Författare: Rainbow Rowell
Utgiven: 2013-09
Sidor: 433
Språk: engelska
Beskrivning (från Goodreads): Cath is a Simon Snow fan.
Okay, the whole world is a Simon Snow fan...
But for Cath, being a fan is her life - and she’s really good at it. She and her twin sister, Wren, ensconced themselves in the Simon Snow series when they were just kids; it’s what got them through their mother leaving.
Reading. Rereading. Hanging out in Simon Snow forums, writing Simon Snow fan fiction, dressing up like the characters for every movie premiere.
Cath’s sister has mostly grown away from fandom, but Cath can’t let go. She doesn’t want to.
Now that they’re going to college, Wren has told Cath she doesn’t want to be roommates. Cath is on her own, completely outside of her comfort zone. She’s got a surly roommate with a charming, always-around boyfriend, a fiction-writing professor who thinks fan fiction is the end of the civilized world, a handsome classmate who only wants to talk about words... And she can’t stop worrying about her dad, who’s loving and fragile and has never really been alone.
For Cath, the question is: Can she do this?
Can she make it without Wren holding her hand? Is she ready to start living her own life? Writing her own stories?
And does she even want to move on if it means leaving Simon Snow behind?
Okay, the whole world is a Simon Snow fan...
But for Cath, being a fan is her life - and she’s really good at it. She and her twin sister, Wren, ensconced themselves in the Simon Snow series when they were just kids; it’s what got them through their mother leaving.
Reading. Rereading. Hanging out in Simon Snow forums, writing Simon Snow fan fiction, dressing up like the characters for every movie premiere.
Cath’s sister has mostly grown away from fandom, but Cath can’t let go. She doesn’t want to.
Now that they’re going to college, Wren has told Cath she doesn’t want to be roommates. Cath is on her own, completely outside of her comfort zone. She’s got a surly roommate with a charming, always-around boyfriend, a fiction-writing professor who thinks fan fiction is the end of the civilized world, a handsome classmate who only wants to talk about words... And she can’t stop worrying about her dad, who’s loving and fragile and has never really been alone.
For Cath, the question is: Can she do this?
Can she make it without Wren holding her hand? Is she ready to start living her own life? Writing her own stories?
And does she even want to move on if it means leaving Simon Snow behind?
Egna noteringar: Jag blev förälskad i Eleanor & Park, förälskelsen djupnade i och med Attachments och efter att nu ha läst Fangirl är kärleken ett faktum. Vilken författare Raindow Rowell är!
Till skillnad från många andra college-romaner följer inte Fangirl gängse regler med en lycklig början, ett djup motgång och sedan ett lyckligt slut. Handlingen går upp och ner med med- och motgångar och ger en mycket bättre spegling av verkliga livet. Det är en trovärdig berättelse om en tjejs väg till att bli en ung kvinna, om en nystart i livet och om att våga vara annorlunda. Stundom är det väldigt rolig läsning, men det finns en sällsam underton av vemod. I handlingens utkant finns berättelsen om en trasig familj, förändrade förutsättningar och frånvaron av en mamma.
Jag har redan tidigare skrivit om hur skicklig Rainbow Rowell är på att skapa trovärdiga karaktärer och hon gör det igen. Jag känner igen mig i hennes personskildringar, karaktärerna väcks till liv med hennes ord. Ingen är perfekt, de har alla sina defekter, precis som i verkliga livet.
Cath är en helt fantastisk beskriven. Hon är klumpig, introvert och så otroligt tafatt och osäker. Det känns som att hon är rädd för att leva. Samtidigt har hon väldig fantasi. Hon skriver sin fanficion och har tusentals följare som ständigt väntar på en ny uppdatering. Medan hon i verkligheten har svårt att möta och lära känna nya människor försöker hon att dagligen svara på kommentarer från sina läsare och ser sina internetrelationer som sina vänner. Istället för att leva sitt eget liv till fullo lever hon i en påhittad värld där allt är mindre komplicerat.
Tvillingsystern Wren däremot är hennes motsats. Hon ser college som en chans att lära känna nya människor. Hon är kvick och utåtriktad och gillar att visa upp sig. När tvillingarna delade upp sin gemensamma garderob vid flytten till college tog Wren det som man kunde ut och festa i och Cath valde de kläder som passade till många och långa timmar på rummet framför datorn. Även om de är enäggstvillingar ser Cath hela tiden Wren som en betydligt snyggare version av sig själv.
Rumskompisen Reagan noterar omedelbart Caths tafatthet. De har inte så mycket kontakt till att börja med men efter en månad ifrågasätter Reagan Caths matvanor - hon äter energibarer istället för att gå ner till matsalen för riktig mat - och får reda på att Cath inte har vågat fråga om vägen dit. Reagan bestämmer sig helt enkelt för att de ska bli vänner. Följande dialog utspelar sig:
Språket i Fangirl är helt fantastiskt. Orden flyter fram över sidorna och är extremt fängslande. Dialogerna är snabba och otroligt roliga. Det är svårt att sätta ordet på vad det är jag finner så speciellt men jag tror att det är för att språket känns så naturligt. Genom ett enkelt språk och väl formulerade meningar lyckas Rainbow Rowell att få mig att även läsa mellan raderna, en berättelse som är minst lika viktig.
Avslutningsvis, hur jag nu kan spara det här till sist, tycker jag att det är helt fantastiskt med en bok som handlar om fanfiction. Jag är själv väldigt dåligt insatt i fanfiction så jag lärde mig en hel del när jag läste Fangirl. Det är ett roligt koncept att skriva en bok där stora delar av handlingen handlar om en annan bok/bokserie. Cath lever verkligen för böckerna om Simon Snow och för henne är karaktärerna verkliga. Hon ser det inte som konstigt eller udda att som 18-åring ha väggarna tapetserade med bokkaraktärer och en kartongfigur i naturlig storlek. Hon blir upprörd när hennes professor i skönlitterärt skrivande talar om för henne att skriva fanfiction är som att stjäla.
Simon Snow har för övrigt sina likheter med Harry Potter och jag blev faktiskt lite ledsen när jag insåg att Simon Snow-serien är påhittad av Rainbow Rowell för att kunna skriva den här boken. Bara det visar väl för övrigt på hennes talang. Inte nog med att hon kommit på idén till Fangirl. Hon har dessutom hittat på en hel fantasivärld men en grundhandling och utöver det fanfiction som baseras på denna påhittade värld. De "utdrag" ur serien som presenteras i Fangirl låter lockande så jag skulle inte ha något emot ifall Rainbow bestämde sig för att skriva dem på riktigt. Vad väntar hon på?
Till skillnad från många andra college-romaner följer inte Fangirl gängse regler med en lycklig början, ett djup motgång och sedan ett lyckligt slut. Handlingen går upp och ner med med- och motgångar och ger en mycket bättre spegling av verkliga livet. Det är en trovärdig berättelse om en tjejs väg till att bli en ung kvinna, om en nystart i livet och om att våga vara annorlunda. Stundom är det väldigt rolig läsning, men det finns en sällsam underton av vemod. I handlingens utkant finns berättelsen om en trasig familj, förändrade förutsättningar och frånvaron av en mamma.
Jag har redan tidigare skrivit om hur skicklig Rainbow Rowell är på att skapa trovärdiga karaktärer och hon gör det igen. Jag känner igen mig i hennes personskildringar, karaktärerna väcks till liv med hennes ord. Ingen är perfekt, de har alla sina defekter, precis som i verkliga livet.
Cath är en helt fantastisk beskriven. Hon är klumpig, introvert och så otroligt tafatt och osäker. Det känns som att hon är rädd för att leva. Samtidigt har hon väldig fantasi. Hon skriver sin fanficion och har tusentals följare som ständigt väntar på en ny uppdatering. Medan hon i verkligheten har svårt att möta och lära känna nya människor försöker hon att dagligen svara på kommentarer från sina läsare och ser sina internetrelationer som sina vänner. Istället för att leva sitt eget liv till fullo lever hon i en påhittad värld där allt är mindre komplicerat.
Tvillingsystern Wren däremot är hennes motsats. Hon ser college som en chans att lära känna nya människor. Hon är kvick och utåtriktad och gillar att visa upp sig. När tvillingarna delade upp sin gemensamma garderob vid flytten till college tog Wren det som man kunde ut och festa i och Cath valde de kläder som passade till många och långa timmar på rummet framför datorn. Även om de är enäggstvillingar ser Cath hela tiden Wren som en betydligt snyggare version av sig själv.
Rumskompisen Reagan noterar omedelbart Caths tafatthet. De har inte så mycket kontakt till att börja med men efter en månad ifrågasätter Reagan Caths matvanor - hon äter energibarer istället för att gå ner till matsalen för riktig mat - och får reda på att Cath inte har vågat fråga om vägen dit. Reagan bestämmer sig helt enkelt för att de ska bli vänner. Följande dialog utspelar sig:
“I feel sorry for you, and I'm going to be your friend."Levi måste vara min favoritkaraktär i boken. Han är den första personen Cath möter när hon kommer till sitt korridorsrum och jag smittades genast av hans charm. Levi går genom livet med ett ständigt leende på läpparna. Han anser att det kräver så lite men ger så mycket vilket han såklart har helt rätt i. Han har alltid svar på tal och samtalen mellan honom och Cath fick mig ständigt att dra på smilbanden. Han visar sig intresserad av Caths skrivande och inser tidigt att det är den vägen han ska gå för att vinna hennes förtroende. Jag tycker det är otroligt charmigt när han erkänner att han inte är någon bok-kille - det visar sig att han har lässvårigheter - och Cath bestämmer sig för att läsa en hel bok för honom så att han kan klara sin nödvändiga tenta.
"I don't want to be your friend," Cath said as sternly as she could. "I like that we're not friends."
"Me, too. I'm sorry you ruined it by being so pathetic.”
Språket i Fangirl är helt fantastiskt. Orden flyter fram över sidorna och är extremt fängslande. Dialogerna är snabba och otroligt roliga. Det är svårt att sätta ordet på vad det är jag finner så speciellt men jag tror att det är för att språket känns så naturligt. Genom ett enkelt språk och väl formulerade meningar lyckas Rainbow Rowell att få mig att även läsa mellan raderna, en berättelse som är minst lika viktig.
Avslutningsvis, hur jag nu kan spara det här till sist, tycker jag att det är helt fantastiskt med en bok som handlar om fanfiction. Jag är själv väldigt dåligt insatt i fanfiction så jag lärde mig en hel del när jag läste Fangirl. Det är ett roligt koncept att skriva en bok där stora delar av handlingen handlar om en annan bok/bokserie. Cath lever verkligen för böckerna om Simon Snow och för henne är karaktärerna verkliga. Hon ser det inte som konstigt eller udda att som 18-åring ha väggarna tapetserade med bokkaraktärer och en kartongfigur i naturlig storlek. Hon blir upprörd när hennes professor i skönlitterärt skrivande talar om för henne att skriva fanfiction är som att stjäla.
Simon Snow har för övrigt sina likheter med Harry Potter och jag blev faktiskt lite ledsen när jag insåg att Simon Snow-serien är påhittad av Rainbow Rowell för att kunna skriva den här boken. Bara det visar väl för övrigt på hennes talang. Inte nog med att hon kommit på idén till Fangirl. Hon har dessutom hittat på en hel fantasivärld men en grundhandling och utöver det fanfiction som baseras på denna påhittade värld. De "utdrag" ur serien som presenteras i Fangirl låter lockande så jag skulle inte ha något emot ifall Rainbow bestämde sig för att skriva dem på riktigt. Vad väntar hon på?
Jag är också lite ledsen att Simon Snow inte finns på riktigt. :/ I övrigt så absolut älskade jag Fangirl, helt klart en av de bästa böcker jag läst i år. :)
SvaraRaderaHåller med, helt klart topp 5!
RaderaOhh, du skriver så lockande om författaren och boken att jag genast kollade på bokus, och insåg att de bara finns på engelska (och italienska...). Hmm, evigheter sen jag läste nått på engelska, det känns som en hög tröskel att ta mig över, risken finns att boken bara blir liggande då... Hoppas, hoppas, hoppas att något förlag vill översätta dem åt mig!
SvaraRaderaSå synd att du går miste om henne! Det är väldigt enkel engelska i min mening så håller tummarna på att du vågar testa... Eller att de översätter för hon är så sjukt duktig!
Radera