla lika glada i utbytesprojektet, snarare motsatsen. Det skapas en grupp som kallar sig HALO (Humans Against L'eihr Occupation) vilka gör allt de kan för att avbryta projektet. De protesterar utanför skolan och får med allt fler av eleverna och lärarna, däribland Cara's före detta pojkvän och hennes före detta bästa vän. Cara gör allt hon kan för att få dem att ändra mening, hon säger att L'eihrs är ju fredliga, de vill inget ont. Vad hon inte känner till är att Aelyx och de två andra utbytesstudenterna som hamnat i Frankrike och Kina har en egen agenda. De vill också stoppa planerna på en allians, så fort det bara är möjligt utan att väcka misstankar.

Alienated är inte en typisk bok om utomjordingar. Den handlar mycket om att lära känna varandra, trots olikheter. För Aelyx är minst sagt en udda figur. L'eihr är överlägsna oss jordbor på flera sätt. Under tusentals år har de satsat på att avla och få fram de "bästa" generna hos sina invånare och det är många hundra år sedan de själva bar sina barn, all fortplantning sker genom provrör och konstgjorda livmödrar. Aelyx själv är till exempel en klon av en tidigare L'eihr... Han är överintelligent (engelska lärde han sig på en vecka), rädd för närkontakt, arrogant. Dessutom är han uppvuxen med helt andra sociala regler. På L'eihr är man inte emotionell, de ser ner på jordbor som fortplantar sig till höger och vänster och menar på att det är därför det går utför får vår planet. På L'eihr paras de ihop men någon som är genetiskt matchande men sex tycker de är totalt meningslöst. Cara väcker dock något hos Aelyx och jag fnissar högt åt när Cara ska lära Aelyx hur man kysser någon. Han tror han vet exakt hur man gör för han har googlat det...

Att komma från helt olika planeter är som sagt inte alltid lätt. En av mina favoritkonversationer är när Aelyx försöker trösta Cara som precis gjort slut med sin pojkvän. Aelyx har inte helt greppat det sociala spelet på vår planet, så att säga:

"Why do you think he chose me?"

"It's obvious." He swept a hand to indicate her loose curls. 

"Your long, shiny hair, healthy skin, and bright eyes shows that you're well-nourished."

"Uh, thank you?"

"I'm not finished."

"Go on, then."

"You're clearly intelligent." Then he felt the need to add, "For a human."

"Gee. That's so sweet."

"But Eric was problably most attracted to your waist-to-hip ratio." For a split second, Aelyx resembled a human boy as he leaned back and peered at her carboose. "Hips of that widht are likely to pass live offspring without complications."

Ja, Alienated bjuder på en hel del skratt. Tyvärr imponeras jag ändå inte fullt ut av Melissa Landers värld. Det är lite för mycket fokus på vardagliga händelser och handlingen hade tjänat på att röra sig framåt lite snabbare. Jag var nära att lägga i från mig boken flera gånger men halvvägs in kommer det långsamt igång och i slutet är det riktigt spännande och välskrivet. Tyvärr är slutet nästan lite för abrupt. Till min stora förvåning är nämligen Alienated inte fristående utan första delen i en ny serie om minst två böcker. Fortsättningen Invaded har preliminärt publiceringsdatum i februari 2015. Jag kommer inte att räkna dagarna tills den kommer ut men jag kommer förmodligen ändå att köpa boken för jag vill veta vad som händer härnäst!

Har du sett tv-serien Roswell och i övrigt gillar berättelser om fredliga utomjordingar är detta boken för dig. Vill u däremot ha lite mer action och fart i handlingen ska du nog leta efter en annan bok.

Betyg:

Häng med på en Pappersstäder-stafett

Margo hade alltid älskat mysterier. Och längre fram, när allting hände, kunde jag aldrig släppa tanken på att hon kanske älskade mysterier så mycket att hon blev ett själv.

Just nu pågår Bonnier Carlsens stora bloggstafett om John Greens Pappersstäder. Den första veckan har Jonna Lindberg, Bokugglan och Västmanländskan delat med sig av sina tankar om boken. I morgon fortsätter det igen hos I hyllan. Jag var inte sen att hoppa på heller så håll ögonen öppna, den 28 februari kommer mina tankar om Greens nyöversatta bok.

Vad har ni då att förvänta er? Den här gången tänkte jag ta recenserande till en för mig ny nivå. Vi har nämligen valt Pappersstäder som första bok i vår nystartade bokcirkel så jag hoppas på att få extra många synvinklar att dela med mig av. För lämpligt nog hinner vi ha vår cirkelträff innan recensionen ska skrivas. =)

Kan Pappersstäder göra ett lika starkt intryck på svenska bokbloggare som Förr eller senare exploderar jag? Följ stafetten du också så får du kanske svaret.

Dag 19 – En favoritbok som blev film

Stupade i soffan när jag kom hem igår så missade dagens fråga i 30-dagarsutmaningen så den kommer istället här. 

Filmatisering av böcker är svårt. Oftast ser man karaktärer och händelser på ett speciellt sätt i huvudet och det blir inte alls samma sak när någon annans bilder blir till film. Därför har jag oftast svårt för filmatiseringar av mina favoritböcker.

Det finns ett riktigt stort undantag och det är The Hunger Games. Första filmen är riktigt bra men Catching Fire? Wow! Jennifer Lawrence gör en helt fantastisk tolkning av Katniss Everdeen och regissören Frances Lawrence har gjort ett kanonjobb!

Bokbloggsjerka 14-17 februari - att vara en bokslav

Det är lite småkomiskt att Annika väljer den här frågan just denna vecka, när min lästid varit minimal och jag istället suttit klistrad framför tv:n... För jag må vara slav under böckerna men jag är också en sportälskare av rang och när nu OS är i full gång är tv:n på så fort jag är hemma. Det är till och med så att jag står ut med att idag ligga hemma och vara krasslig för idag är det guldglädje i tv-soffan! Duktiga duktiga skidtjejerna och fantastiska Charlotte Kalla! Vilket lopp!

Men nu skulle det handla om böcker.

Skriv om för- och nackdelar med att vara en slav under böckerna, och ge gärna tips på hur du brukar skapa mer tid för läsning. 

 Det finns så många fördelar med att vara en bokslav. 

- Att gå uppleva olika världar och lära känna olika karaktärer.
- Gå helt upp i en eller flera olika känslor.
- Ha ett givet samtalsämne när man träffar likasinnade.
- Alltid ha något att göra. En bok kräver ingen el, ingen tv, inget wifi. Det går att läsa var man än är, i vilken situation som helst.
- Det är en väldigt billig hobby om man nu inte fastnar i ett osunt bokköpande såklart. =) Ett bibliotekskort är till exempel gratis och ger dig tillgång till obegränsade antal världar och upplevelser-
- Det går att ha sitt intresse som jobb! Att läsa till bibliotekarie var ett av mitt livs bästa beslut.

Jag tycker inte det finns särskilt många nackdelar med att älska böcker och bokvärlden. Det skulle vara att:  

- Det är platskrävande. Böcker tar mycket plats, bokhögar må vara trevliga men inte särskilt sköna att få över sig. 

- Det är tidskrävande. Även om jag är en snabbläsare lägger jag mycket tid på läsning och annat blir såklart lidande. I vinter har jag till exempel varken sytt ett enda stygn eller stickat en maska.
- Det finns för mycket valmöjligheter, för mycket att läsa. Jag har svår beslutsångest så hur jag lyckas välja vad jag ska läsa bland all fantastisk litteratur är ibland ett under!

Men det där är ju petitesser och fördelarna väger så mycket mer!

När det gäller att frigöra tid till att läsa är det en klar fördel att ha pendelavstånd till jobbet. Den timme jag spenderar på bussen varje dag är guld värd att lägga på läsning. Jag försöker att alltid ha en bok i väskan vart jag än ska för jag vet aldrig när tillfälle uppstår för en lässtund. I väntan på ett möte, när bussen är sen, när jag går en vända på stan och känner för en fika... Här hemma uppmuntrar jag ibland sambon att spela sina tv-spel för då kan jag med gott samvete krypa under en filt på sängen och försvinna bort  i bokens värld. 

Dag 18 – En bok som gjorde dig besviken

Marian Keyes är en av mina favoriter när det gäller feel good/chick lit men jag vet inte om det är att jag blivit äldre sedan förra boken om familjen Walsh eller om det börjar bli uttjatat för jag tycker inte alls om Hemligheten på Mercy Close. Jag kommer ärligt inte ens in i boken och har faktiskt inte lyckats läsa ut den än. Eftersom jag hade längtat mycket är jag besviken.

Rainbow Spines Tag - Sprid kärleken vidare

Love is in the air! På fredag är det alla hjärtans dag. Samtidigt pågår OS i ett land där inte alla är tillåtna att öppet visa sin kärlek. Många är det som på ett eller annat sätt visar sitt stöd för fri kärlek för alla. 

Kajsas Bokblogg har väckt liv i en gammal tag från Schitzo-Cookie. Rainbow Spines Tag går ut på att visa 6-7 böcker i bokhyllan som utgör de olika färgerna i regnbågen. Jag lyckades hitta min regnbåge enbart genom att välja böcker i min TBR-hög, det är jag mycket nöjd med. Här kommer mina val:

LILA: Håkan Lindquist - Regn och åska

INDIGO: Thomas Erikson - Vanmakt

BLÅ: Delphine De Vidan - Underjordiska timmar

GRÖN: Melina Marchetta - Francesca

GUL: Hugh Howey - Dust

ORANGE: Karin Wahlberg - Än finns det hopp

RÖD: Samantha Shannon - Drömgångare

Mats Berggren - Onsdag kväll strax före sju

Titel: Onsdag kväll strax före sju
Författare: Mats Berggren
Förlag: Opal
Utgiven: 2014-01
Sidor: 207
Adlibris | Bokus | cdon

Enligt polisens förundersökning hade pojken som låg på gångvägen stuckits i hjärtat med ett vasst föremål.
Pojkens liv gick inte att rädda.
Han var femton år.

Jag visste inte vad jag hade att vänta mig när jag började läsa Onsdag kväll strax före sju men jag hade inte förväntat mig att bli så berörd. Vi följer sex elever i en högstadieklass. Inledningsvis hittas en kille mördad. Men vad ledde fram till mordet? Och vem var det som höll i kniven?

Det här är en förortsskildring från Sverige idag. Det handlar om skolan, invandring och kulturkrockar. Men också om vänskap, första kärleken och mod att stå upp för sig själv.

Rakel och Jamila är klassens stjärnor som får högsta betyg i allt. Deras gemensamma dröm är att komma in på ett bra gymnasium. Om nu bara Jamila kan övertyga sina föräldrar om att få gå gymnasiet. De tycker det viktigaste är att hon blir bortgift. Rakel har det lättare på den fronten men tvingas dra ett tungt lass hemma med sin otroligt bortskämde storebror Gabriel som behandlar henne som sin slav.

Nalins familj är mer integrerad i det svenska samhället och hon bär inte slöja. Något hon bittert får känna på när plötsligt en främmande man spottar henne i ansiktet och kallar henne hora. Mannen och hans gelikar hänger nere på torget och predikar för var och en som hör på att de inte får låta sig ta efter för mycket av det svenska samhället, den rätta tron måste komma först.

Daniel och Ville har hamnat snett. De rånar folk nere i centrum på pengar, mobiler och vad de kan komma över. Sen kommer de på ett riktigt knäck. De vill få med sig Abdi men han vill inte längre, han går helhjärtat in för musiken och att skriva rap-låtar. Att rimma är inte lätt men det finns ju rim-lexikon.

En helt vanlig förort med sin blandning av nationaliteter och religioner. Rasismen bubblar under ytan mellan grupperingarna, ungdomsbrottsligheten verkar få begås obehindrat. Men sen händer ju det otänkbara. Någon blir mördad.

Mats Berggren skriver så fantastiskt bra och jag kunde verkligen inte lägga ifrån mig boken. Tårarna rann, jag blev arg, ledsen och frustrerad om vart annat. En samtidsroman som jag tror kan användas för diskussion i en högstadieklass. Den känns dessutom relevant att sätta i händerna på våra makthavare. Det är viktiga frågor som tas upp. Det är dyster läsning men tyvärr ligger mycket allt för nära verkligheten. Läs du också och få dig en tankeställare.

Betyg:
Handling: 4/5
Karaktärer: 5/5
Språk: 5/5
Berättarteknik: 5/5

Dag 17 – Favoritcitat från din favoritbok

Då fortsätter vi väl med lite Fangirl-fanatism. Jag är egentligen inte den som fastnar för ett enstaka citat i böcker även om vissa innehåller mängder av helt superbra citat. Rainbow Rowell har ett helt fantastiskt språk och det finns hur mycket underbara citat som helst att plocka. Här är två små konversationer som bitit sig fast:

“I feel sorry for you, and I'm going to be your friend.
"I don't want to be your friend," Cath said as sternly as she could. "I like that we're not friends."
"Me, too. I'm sorry you ruined it by being so pathetic.”

“You’ve read the books?”
“I’ve seen the movies.”
Cath rolled her eyes so hard, it hurt. (Actually.) (Maybe because she was still on the edge of tears. On the edge, period.) “So you haven’t read the books.”
“I’m not really a book person.”
“That might be the most idiotic thing you’ve ever said to me.”

Bild lånad från duktiga Nightowlin

I min brevlåda #2 2014

Det har gått ett par veckor sen sist och självklart har det trillat in ett par böcker. Särskilt självklart var det inte för ett halvår sedan eftersom jag då var rätt återhållsam med bokköpen med min blogg driver mig i bokköpsfördärvet på riktigt. :)

1. Eleanor & Park av Rainbow Rowell.

Första boken på svenska så ska bli spännande att se hur översättningen är. Rec-ex från snälla Berghs.

2. Fangirl av Rainbow Rowell.

Jag stod inte längre ut att inte ha boken i min ägo. När brittiska utgåvan kom ut slog jag till, innehåller ett par illustrationer och extramaterial och är SÅ FIN!

3. Anna and the french kiss av Stephanie Perkins.

Finns med på Listan och har fått så himla fina recensioner på alla bloggar så nu fick den följa med i sändningen från the Book Depository.

4. Friends with boys av Faith Erin Hicks

Någon gång ska det väl vara premiär för grafiska romaner på Kattugglan och när jag fick reda på att Rainbow Rowell ska ge ut två grafiska romaner med Faith Erin Hicks som illustratör blev jag så nyfiken att jag klickade hem en bok av henne.

5. The Little Prince av Antoine De Saint-Exupéry

Nej, jag har inte läst Den lilla prinsen innan. Har varit lite intresserad men inte så att jag har kastat mig över den. När jag såg den för 25 kr på the Book Depository slog jag till.

6. Alienated av Melissa Landers.

Kan detta vara ett av årets snyggaste omslag? Så fint! En tjej som tar emot en utbytesstudent från en annan planet. Låter spännande och roligt. Hamnar högt upp i läshögen!

Dag 15 & 16 – Favoritkaraktärer: manlig/kvinnlig

Det finns så många härliga karaktärer som jag verkligen gillar.

Augustus Waters i The fault in our stars är en helt fantastisk karkatär, likaså Levi i Fangirl. Jag gillade Veronica Roths Four men han sjönk i mina ögon i avslutande Allegiant. Zach i Godnatt mister Tom är också en favorit men han kanske mer räknas som pojke än man. Men jag håller lite med Carrie Hope Fletcher nedan:

När det gillar kvinnliga karaktärer gillar jag, hör och häpna, Cath i Fangirl. Jag skriver inte fanfiction men jag känner så igen mig i henne. Katniss Eberdeen är en riktigt stark karaktär, och jag uppskattar att hon är mänsklig. Rhine i The chemical garden-trilogin är också fängslande liksom Hermione såklart och givetvis även John Greens Hazel Grace. Åh... det går bara inte att välja. De är ju mina vänner allihopa!

Kalla Kulor - en ny bekantskap

I torsdags förra veckan begav jag mig till Stockholm för mingel på Kalla Kulor förlag. Våren och även lite av höstens nyheter skulle presenteras och hösten gick i franskt tema med bubbel och snittar.

Snittarna bestod för övrigt av olika köttbullsvarianter som kommer finnas med i en av höstens nyheter, en ode till den svenska köttbullen - "Som Skäggboken fast med mindre hår i maten"-som förlagets förlagschef uttryckte det. Min favorit var helt klart den inlagda köttbullen som serverades på en bit knäcke med skivad potatis och gräddfil. Rekommenderas starkt, smakade svensk midsommar! Jag vill ju ha receptet redan nu! Tyvärr glömde jag helt bort att ta bilder, inte tillräckligt van minglare måntro?

Kalla Kulor har funnits sedan 2001 och har gett ut över 150 olika böcker. Därför blev det lite pinsamt när jag upptäckte att jag inte läst en enda av deras böcker. Mycket märkligt kan man tycka!

I fröpåsen alla fick med sig hem (förlaget gillar inte begreppet goodie-bag) fanns förlagets två pocketnyheter, de väljer nu att själva ge ut sina böcker som pocket om romanerna passar för det formatet. Där fanns också Bära leggings i januari av Sara Stille som jag ser fram emot att läsa. Tufft att Sara nu utbildar sig till advokat för att hjälpa personer i samma situation som hon hamnade i. Slutligen fanns där också en ARC (advanced reading copy) av folkhemsrysaren Inga kelgrisar, inga styvbarn som når marknaden i april. Den låter också intressant.

Åter igen, tusen tack Hans-Olov, Sofia, Kajsa och så klart även praktikanten (förlåt jag uppfattade inte ditt namn) för en jättetrevlig kväll. Till nästa gång lovar jag att ha läst lite mer Kalla Kulor-böcker!

Dag 14 – Favoritbok av din favoritförfattare

Jag känner mig tjatig, men det kan inte sägas tillräckligt många gånger. Jag tycker verkligen väldigt mycket om Fangirl. Ser mycket fram emot när Berghs är klara med översättningen av boken. Hoppas att de satsar på samma omslagsdesign som de gör med Eleanor & Park för de är så fina!

Amy Clipston - Destination unknown

Titel: Destination unknown
Författare: Amy Clipston
Förlag: Zondervan
Utgiven: 2014-02
Sidor: 272
Adlibris | Bokus

Jag har börjat gilla det där med e-böcker. Så smidigt att bara ta med lilla paddan i väskan och slippa släpa med en stor, tung bok. Bra att det finns sajter som Netgalley.

I Destination unknown möter vi artonåriga Whitney Richards. Det är sista året på high school och Whitney som är en "straight  A-student" har höga krav på sig, från sig själv men framför allt från sin mamma. Mamman är en riktig perfektionist och vill helst bestämma allt i Whitneys liv. När Whitney får ett D på en mattetenta skaffar genast hennes mamma en extralärare till henne. Det går ju inte att riskera att hon inte kommer in på "rätt" college.

Taylor är liksom Whitney en sista års-student och givetvis hennes raka motsats, han bor med sin syster och ensamstående mamma i ett fattigare kvarter av staden. Något som såklart inte uppskattas av Whitneys mamma när hon börjar umgås allt mer med honom. Snart börjar Whitney fundera allt mer om hur hon lever sitt liv vilket leder till en den drastiska beslut.

Destination unknown har sina poänger och Amy Clipston är en duktig författare med ett fint spår. Jag hade inte förstått att hon hade en kristen inriktning i sitt författarskap och boken fokuserar en hel del på relationen med gud och kyrkan. Jag vet inte riktigt var jag befinner mig i min tro men gud är i alla fall inte lösningen på allt. Därför blir det i mina ögon lätt krystat på sina ställen. Detta till trots läste jag boken till slut och tyckte om Whitneys kamt om att själv få bestämma över sitt liv. En okej läsupplevelse men kanske inte mer än så.

Betyg:

Har ni hört talas om Netgalley? Det hade inte jag fram till för någon månad sen men sen bestämde jag mig förra helgen för att testa hur det funkar. Själva beskriver de det så här:

NetGalley is an innovative and easy-to-use online service and connection point for book publishers, reviewers, media, librarians, booksellers, bloggers and educators.

NetGalley delivers digital galleys, often called advance reading copies, or ARCs, to professional readers and helps promote new and upcoming titles.

Spännande tyckte jag! Sagt och gjort, registrerade mig och tittade runt. En av böckerna som lockade mig med sitt fina omslag var Destination unknown. För visst är omslaget tilltalande? Ett klick och sedan var det bara att vänta på ett godkännande som trillade in dagen efter.

Dag 13 – Din(a) favoritförfattare

Den lilla parentesen i rubriken la jag själv till för hur ska man kunna välja bara en när det finns så många bra författare där ute?

Jag har några favoriter som utmärker sig mer än andra:

 Bilder lånade från Goodreads

• Michelle Magorian - Föga förvånande, hur många gånger har jag inte redan tjatat om hennes fantastiska böcker från krigstiden
• Veronica Roth - Åh, som hon hållit mig fångad med sin Divergent-serie. Jag håller tummarna för att det snart kommer nyheter om vad hon har på gång härnäst. Snart går dessutom Divergent upp på bio, efter senaste trailern har jag lite högre förhoppningar på filmen. Tjejen är dessutom född 1988! Imponerande!
• Rainbow Rowell - ord tror jag är överflödiga. Rowell vann mitt hjärta förra året och behåller det i sitt grepp. Andra boken för vuxna, Landline, kommer i sommar. Jag längtar!

Tre riktigt grymma författare. Jag hade kunna göra listan längre men nöjer mig så här. Hur är det för er, klarar ni av att välja en enda favoritförfattare?