måndag 30 september 2013

Bea Uusma - Expeditionen: Min kärlekshistoria

Titel: Expeditionen: Min kärlekshistoria (textutgåva)
Författare: Bea Uusma
Utgiven: 2013-09
Sidor: 247
Språk: Svenska

Beskrivning: På en tråkig fest i mitten av 90-talet hittar Bea Uusma en bok i en hylla och börjar läsa. När hon reser sig upp och lämnar festen tar hon boken med sig. Boken handlar om Andrées polarexpedition och Bea har funnit en passion.

I juli 1897 gav sig ingenjör Andrées expedition iväg från nuvarande Svalbard med destination Nordpolen. Resan skulle ske i en vätgasballong, något som skulle visa sig vara ett ödesdigert misstag. Efter bara tre dagar tvingas de landa ballongen och sedan påbörjar expetitionens deltagare den mödosamma redan tillbaka till civilisationen. Dragandes varsin släde på ett par hundra kilo var tar de tre männen sig långsamt framåt. Efter ett par månaders slit och vedermödor kommer de till Vitön. Där upphör alla anteckningar. 

Över 30 år senare, 1930, hittas resterna av männen och deras läger. Sedan dess har läkare, polarhistoriker, författare och journalister försökt att ta reda på vad som hände i lägret på Vitön. Männen hade mat, kläder och ammunition för att överleva en hel vinter utan problem. Hur kommer det sig att de dog redan innan de hunnit packa av slädarna?

Bea Uusma bestämmer sig för att försöka finna svaret. Hon inleder en katt och råttalek som utöver grävande i arkiv innebär en läkarutbildning, spådamer och flertalet resor till Nordpolen. Går det hitta något svar över vad som hände eller kommer hon över 100 år för sent?

Egna noteringar: Bea Uusma lyckas med något som är mycket svårt - att få en faktabok att bli intressant, spännande och fängslande. Jag satte mig ner och började läsa, efter vad jag upplevde som minuter tittade jag upp och två timmar hade passerat. Det här kan vara en av de bästa faktabaserade böcker jag någonsin har läst!

Författaren har synts och hörts överallt den senaste tiden; på tv, i radion, i tidningar, och inte undra på: En övervägd variation av Beas egna noteringar, en berättelse om expeditionen och utdrag ur expeditionsdeltagarnas dagböcker och personliga brev gör Expeditionen lättläst, rolig och enkel att ta till sitt hjärta. Beas egen fascination över och besatthet av att ta reda på vad som egentligen hände där på Vitön smittar av sig och jag vill också veta. Jag vill läsa en sida till och sedan ytterligare en för att kanske, kanske hittar Bea sanningen och delar med sig av den till mig.

Jag är själv född och uppvuxen i Småland, och har varit i Gränna många gånger, till och med besökt museet där även om jag har mycket vaga minnen därifrån. Andrées expedition till nordpolen har alltid funnits där i periferin men jag har egentligen aldrig läst något om den och mina kunskaper om den var således därefter.

Jag vill därför ge hatten av för Bea, på 247 ynka sidor får jag inte bara ta del av expeditionens händelseförlopp, jag får också lära känna de tre deltagarna; Andrées drömmar, Fraenkels uthållighet och den vackra och tragiska kärlekshistorien om Strindberg och hans Anna. Utöver det presenteras och förkastas tidigare teorier om vad som egentligen hände där på Vitön de ödesdigra dagarna i oktober 1897. Jag kan med andra ord att bli kafferast-expert på Andrées polarexpedition genom en enda bok. 

Bea Uusma delar frikostigt med sig av sina upplevelser, motgångar och misslyckande. Boken är inte bara en berättelse om expeditionen utan om hennes egen förälskelse och besatthet av den. Genom att varva olika typsnitt, textstorlekar och layout blir boken vare sig tungläst eller tråkig. Språket är oerhört målande lockar till fortsatt läsning. Ett 20-tal sidor innehåller en tabell där dag för dag av expeditionen presenteras utifrån deltagarnas egna dagboksanteckningar. Här finns dagens väder, matintag, psykiskt och fysiskt tillstånd, medicinintag, fysisk aktivitet, övriga anteckningar och korta kommentarer om vad Bea kan utläsa av informationen. Spännande läsning!

Det går inte nämna expeditionen utan att nämna den sorgliga kärlekshistoria den döljer. Den yngste av deltagarna, Nils Strindberg, var nyförlovad när ballongen lyfte. I flera vackra brev som hittades i hans packning, skriver han till sin Anna och berättar om livet på isen. Även efter att all information från expeditionen upphör fortsätter Anna att vänta på sin Nils. Först flera år senare gifter hon sig ned en annan man. Hjärtat tillhör dock fortfarande Nils, mannen hon aldrig hann starta ett liv med. Efter Annas död begravdes hon bredvid sin man på en kyrkogård i England men hennes hjärta kremerades och ligger vid sidan av Nils Stindbergs urna i Andrée-graven. En episk kärlekshistoria, och så oerhört sorglig. 

Jag läste bokens textutgåva. Den finns även utgiven i en illustrerad utgåva med foton, teckningar, kartor och ett omfångsrikt extramaterial. Jag måste ha! 

söndag 29 september 2013

Bokmässeinköp :)

Självklart måste jag ju dela med mig av mina inköp från bokmässan. Jag fick med mig en hel del intressanta dyrgripar med mig hem.


- Benjamin Chaud - Lilla björn på semester. Som jag längtat efter att ha den i min ägo!
- Astrid Lindgren - Känner du Pippi Långstrump (presentask). Det är ju hög tid att påbörja julklappsinköpen. 
- Vår världsatlas. Har hänt en del sedan 1994 så behövde uppdatera.
- Läsdagbok för bokälskare som är en underbar fyll i-bok.
- Jan Guillou - Mellan rött och svart.
- Hilary Mantel - Wolf hall
- Jonathan Tropper - Sju jävligt långa dagar. Nästa bok i Bloggdalas bokcirkel...
- Rickard Matheson - Legend
- Karin Brunk Holmqvist - Rosa elefanter
- J.K. Rowling - Den tomma stolen. Premie för tidningsprenumeration, så teoretiskt sett inget köp men...
- Håkan Lindquist - Om att samla frimärken. Sprang på en vän på mässan som tipsade om denna, och för 15 kr är jag beredd att ge den en chans.
- Håkan Lindquist - Regn och åska. Ännu en bok av samma författare som jag varit lite nyfiken på.

Sammanfattning av mässans bokskörd:
Vuxenböcker: 6 st
Barnböcker (inkl. goodiebag): 12 st
Övriga: 2 st
Tidskrifter: 2 st

Inser att jag knappt köpte en enda nyhet, märkligt. Jag tittade på väldigt många men tänkte, jag går tillbaka sen... Dum tanke! Hade förvisso inte orkat bära med mig mer böcker men ändå... 
Det jag ångrar mest är att jag inte köpte Mörk ängel av Laini Taylor. Den har jag velat läsa jättelänge och den finns ju även med på Listan. Det är väl tur ändå att internetbokhandlarna är öppna året runt :)

Reading habits tag

Eftersom jag har blivit taggad av både LiKa läser och Cattis bokblogg känner jag mig manad att svara. INte för att det är svårt att övertala mig, jag älskar ju sånt här :)

1. Har du en speciell plats hemma där du brukar läsa?
I soffan, i sängen, vid köksbordet, vid spisen. Jag läser på alla möjliga och omöjliga ställen här hemma, det går ju inte välja ett. Men efter dagens ommöblering gissar jag att soffan kommer stiga i rang - vilken mysig hörna vi fick till!

2. Bokmärke eller random pappersbitar?
Åh, det är en samvetsfråga tror jag. Jag älskar fina bokmärken och köper nya ibland men sen ska man hålla reda på dem också och de kan dyka upp på de mest konstiga platser i lägenheten. Fast, det gör ju böckerna också för den delen. Jag köpte jättefina page markers på Tiger i veckan, så smidiga - och givetvis i form av ugglor:) Annars brukar det bli papperslappar, kvitton eller vad jag för stunden kan hitta.


3. Kan du sluta läsa närsomhelst eller måste du sluta efter ett kapitel eller ett visst antal sidor?
Jag vill helst läsa ut kapitlet men kan under tvång sluta tidigare. Och ja, det senare händer ibland här hemma, eftersom det där med att läsa klart kapitlet kan bli både ett, två och tre kapitel extra :)

4. Äter eller dricker du någonting när du läser?
Alltså, mitt sötsug är inte av denna värld. En chokladkaka sitter aldrig fel. Problemet är att är jag djupt inne i en bok äter jag utan att tänka på det och utan att egentligen känna smaken. Det senaste året har jag blivit allt mer förtjust i te så en härlig kopp te får gärna följa med mig in i böckernas värld!

5. Brukar du lyssna på musik eller ha på TV:n när du läser?
Absolut inte, då kan jag inte koncentrera mig alls. Helst ska det vara knäpptyst :-) Men jag börjar vänja mig vid att stänga av, bor man två i en liten lägenhet måste man nog det.

6. En bok i taget eller flera samtidigt?
Flera samtidigt, utan tvekan. Jag måste ju ha en vid sängen, en på soffbordet, en vid köksbordet, en i väskan och en på jobbet typ. Jag har blivit bättre på att läsa en i taget, men det är inte riktigt samma utmaning i det.

7. Läsa hemma eller överallt?
Som ni kan förstå av föregående svar läser jag överallt. På möjliga - och omöjliga - ställen. Jag har så sakteliga börjat inse att läsa när jag går inte är allt för lysande, lite för många stolpkrockar har bevisat det, men när boken är alt för spännande går det inte låta bli!

8. Läsa högt eller tyst i huvudet?
Jag läser nog helst tyst. Samtidigt vill jag så gärna dela med mig av böckernas förträfflighet så kommer jag till något särskilt intressant stycke blir det högläsning för sambon. Att han sedan inte förstår dess förträfflighet eftersom han oftast inte har en aning om vilken bok det är jag för stunden läser spelar mindre roll:)

Högläsning för vuxna är annars gravt underskattat. Jag äskar mina sagostunder för barn på jobbet som visserligen äger runt allt för sällan, men att gemensamt läsa en bok med sambon är ren kvalitetstid. Nu var det ett tag sen sist, men Muminböckerna är helt fantastiska att läsa gemensamt. Dags att fortsätta med nästa tror jag, årstiden bjuder in till det.

9. Hoppar du fram i boken eller hoppar du över stycken?
Nej, det gör jag inte. Jag avslutar inte längre böcker som jag ser som meningslösa men om jag läser så läser jag allt.

10. Bryta rygg eller inte?
Bryta ryggen?  På boken? *Chockad* En viktig del när jag håller i mina 6-årsvisningar är att berätta att böcker precis som människor får ont i ryggen om man böjer dem för mycket åt fel håll :-)

11. Skriver du i böcker?
Se föregående fråga... Nej, men, skulle som mest skriva mitt namn i boken. Gillar inte skrufs i böcker!

12. Vilka taggar du?
Känns som att de flesta har gjort den här nu, men jag taggar alla de som känner sig manade. Kommentera gärna med länk till ditt inlägg om du svarar.

lördag 28 september 2013

Bokbloggsjerka 27-30 september - slaget mellan Sverige och USA

jerka11Veckorna går så fort och nu är det helg igen. Det är med andra ord dags för veckans bokbloggsjerka.

Helgens fråga lyder: Om du skulle göra en snabb inventering av din läsning vilket land skulle då väga tyngst?

Jag var tvungen att resa mig och gå och titta i bokhyllorna men de bekräftade det jag anade, amerikanska författar tar mest plats i min del av bokhyllan och förmodligen även min läsning. Fantasy-, urban fantasy- och dystopilitteraturen domineras av amerikanska författare så det är kanske inte så konstigt.

Men frågan är om det är det jag läser mest?

Jag läser också väldigt mycket svensk litteratur - framför allt om vi ser till barn- och ungdomslitteratur. Vi har alltid haft väldigt skickliga och duktiga barnboksförfattare i Sverige. Det kommer ständigt mycket nytt och roligt från dem. Även om böckerna inte hamnar i min egen bokhylla - det är onödigt att köpa hem samma böcker som jag köper in till jobbet. Jag försöker nämligen att läsa böckerna innan de åker ut i hyllan så jag kan prata om dem om någon frågar.

Svenskt eller amerikanskt? I den matchen tror jag det hittills står oavgjort, 1-1. Matchen fortsätter snart...

Barnboksmingel på bokmässan

Har så mycket att skriva om, så mycket att rapportera om och en hel hög med böcker att recensera. Bokmässan lämnar mig alltid fylld med ny energi och nytt boksug - jag vet knappt vart jag ska börja!

Jag avslutade som sagt min bokmässa med att gå på Barnboksmingel arrangerat av bloggambassadörerna Ingerun från Boktjuven och Ulrica från Västmanländskans bokblogg. Jag hamnade där på ren tur. När jag anmälde mig till minglet i början av månaden var det fullbokat, men så såg jag i onsdags att ett par återbud hade inkommit skickade jag snabbt i väg ett mail.

Efter en dag i 110 på mässan var det skönt att komma till minglet och få slå sig ner i lugnet och prata med andra bokbloggare. Jag träffade Kristin från Läsresan som jag känner igen från bokbloggsjerkan och Paula från Prickiga Paula, vars blogg är särskilt kul att läsa då hon bor i mina gamla hemtrakter. Jag insåg väldigt snart att jag missat en viktig detalj - visitkort! Helt klart ett måste till nästa års bokmässa!

Några som inte hade glömt bort visitkorten!
Efter mingel med andra barnboksintresserade intervjuade Ingerun och Ulrica ett antal författare, illustratörer, litt.vetare, förläggare och en barnbibliotekarie. Intervjuerna var korta men faktiskt väldigt givande. Monterprogram i miniminiformat helt enkelt! :)

Först ut var författaren Tone Almhjäll som i dagarna kommer ut med sin debutbok Törnrosens nyckel. Jag har tidigare skrivit om den som ett av höstens mest intressanta barnbokssläpp så det var kul att höra mer om den och hur den "kom till världen". Häftigt är att den faktiskt gavs ut på engelska innan den gavs ut i författarens hemland Norge.
Tone Almhjäll

Näst ut var Peter Bergting som är författaren bakom fantasytriologin Legenden om Morwhayle. Jag måste erkänna att jag inte har så stor koll på just den serie så det uppskattades. Peters fru är tydligen också författare och Peter kom på idén till boken när han stod och stekte fiskpinnar. "Du måste skriva en bok som handlar om svärdet i soprummet", ropade han till henne för att sekunden efter ropa "förresten glöm det, jag vill skriva den själv!"
Peter Bergting intervjuad av Ulrica.
Jag älskar bilderboken Svea tvättar av Linda Palm så det är en glad nyhet att hon nu kommer med en uppföljare, Svea äter. Precis som i föregångaren avslutas boken med en storyline vilket är jättetacksamt när man läser för mindre barn.

Därefter var det dags för Johan Egerkrans att ta plats på "scenen". Jag har läst om Johans bok Nordiska väsen på många bloggar den senaste tiden och har blivit rejält nyfiken på den. Nordisk folktro har alltid fascinerat mig.


Eva Sehlin som jobbar som barnbibliotekarie på Drottning Silvias barnsjukhus presenterade projektet Jag är boken som är en tjänst som hjälper barn att välja bok. Låter som ett spännande arbete, läs mer om det här.

Olika förlag ger ut böcker som är normkitiska, jättetacksamt för mig som barnbiblotekarie som ofta får förfrågningar från förskolor om detta. Därför var det intressant att höra att de nu allt mer kommer att lägga om produktionen till e-böcker. E-böckerna kommer vara just böcker, utan interaktiva inslag - toppen!

Ett tema som utmärkte sig tydligt var att barnböcker går mot att vara lite mörkare, att de inte måste vara glada och lyckliga längre. Det är mer legitimt att skriva om skräck. Om detta pratade Maria Nilsson som är fil.dr. i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Inte mindre än tre författare kunde ge exempel på detta:
- Mats Jonasson som gett ut flertalet vuxenserier debuterar nu som barnboksförfattare med boken Monstren i skogen som är en självbiografisk berättelse om rädsla och skräck och den skam som det innebär.
- Johanna Rehn som i många år arbetat som illustratör, bland annat till bilderböckerna om prinsessan Isabell ger nu ut en egen bilderbok - Moas mörker - som handlar om en liten tjej som är mörkrädd men som lär sig att trotsa det.
- Slutligen har Cilla Jackert, mest känd som manusförfattare till serier som Spung och Molanders samt nu senast till filmen Känn ingen sorg, nu skrivit en barnbok som heter Dagens katastrofer. I den samlar den ensamma tjejen Majken på just katastrofer som ett sätt att hantera en egen personlig katastrof.

Jag lämnade barnboksminglet med ny inspiration, nya lärdomar och med en härligt välfylld goodiebag. Recensioner på böckerna kommer givetvis dyka upp här på bloggen framöver! Jag önskar att jag hade tagit fler bilder och framför allt bättre bilder från dagen men det får gå ändå.

De åtta härliga böckerna som låg i min påse!

fredag 27 september 2013

Johanna Lindbäck - Lite ihop

Titel: Lite ihop 
Författare: Johanna Lindbäck
Utgiven: 2013-09
Sidor: 238
Språk: Svenska

Beskrivning: Majken är en tänkande tjej som går i sexan. Helst hänger hon med bästisen Tessan eller spelar fiol med coola läraren Izzy. Men något har ändrats, plötsligt vill Tessan bara prata om killar och börjar hänga allt mer med en annan tjej i klassen. Killar intresserar inte Majken det minsta, det finns väl roligare saker att prata om.

Men så börjar Ivan i parallellklassen och han har dessutom musiklektion samma tid som Majken, fast han spelar gitarr och inte fiol. Majken, som har funderat på hur hon ska vinna tillbaka Tessans vänskap, vaknar en natt upp med en strålande idé. Tänk om hon skulle fråga Ivan om de kan låtsas att de är "lite ihop". Om Ivan kommer fram några gånger på rasterna och pratar med Majken, och om de umgås lite på fritiden, då tror ju Tessan att Majken också skaffat kille och tar in henne i gemenskapen.

Som alltid så är kanske inte idéer man vaknar med mitt i natten lika lysande dagen efter men Majken ställer ändå frågan till Ivan...

Egna noteringar: Jag hade ju turen att vinna ett eget exemplar av Lite ihop i Bokhoras tävling. Det gällde att svara på vem som gjort det fina omslaget och det är ingen mindre än Anna Winberg. Jag diggar omslaget, det är så lockande, som smågodis ungefär!

Lite ihop är en fin berättelse om att växa upp. När vänner glider isär för att nya intressen utvecklas. Vi har alla varit där. Som alltid har Johanna Lindbäck ett härligt personalgalleri. Majken är en skön tänkare, jag gillar hennes lösningsinriktade sätt. Börjar Tessan intressera sig för killar, ja, då får väl Majken låtsas göra det för att "få tillbaka" henne som vän. Det är också tråkigt att hon tror att Ivan bara umgås med henne på grund av dealen, inte för att han gillar att hänga med henne. Vad jag dock tycker är konstigt är att Majken inte reflekterar över hur hon sedan ska få Tessan att umgås på det gamla sättet igen. De nya intressena kommer ju finnas kvar.

Tänk om jag hade haft någon som Izzy som tvärflöjtslärare. Då hade jag kanske fortfarande kunna spela... Eller? Undrar hur mycket fiol Majken lär sig. Izzy ser Majken, pratar med henne som en jämlike och är en allmänt god vuxenförebild.

Ivan är ändå min, och många andras, favorit. Han är så cool. Många i den åldern hade nog blivit skrämda om en tjej kommer fram och frågar om man kan låtsas vara ihop. Inte Ivan. Han går all in även om det blir lite tokigt i början när han spelar teater. I Majken finner han en bundsförvant där han också vågar erkänna att han saknar sin gamla klass.

Johanna är lika duktig att skriva för slukaråldern som hon är att skriva för ungdomar. Jag satt och myste när jag läste och fler än en gång skrattade jag högt och igenkännande. Jag hoppas på en fortsättning om Majken och Ivan. Jag vill veta hur det går för dem när de slutar att låtsas vara "lite ihop".

Slutligen - ett stort grattis till Johanna som blev utsedd till Sveriges nya läsambassadör. Helt rätt val tycker jag! Det går läsa ett jättebra inlägg om detta på Bokhora.

torsdag 26 september 2013

Bokmässekoma...

... befinner jag mig i just nu. Sitter på tåget hem mot östkusten igen efter en extremt intensiv bokmässevistelse.

Jag har:
*minglat på Pressnatta, ätit god rumänsk mat, pratat med kokboksförfattare och lyssnat på DiLeva. Den senare iförd jeans och skinnjacka och inte den vanliga kaftanen - oväntat!


*sprungit som tok mellan olika seminarier och lyssnat på intressanta diskussioner  

*köpt alldeles för mycket böcker (kan man göra det?)

*träffat vänner och kollegor från mitt förra jobb, kul!

*begått det klassiska misstaget att teckna mg för en tidningsprenumeration. Har dock varit nyfiken på Books&Dreams och man fick både J.K. Rowlings Den tomma stolen och en förpackning te utöver tidningen

*ätit allt för lite mat - vem har tid för lunch?

*sist men absolut inte minst - minglat bland bokbloggare på barnbokbloggsträff. Intressanta författarpresentationer, nya bekantskaper  och en härlig goodiebag vars innehåll kommer skrivas om här på bloggen. 

Dagens stora minus: den kraschade Bokmässeappen. Plötsligt var hela min planering borta och jag kände mig ytterst förvirrad. 

Dagens plus: Stämningen, miljön, kunskapen, diskussionerna... Åh, jag älskar bokmässan!

tisdag 24 september 2013

Bokmässan nästa

Väskan är packad, naglarna lackade och mitt seminarieprogram börjar bli fysiskt möjligt att följa. I morgon förmiddag tar jag tåget till Göteborg och bokmässan. Som jag har längtat! :)

Accessoarerna är såklart också med :)
I morgon blir det Pressnatta, ska bli spännande. I någon form av spontanitet beställde jag en biljett dit, trots att jag inte har någon att gå med. Kollegan dyker upp i Göteborg först halv elva på kvällen och jag visste helt enkelt inte vad jag skulle göra av min kväll. Är det någon som läser som ska till Pressnatta? Är det lika intressant som det låter? Ser ni en figur i uggleklänning med ett aningens förvirrat uttryck så är det jag :)


Torsdagen är den stora mässdagen. Schemat planeras minutiöst - hur jag ska hinna med alla seminarier jag vill gå på och samtidigt utforska mässgolvet är för mig ett stort mysterium men på ett eller annat sätt får jag väl ihop det.

Seminariefokus ligger på barn och läsutveckling, det är spännande frågor och man kan aldrig lära sig för mycket. Jag har ett par måsten på min lista, bland dem finns:
10.00-10.45 Högläsning i livets början - om hur små barn kan erövra språket och litteraturen.
14.00-14.45 Men läs då unge! - om hur samhället påverkas på sikt av minskad läsförståelse och vilka vägar som leder till ökad läslust bland barn och unga.
15.30-15.50 Det lilla barnets språkutveckling - om vikten att läsa mycket redan från start. Ett barn från en läsande familj har ett ordförråd på ca 17 000 ord när det börjar skolan, medan ett barn utan den bakgrunden har 6 000 ord.
16.00-16.20 Nya vuxna - hur definieras en ungdomsbok och vad särskiljer den från en roman skriven för vuxna?

Top Ten Tuesday - Bästa uppföljarna


Top Ten Tuesday anordnas varje tisdag av The Broke and the Bookish. Den här veckan är ämnet Top Ten Best Sequels Ever. Jag har förmodligen glömt hälften av böckerna som borde vara med på den här listan, men dessa sequels/uppföljare hör till mina favoriter. Jag presenterar dem utan inbördes ordning.

Insurgent - Veronica Roth
Harry Potter 1-5 - J.K. Rowling
Fever/Sever - Lauren DeStefano

Invandrarna/Nybyggarna/Sista brevet till Sverige - Vilhelm Moberg
I rampljuset - Michelle Magorian (visst räknas det som en sequel på Plats på scen?)
Fatta eld/Revolt - Suzanne Collins

Eld - Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
New Moon-Breaking Dawn - Stephenie Meyer
Lilla huset på prärien-Gyllene år - Laura Ingalls Wilder

De två tornen-Konungens återkomst - J.R.R. Tolkien

måndag 23 september 2013

Sara Lövestam - Hjärta av jazz

Författare: Sara Lövestam
Utgiven: 2013-08
Sidor: 296
Språk: Svenska

Beskrivning: Det lilla samhället Björke i Värmland. 15-åriga Steffi Herrera har det riktigt urjävligt i skolan. Hon är mobbad och blir dagligen kallad både horunge och äckel. I mp-3-spelaren har hon dock Povel Ramel, vars texter är meningsfulla och vars bastoner hon försöker ta ut på sin basgitarr.

En dag när hon är på väg hem från skolan dör batteriet i mp3-spelaren men Povel Ramels röst fortsätter att ljuda. Ljudet kommer från ett fönster på samhällets ålderdomshem och ut genom fönstret lutar sig en äldre man. Det är Alvar Svensson, också kallad Pysen. En gång, berättar han, spelade han med Povel Ramel.

Genom Alvars berättelse får Steffi veta hur det var i Stockholm under jazzens år, med utgångspunkt 1942 då han lämnade Värmland med destination storstaden. Alvar berättar om jazzkvällar med jitterbugg på Nalen, budcyklar, mörkläggningsgardiner och jazzbönor - flickor han knappt vågade röra. Och så är det Anita... Alvar och Steffis oväntade vänskap förändrar båda deras liv, och ger dem mod och styrka. 

Egna noteringar: Hjärta av jazz är en varm och gripande berättelse om två uddafåglar som möts och blir vänner. Jag kan väldigt lite om jazz, och jag inser när jag läser att det jag har hört av Povel Ramel bara är en bråkdel av hans repertoar. Ändå fängslas jag av Sara Lövestams historia och har svårt att lägga ifrån mig boken.

Stundom är det jobbigt att läsa om alla hemskheter Steffi utsätts för men jag imponeras av hennes styrka. Hon låter inte klasskompisarnas elakheter bryta ner henne, hon finner sin styrka i musiken och vet att det är hon som kommer komma någonstans i livet. Hon är modig som fortsätter spela jazz, förälskad som hon är i 40-talets storhet Povel Ramel.

Alvars berättarröst för mig till Stockholm på 40-talet. Det känns som om jag är där, bland cykelbud och nalensnajdare, jazzbönor och swingpjattar. Jag älskar att läsa om hur han tog sig fram, hur han gick från att vara den kufiska tonåringen från Värmland till att spela kontrabas på de stora scenerna. Jag får en bild av hur det var att leva med oron för kriget som drar fram genom Europa och samtidigt vara intresserad av jazz, något som av många ansågs vara värre än kriget.

Vänskapen mellan Steffi och Alvar är magisk och mötet dem emellan är vackert. Alvars berättelse stärker Steffi och får henne att än mer lita på sitt livsval och sporrar henne till att söka in på musikgymnasium i Stockholm. Genom att lyssna på Alvars historia och på alla de skivor han spelar på sin vevgrammofon börjar även Steffi berätta om sitt liv.

Något som ofta slår mig när jag läser skönlitteratur är hur allmänbildande det är, trots att det är fiktion. I Hjärta av jazz ges en vacker bild av hur jazzlivet kan ha sett ut i Stockholm i slutet av andra världskriget. Det lär mig dessutom om händelser jag inte hade någon aning om. Visste ni till exempel om att Stockholm faktiskt bombades under andra världskriget? Påhittat trodde jag, så jag var googlade det. Mycket riktigt, natten mellan den 22 och 23 februari 1944 släppte ryska bombplan flertalet bomber över Stockholmsområdet och östra Sverige. Det går läsa mer om händelsen här.

Hjärta av jazz lämnade ett starkt intryck hos mig och jag blev rejält sugen på att fördjupa mig i jazzens värld. Det är den första boken jag läser av Sara Lövestam och jag kommer med all säkerhet att leta reda på och läsa hennes tre tidigare romaner.

söndag 22 september 2013

En liten smula underbar - en ickerecension

Titel: En liten smula underbar
Författare: Dawn French
Utvigen: 2011
Sidor: 379
Språk: Svenska

Handling: Alla avskyr den perfekta familjen. Så du kommer att älska familjen Battle. Mo Battle ska fylla femtio och är mamma till två hormonstinna tonåringar. Sjuttonåriga dottern Dora anklagar Mo för typ ALLTING, och Peter, 16 år, känner att han faktiskt är lika underbar som sin hjälte Oscar Wilde. Och så är det pappa, som ... tja, bara är pappa. Hursomhelst, Mo har en kris. Hon är på väg att göra något ovanligt galet och själviskt, något som kommer att få hela familjen att balansera på avgrundens rand. Kommer familjen att falla? Eller kommer de, när det verkligen gäller, att finnas där för varandra?

Egna noteringar: När jag hoppade runt på en av Bokbloggsjerkorna stötte jag på bokcirkeln Bloggdala och tyckte den lät så trevlig att jag plötsligt var en av medlemmarna. Första boken för min del blev En liten smula underbar av Dawn French. Boken både låter och ser trevlig ut med ett omslag som är enkelt och lockande. Tyvärr är det också allt.

Här kommer ett erkännande: jag har inte läst ut boken. Jag har verkligen försökt. Åtskilliga gånger har jag öppnat boken och börjat läsa men jag kommer verkligen ingenstans. Jag hänger upp mig på språket och på personerna. Dottern Dora varken låter eller beter sig som den 18-åring hon är. Peter - vars kapitel envisas kallas Oscar - är smårolig men ytterst märklig, och Mo låter väldigt oförstående. Jag faller inte för berättarrösterna, de tilltalar inte mig.

Jag kom till sidan 55, sedan lät jag mig själv ge upp. Jag har ett avtal med mig själv förstår ni - livet är allt för kort och böckerna är allt för många. Läsningen är min njutning och jag vill därför inte plåga mig igenom böcker bara för saks skull. Tidigare har jag läst klart böcker oavsett vad jag tycker om dem men inte nu längre.

Jag har hunnit skumma igenom några av de övriga deltagarna i Bloggdalas bokcirkel och då ingen har varit övertalande entusiastisk över En liten smula underbar sätter jag faktiskt punkt här och ger mig på nästa bok på listan istället. Jonathan Troppers Sju jävligt långa dagar har jag varit sugen på ett tag så det ska bli spännande läsning. Nu får jag bara hålla tummarna att man inte blir utkastad om man inte läser klart boken...

Bokbloggsjerka 20-23 september - standalones eller bokserier?

jerka11Helg igen vilket såklart innebär en ny jerka hos Annika
Läser du helst standalones eller bokserier?
Det här är en fråga utan något enkelt svar. Ibland kan jag vara riktigt riktigt sugen på att läsa en bra ensamstående bok. Det där att kunna börja läsa en bok, falla för den totalt och veta att jag på ett eller annat sätt faktiskt kommer få veta slutet på berättelsen utan att behöva gå och vänta på en uppföljande bok. Handlingen blir komprimerad, det blir ett definitivt slut. Eller, blir det verkligen det alla gånger? Visst har det hänt att jag läst en riktigt bra fristående bok som har ett väldigt öppet slut, ett slut som får mig att bara vilja veta mer.

Just nu läser jag främst serier och det är också främst serier som fyller mina bokhyllor. Jag älskar verkligen tanken på att i bok efter bok få följa karaktärerna, som blivit mina vänner, och få veta mer om vad som händer i deras liv. Det är en härlig känsla att avsluta en bok och veta att det finns mer att hämta. Det är sällan jag känner en sån frustration över att behöva vänta på något som jag känner i väntan på en ny bok i en älskad serie.
Tyvärr ser jag ett par nackdelar med serier också.
  1. I många fall hade serien passat bättre som en standalone. Boken slutar mitt i en händelse som fortsätter rakt av i uppföljaren. 
  2. Författaren broderar ibland ut sig lite väl mycket, hade hen kunnat hålla sig lite mer koncentrerad till handlingen hade en helt okej serie kunnat bli en fantastisk standalone.
  3. När serien blir en kassako. Vissa bokserier tycks fortsätta i en halv evighet när den blivit mångas favorit. Risken finns alltid att kvalitén påverkas, författaren känner sig pressad att prestera och resultatet blir därefter.
  4. Många nya författare får aldrig en chans att bli publicerade när förlagen satsar på trygga kort. Därmed försvinner många läsupplevelser.
Vissa böcker som är en del i en serie har jag verkligen önskat att de var en fristående bok. Den senaste är Den femte vågen där jag också nämnde i min recension att jag blev lite besviken när jag fick reda på att det var början i en ny serie. Även om jag kanske låter väl negativ till bokserier så är jag hooked, jag älskar ju dem, alla nackdelar till trots!

Jag kan verkligen inte bestämma vad jag föredrar. Jag läser helst böcker helt enkelt :)

Svenska dagbladet skriver väldigt intressant om just följetonger i dagens Kulturbilaga under rubriken De oändliga historierna med undringen om trenden handlar om att författarna tänker långsiktigt eller om krass kommersialism. Jag länkar ifall den dyker upp på SvD:s hemsida.

lördag 21 september 2013

Fogelström-vandring

Igår blev det inga inlägg, men likväl gick kvällen i litteraturens tecken. Tillsammans med mina kollegor gick vi en vandring i Fogelströms fotspår, guidade av Fogelströmssällskapets ordförande. Vi fick se vackra vidder och mysiga kvarter där vi strosade genom delar av Söder jag inte tidigare sett.

Här startade vår tur. Högt uppe bland Söders klippor i närheten av Sopgränd. Utsikten är förtrollande även om de stora båtarna kanske känns lite ivägen. 


Guidningen slutade med lika vidunderlig utsikt, men då i totalt mörker och med avlägsna toner från Darin som spelade på Gröna Lund. 


Det blev inte så många bilder under guidningen tyvärr. Det blev mörkt så snabbt. Men jag måste bara bjuda på lite uggleinspiration. Hann med några butiker innan vi samlades och på Lagerhaus hittade jag dessa underbara pappaskar som bara skrek Kattugglan! Förvaring kan jag aldrig få för lite av. 

torsdag 19 september 2013

Bjärbo & Lindbäck - Vi måste sluta ses på det här sättet

Författare: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
Utgiven: 2013-09
Sidor: 334
Språk: svenska

Beskrivning: Hanna ska precis påbörja sista terminen på gymnasiet. Hon längtar till studenten, då går flytten till Paris. 
24-årige Jens har precis separerat från sin sambo och ska nu lära sig leva som varannan vecka-pappa till två-åriga Rut. 

En kväll är de båda tillsammans med respektive vän ute på baren Carmen - Hanna för att planera Parisvistelsen med kompisen Märtha, Jens för att tacka polaren Manny för flytthjälpen. Hanna och Jens stöter oväntat ihop och de känner direkt att det är någon speciellt med den andre. De kommer dock ifrån varandra men träffas sedan oväntat på tunnelbanan hem. De börjar prata och det slutar med att Hanna följer med Jens hem. 

Morgonen efter måste Jens rusa iväg, hans 2-åriga dotter är dålig och behöver sin kvarglömda medicin. Hanna går hem med tanken att det i alla fall var ett trevligt och minnesvärt one night stand. Hon blir därmed mycket förvånad när Jens första dagen på terminen kliver in i klassrummet som personlig assistent till klasskompisen Oskar. 

Egna noteringar: Som jag har längtat efter den här boken! Johanna Lindbäck har varit en av mina favoritförfattare ända sen hon kom med En liten chock 2007 och även Lisa Bjärbos böcker är riktig bra. Därför var det inte så konstigt att jag tillbringade gårdagskvällen såhär: 



Som alltid beundrar jag Bjärbos och Lindbäcks språk. Det de skriver når fram, det flyter på och det finns inget jag hakar upp mig på. Det skulle vara allt fnissande. Både Hanna och Jens fnissar mest hela tiden (på något sett känns bilden av en 24-årig kille som fnissar fel, är det inte något som främst småtjejer gör?). 
Johanna och Lisa har haft huvudansvaret för varsin karaktär, Lisa har skrivit Hannas kapitel och Johanna skrev Jens kapitel. Jag känner igen respektive författares skrivsätt men samtidigt har de lyckats bra med att få ihop helheten. Att det är lite skillnader gör det nästan det hela bättre.

Jag lider med Jens, han har det verkligen inte lätt. Han gillar Hanna men samtidigt ligger ansvarskänslorna där och trycker. Vore det inte bättre för Rut om han gick tillbaka till Kajsa och försökte igen? Han tycker ju fortfarande att Kajsa är en fantastisk tjej. Jag förstår Jens vånda, det är inte lätt att göra rätt. Samtidigt tycker jag inte att det är rätt av honom att inleda en relation med Hanna medan han inte vet hur han vill ha det med Kajsa. Det är helt enkelt inte schysst mot Hanna, eller mot Kajsa och Rut, eller mot sig själv. Vilket han själv också verkar inse.

Hanna är en tuff tjej med båda fötterna på jorden. Hon känns så säker i sig själv och även om hon möter motgångar och blir ledsen så bryter hon inte ihop totalt och blir självmordsbenägen utan tar sig upp igen. Hon är också en typisk 18-åring - å ena sidan vuxen och mogen, å andra sidan barnslig och sprallig. Jag hade velat ha Hanna som kompis på gymnasiet. 

Hanna och Jens som par är så svårbedömt. De möter hela tiden motgångar och kan inte fullt ut utveckla sin relation. På skolan kan de inte visa sina känslor, på stan är svårt ifall de skulle stöta på vänner. Jens vill inte att Kajsa ska få reda på något och vill heller inte att Hanna ska träffa Rut allt för tidigt. Jag älskar scenen när de ska gå på måndagsdejt och fotografera ett rivningshus. De är så pirriga då och framför allt Hanna börjar känna sig rejält förälskad då. 

Jag måste erkänna att jag inte helt förstår delen med Hannas kompisar Märta och Lovisa. Märta finns där lite av och till i bakgrunden men vem är hon? Uppenbarligen borde hon var äldre då hon jobbar och inte går i skolan, men hur känner de varandra? De ska trots allt åka till Paris ihop vilket är en viktig del av handlingen men jag hade velat veta lite mer om henne. Samma sak med Lovisa, de är bästa kompisar i skolan, men varför berättar Hanna inte för henne direkt om Jens? Hur kan man kalla någon för sin bästa vän samtidigt som man knappt pratar alls och inte verkar ha något att säga varandra? Något där känns avigt.

Men alltså, Rut, vilken fantastisk liten person. Så sött att hon kallas Rutan-Tutan för övrigt. Jag tycker hon verkar vara ett litet charmtroll med en underbar personlighet. Ett citat som satt sig är: "Livet suger, typ. Rut Holmberg, två och ett halvt år going on femton." Det sätter fingret på tvåårstrotsets liknelse med tonåren. Johanna Lindbäck skrev på Twitter att det hade varit kul med en bilderbok om Rut - det tycker jag är en toppenidé! :)


Vi måste sluta ses på det här sättet levde upp till mina förväntningar. Det var den perfekta boken för en kväll i soffan medan regnet öste ner utanför. Gilla böckers bokformat med danskt band och härlig papperskvalité ökar bara på läsnjutningen. Jag hoppas att Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo fortsätter sitt samarbete, det här kan vara början på något stort!

onsdag 18 september 2013

Det lilla huset i Stora skogen

Jag måste bara få tipsa om en nyutgivning av en mycket älskad serie - Det lilla huset på prärien. 
Först ut är såklart Det lilla huset i Stora skogen och jag tycker att den nya framsidan av illustratören Lina Bodén är helt sagolik! Ett extra plus i kanten till den söta ugglan.

Jag har köpt in till jobbet och håller tummarna på att nyutgivningen kommer få en ny generation att upptäcka böckerna om Laura, Mary och alla de andra fantastiska karaktärerna


Jag fick hela serien på engelska när jag fyllde år i maj och den har hedersplatsen i vår pockethylla. Jag vet inte hur många gånger jag läst serien men det är åtskilliga. Aldrig på engelska dock så det ser jag fram emot! 

Vad har ni för relation till Laura Ingalls Wilders klassiska uppväxtskildring?

tisdag 17 september 2013

Top Ten Tuesday - tio böcker på min läslista i höst

Hade en hel radda med Top Ten Tuesday-inlägg i flödet på Bloglovin' idag och nu är jag så himla sugen på att joina jag med.

Top Ten Tuesday anordnas varje tisdag av The Broke and the Bookish. Den här veckan är ämnet Top Ten Books On My Fall 2013 TBR List. Jag baserar min lista på böcker som redan står i min bokhylla och längtar efter att bli lästa, med ett undantag: att inte ha med sista boken på alla mina TBR-listor i höst vore en hädelse :)

Wool Omnibus (Silo, #1) (Wool, #1-5)Clockwork Angel (The Infernal Devices, #1)Life As We Knew It (Last Survivors, #1)

- Hugh Howey - Wool
- Cassandra Clare - Clockwork Angel
- Susan Beth Pfeffer - Life as we knew it

Send Me a SignThe Goose Girl (The Books of Bayern, #1)Under the Never Sky (Under the Never Sky, #1)

- Tiffany Schmidt - Send me a sign
- Shannon Hale - The Goose girl
- Veronica Rossi - Under the never sky

Just ListenWhen the Sea is Rising RedClaire de Lune (Claire de Lune, #1)

- Sarah Dessen - Just listen
- Cat Hellisen - When the sea is rising red
- Christine Johnson - Claire de Lune

Allegiant (Divergent, #3)

- Veronica Roth - Allegiant


Lauren DeStefano - Fever

Titel: Fever
Författare: Lauren DeStefano 
Utgiven: 2012
Sidor: 341
Genre: Dystopi
Serie: The Chemical Garden #2
Språk: engelska

Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar.

Beskrivning: Rhine har lyckats fly från Linden och hans onda far Vaughn men det betyder inte att hon är utom fara. Världen utanför är farligare än någonsin och vägen tillbaka till Manhattan är lång. Med Gabriel vid sin sida är Rhine fast besluten över att lyckas ta hem till sin bror igen och leva sina sista år i frihet. De kommer dock inte långt innan de tas till fånga av en bordellrörelse. Medan Rhine tvingas ställa upp som en av Madames showflickor hålls Gabriel neddrogad. Ska resan vara över innan den ens hunnit börja? 

Egna noteringar: Återigen undrar jag varför jag inte läst den här serien tidigare. Jag är fullständigt fängslad av Lauren DeStefanos The Chemical Garden (det är knappt att jag kan slita mig från avslutande Sever för att skriva den här recensionen). Jag tror att DeStefanos framtidsvärld är en av de mest skrämmande jag läst om, och jag har läst om en hel del. Jag skulle verkligen inte vilja vara kvinna i den här världen. Jag kan heller inte besluta mig vad jag skulle tycka var värst - vara fången i Vaughn's herrgård eller tillfångatas av Madame och vara showflicka. Försökskanin och avelssto eller bordellflicka - vad skulle ni välja?

Jag gillar fortfarande Rhine, jag tycker hon är härlig. Hon sätter ett mål och ser till att nå det oavsett vad kostnaden blir och hur många lögner hon än måste dra. Det är svårt att förstå varför de flesta i boken ser henne som svag, hon besitter en extrem styrka. Hon är modig och stark och trots att hon lovar sig själv att inte bli känslomässigt involverad bryter hon ständigt sitt löfte. Hon bryr sig och det får mig att gilla henne än mer. Oavsett vad som händer Rhine har hon dessutom alltid kvar drömmen om att få återförenas med sin tvillingbror Rowen.

Lauren DeStefano har ett fantastiskt språk och hennes karaktärer blir väldigt levande. Jag håller andan när Rhine ligger särskilt illa till, lider med Gabriel när han blir nedslagen, förfasas över Vaughn's grymhet men även över Cecily's egoism. Jag lockas till fortsatt läsning även om vissa stycken är lite väl händelselösa för det går inte förutsäga vad som kommer hända härnäst, boken tar hela tiden nya vändningar.

Jag vill inte avslöja för mycket om bokens handling, det här är en bok du behöver läsa för att förstå dess storhet. Nu håller jag tummarna för att Lauren DeStefano klarar av att sy ihop säcken på bästa möjliga sätt i avslutande Sever. Det lovar gott.

söndag 15 september 2013

Sarah Dessen - Blunda och hoppa

Titel: Blunda och hoppa
Orig.titel: This lullaby
Författare: Sarah Dessen
Utgiven: 2013
Sidor: 365
Språk: Svenska

Beskrivning: Remy har en rätt kass syn på kärlek. Hennes pappa lämnade familjen redan innan hon föddes och det enda minnet hon har av honom är en låt, This lullaby, som är en storsäljare och en klassiker. Hennes mamma ska precis gifta om sig för fjärde gången och Remy undrar hur länge det ska hålla den här gången. Sina egna förhållande har hon strikt koll på - så fort det börjat bli för mycket känslor inblandade är det tack och adjö som gäller. Nu väntar sista sommaren innan college och till hösten ska hon börja på Stanford, någon hon slitit hårt för.

Men så en dag träffar Remy Dexter. Han är inte lik någon annan kille hon träffat och han vägrar spela efter Remy's regler. Dessutom är Dexter klumpig, impulsiv och drar fram som en stormvind, tvärtemot hur hennes tidigare killar har varit. Sakta börjar någonting hända men frågan är - vågar Remy tro på kärleken?

Egna noteringar: Det här är Sarah Dessen när hon är som bäst, klassisk sommarläsning. Det är den lite struliga tonårstjejen med ett trassligt familjeliv. Släng in en kille som sticker ut från mängden och som sakta hjälper tjejen att lösa sina problem. Låter det som jag tycker det är en klyscha? Må så vara men det är en bra klyscha.

Sarah Dessen skriver fina berättelser med de lite mer oväntade tjejerna i huvudrollen. Glöm de perfekta tjejerna med den perfekta familjen, vännerna, utseendet och livet i stort. Relationen med de vuxna, främst föräldrarna/föräldern är ofta svårt. Vi möter egoistiska föräldrar, med egna trassliga liv, skilsmässor och kärleksstrul. Trasiga tjejer med bristande tro på kärlek, trohet och vänskap. Men Sarah Dessens böcker handlar också om hopp, om att livet går att förändra till det bättre.

Jag blir lite lessen över att läsa om Remy's bristande tro på kärlek. Hon vågar inte lita på någon, knappt ens sig själv och det är svårt att låta någon komma nära. Samtidigt har hon en fin relation till sina tjejkompisar och de finns där och stöttar varandra, även om det känns som en nackdel ibland. Remy's kompisar låter fortsätta strula runt utan att protestera allt för högljutt. Det blir inte helt trovärdigt. Dessutom förstår jag inte vad alla ser hos Remy och att de accepterar hennes attityd. Hon är rent otrevlig och får hon inte sin vilja igenom eller något inte är som hon anser att det ska vara beter hon sig som en riktig bitch. Jag skulle inte vilja vara hennes vän!

Dexter däremot, vilken skön kille! Han skiter i vad andra tycker om honom och gör sin grej. Han är visserligen lite av en slacker som lever för dagen men han har ändå en skön inställning till livet och får därför vänner vart han än kommer.

Kan man sin Sarah Dessen är det inte svårt att lista ut hur det hela slutar. Samtidigt är det det som är det fina med hennes böcker, man vet vad som komma skall och att det slutar på ett visst sätt. Jag kallade boken för klassisk sommarläsning och jag tror inte att det är ogenomtänkt att böckerna kommer ut i Sverige lagom till sommarlovet. Den här boken passar utmärkt på stranden eller i hängmattan.

Jag har lite svårt för de svenska omslagen till Sarah Dessens böcker. De är så puttinuttiga och ser ut som snälla söta kärleksböcker. Att det på insidan av pärmarna döljer sig rätt trasiga tjejer är svårt att lista ut. När jag läst Blunda och hoppa undrar jag också vart stranden kommer ifrån... Någon som vet? Jag kan inte ens erinra mig att det utspelar sig någon scen på en strand. Skulle jag göra ett omslag till boken skulle det bli en bild på några tjejer sittande på en motorhuv vid en mack. Det hade varit mer passande eftersom platsen är återkommande i handlingen.

Blunda och hoppa kan nu prickas av på Listan där den hamnade på plats 95.

lördag 14 september 2013

Bokbloggsjerka 13-16 september - litterära miljöer

Det är helg igen och återigen dags för Annikas bokbloggsjerka. Den här gången handlar frågan om författande:

jerka11Om du skulle skriva en bok skulle den i så fall utspela sig: I en stad? På landet? På en fiktiv plats? På havet? I framtiden? I det förflutna? I nuet? I Sverige eller utomlands? Annat?

Om du inte har några planer på att skriva en bok och därmed känner dig tvungen att hoppa över den här frågan kan du i stället berätta om var du helst ser att de böcker du läser utspelar sig.

Mina egna författardrömmar försvann ungefär samtidigt som mina journalistdrömmar besannades och slogs hål på. Jag insåg helt enkelt att medan jag älskar att läsa det andra skriver fylls jag enbart med prestationsångest och skrivkramp när jag själv ska prestera. Min livsfilosofi handlar om att göra sådant jag mår bra av och tycker är njutbart - alltså håller jag mig till att läsa vad världens alla skickliga författare skriver.

Är en bok riktigt välskriven tycker jag att platsen den utspelar sig på inte spelar så stor roll, men jag har givetvis mina favoritmiljöer. De senaste åren har jag dragits mest till urban fantasy och framtidsskildringar. Böcker vars handling utspelar sig i en miljö som liknar den vi lever i men som har övernaturliga inslag eller där något element är totalt förändrad. Jag vill känna igen mig i platsskildringarna samtidigt som jag vill känna mig överraskad. Ta Utmaningen till exempel som jag recenserade härom veckan. Maths Claesson har förlagt handlingen till Stockholm i allmänhet och Gröna Lund i synnerhet men ändrat på detaljerna - Gröna Lund har blivit "rymdifierat" i en framtid där rymdfärder är vardagsmat.

Twilight-böckerna och The Mortal instrument är också tydliga exempel på miljöer jag uppskattar. De utspelar sig på platser vi alla känner till men fiktiva varelser är en viktig del av berättelsen. Om jag hade skrivit en bok är det så jag skulle ha förlagt handlingen.

torsdag 12 september 2013

Mini-rec: The Transfer: a Divergent story

Transfer: A Divergent Story (e-bok)Titel: The Transfer: a Divergent story
Författare: Veronica Roth
Utgiven: 2013-08
Sidor: 34
Genre: dystopi
Serie: Divergent #0.1

I väntan på Allegiant har nu Veronica Roth släppt den första av fyra mininoveller om Four - The Transfer. Här får vi möta Four som berättar om hur hans val av falang gick till och följa vägen till att han fick just namnet Four. 

Jag njöt av att för en stund få återvända till Divergent-miljön. Four hör till en av mina favoriter så det var mer än trevligt att på närmare håll få stifta bekantskap med honom. Förståelsen till hans hat mot son pappa ökar också avsevärt efter den här novellen. Jag fasthållet att Veronica Roth är en skicklig författare och längtar än mer efter 22 oktober!

Nästa novell släpps som e-bok den 17 december och heter The Initiate. Den låter också spännande, kul att få reda på hur Fours invigningstid såg ut. De sista två novellerna kommer först nästa år och för den som har bättre tålamod än mig så  kommer faktiskt alla novellerna, tillsammans med Free Four som redan är utgiven, tryckas i bokform under namnet Four: a Divergent Collection. Preliminärt utgivningsdatum är den 20140130.

onsdag 11 september 2013

Listan - återkomsten

Inspirationen till att jag började blogga förra hösten kom från en framröstad lista med de 100 bästa tonårsromanerna. Om det går det läsa mer om här.

Listan, som jag kort och gott döpte den till, låg sedan i träda under mitt långa blogguppehåll men nu har jag glädjen att meddela att den är tillbaka! Dagen till ära har den fått en alldeles egen sida här på bloggen. Listan hittar du här och tanken är att den ska uppdateras regelbundet. Det är kul att vara på gång igen :)

En bok mitt hjärta bultar för

Titel: Mitt bultande hjärta
Författare: Alf Kjetil Walgermo
Utgiven: 2013
Sidor: 208

Språk: svenska

Beskrivning: Amanda ska snart fylla fjorton. Mest av allt vill hon bara hänga med bästisen Jenny eller med David, den finaste killen hon vet. En dag blir dock allting svart och när Amanda vaknar upp är hon på väg till sjukhuset. Det visar sig att hon fått hjärtsvikt. Hjärtat är allt för stort och dåligt, för att överleva behöver hon få ett nytt.

Hur ska det nu gå med David? Vill han vara med någon som inte orkar göra någonting, som ibland inte ens orkar träffas? Det är svårt att ha ett förälskat bultande hjärta när det hotar med att sluta slå.

Egna noteringar: Min första tanke när jag läste om den här boken var att den i sin beskrivning påminde om en annan bok, Ett hjärta till Maria av Gretelise Holm från 1991, som jag läste när jag var yngre. Även där är huvudpersonen en fjortonårig flicka som väntar på ett nytt hjärta. Maria blir också kär, i Marcus, och väntar även hon på att telefonsamtalet som meddelar att de har ett nytt hjärta till henne ska komma . Jag minns fortfarande Ett hjärta till Maria med värme så jag hade höga förhoppningar om Mitt bultande hjärta.

Mitt bultande hjärta visade sig vara precis så fin som jag trodde att den skulle vara. Alf Kjetil Walgermo har på pricken fångat den där känslan  man hade i magen när man var fjorton år och upp över öronen kär. Amanda och David är jättesöta tillsammans. Jag gillar att Amanda inte är sådär jättetjejig utan tuff och modig och David låter som en kille jag själv hade kunnat bli kär i som fjortonåring. 

Allt är inte bara kärlek, det här är en bok som till stor del handlar om vänskap. Amanda och Jenny är bästisar - på riktigt. Ni vet sådana som talar om allting för varandra, blodssystrar som de själva kallar sig. Det spelar ingen roll att Jenny har hunnit få mer former och är mer "tjejig", de finns där för varandra. Tills något händer...

Boken bjuder på en hel del fniss men också tårar. Amanda har trots allt ett svårt hjärtfel och blir riktigt dålig. Hon funderar mycket på livet och döden. Ett möte med en äldre man hjälper mer än hon tror och anar. Återigen visar Alf Kjetil vilken skicklig författare han är. Han kan inte bara väcka pirr i magen när han skriver om kärlek, han får mig också riktigt snyftig på sina ställen.

Jag kommer definitivt sätta denna boken i händerna på tjejerna som besöker mig på biblioteket men jag vill rekommendera den även till vuxna. Dröm er tillbaka en stund, minns glädjen, kärleken och ångesten över att vara fjorton. Det är väl värt lästiden! Ett hjärta till Maria har fått en värdig efterträdare.