Författare: Jojo Moyes
Förlag: Printz Publishing
Utgiven: 2014-03
Sidor: 491
Det slog mig precis att jag helt missat att skriva om när jag var på Books&Deams författarkväll i Stockholm i mitten av mars. En trevlig kväll med mycket läsinspiration. En av de inbjudna gästerna var Jojo Moyes. Det var intressant att höra hennes väg fram till idag. Hur hon förvisso fick flera böcker utgivna innan Livet efter dig men att de sålde så dåligt att hon ändå inte klarade sig. Hur Livet efter dig vände på det hela och att hon nu är en författare att räkna med. Jojo introducerade också boken Sista brevet från din älskade som lät som en härlig feel good-roman i sann Moyes-anda. Nu har jag läst den!
60-talets London - Jennifer (Jenny) Sterling vaknar upp efter en bilolycka med mycket vaga minnen om vad som har hänt de senaste åren, hon vet knappt vem hon är, än mindre hur hennes liv ser ut. Uppenbarligen är hon gift. Maken Laurence, Larry, visar ingen förståelse för hennes minnesförlust utan kräver att hon ska delta i sällskapslivet precis som tidigare. Jenny känner på sig att något är fel. Så hittar ett passionerat brev undangömt i en bok. Brevet är undertecknat B som ber henne lämna sin man. Men vem är B?
I 2003 års London hittar journalisten Ellie samma brev i arkivet på tidningen där hon jobbar när hon är på jakt efter material till ett temauppslag. Hon blir i det närmaste besatt av historien bakom breven och vill ta reda på vad som hände paret, lämnade kvinnan sin man? Då hon själv har ett förhållande med en gift man känner hon igen sig i berättelsen som utspelade sig över 40 år tillbaka i tiden.
Som vanligt bjuder Jojo Moyes på en fin och lättsmält berättelse. Jag gillar att den utspelar sig i två olika tidsåldrar, att Ellie försöker ta reda på vad som hände med Jennifer. Berättelsen flyter på utan att vara särskilt utmärkande. Det är intressant att kunna jämföra hur mycket som har hänt med kvinnors självständighet från 60-talet och fram till idag. Man glömmer lätt hur uppdelat samhället var för inte så länge sedan. Kvinnan skulle vara hemma, sköta hushållet och inte göra så mycket väsen av sig. Svårt för oss i vår generation att förstå tror jag.
Sista brevet från din älskade är snabbläst och lätt att svepas med av, men det är ändå något som gör att den inte fastnar. Jag faller inte helt för karaktärerna. Ellie är väldigt egoistisk och rätt hård mot sina vänner. Hon gör inget annat än att tjata om hur problematiskt det är att ha ett förhållande med den gifta mannen, men så fort de nämner något om att hon kanske borde tänka efter en gång till ifall g´hon och mannen har någon framtid, eller ber henne att tänka på den bedragna hustrun känner hon sig förolämpad. Kanske är det där någonstans min avighet ligger, jag är fullständigt emot otrohet och kan inte förstå hur någon kan vara otrogen. Att då både Ellie i modern tid bidrar till otrohet (även om mannen är den som gör fel!) och att Jenny har haft ett förhållande med någon som inte är hennes man känns fel även om jag försöker förstå orsaken.
Önskar du en bok som inte kräver så stor ansträngning och längtar efter en sann feel good-roman är Sista brevet från din älskade ett bra val. Hon skriver bra, Jojo Moyes, även om jag den här gången inte är helt såld.
Denna vill jag väldigt gärna läsa! Såg den i bokaffären för några veckor sen.
SvaraRaderaValde denna gång att satsa mina slantar på MajGull Axelssons senaste, hon är en stor favorit hos mej. Men kanske kan jag önska mej den här i födelsedagspresent. Kram Asta
Jag läste "Livet efter dig" i bokcirkeln och insåg att Jojo Moyes inte var en författare för mig...
SvaraRadera