Ljuva vårliga fredag, välkommen! Än kan jag inte ta helg då jobblördag väntar men fuskar ändå lite så blir sushi och vin ikväll, mums!
Fredag innebär ju också bokbloggsjerka även om jag haft lite svårt i det sista att svara just på fredagar... Den här veckan har Annika läst och upprörts över ett blogginlägg där deckargenren sågas. Den sägs följa mallar allt för strikt och vara den enda genren som är dåligt korrekturläst. Därför är frågan:
Hur ser din syn på deckargenren ut och hur ställer du dig till dåligt korrekturläsa böcker?
Om vi börjar med att reda ut första delen av frågan. Även om jag idag knappt läser deckare alls hade en jag en period under tonåren då jag plöjde deckare efter deckare. favoriterna är för övrigt de brittiska författarna: Peter Robinson, Ian Rankin, Elly Griffiths, Denise Mina... Jag kan fortfarande njuta av en riktigt bra skriven deckare och kan även överraskas av nya mönster och tillvägagångssätt. Att säga att deckargenren är för styrd tycker jag är helt fel.
Korrekturläsning är lite av en hjärtefråga. Det är omöjligt att genomgå en journalistutbildning utan att få dille på korrekturläsning. Ett tag var jag förbjuden att läsa lokala dagstidningen hemma hos föräldrarna då jag bara kommenterade dålig korrektur och layout... Med andra ord, finns det ett stavfel på en sida söker sig mina ögon dit direkt. Jag reagerar också fort om namn förväxlas eller viktiga detaljer inte stämmer ihop.
Ibland blir det bara en rolig grej, till exempel såg jag att ögon och ögon förväxlats precis i början av nyutkomna Prodigy av Marie Lu. Kommer inte exakt ihåg hur, boken ligger på skrivbordet på jobbet, men glittriga öron blir tokigt. (Och det får mig minnas när jag när vi direktsände radio sa att jag hade bruna öron... Hihi). UPDATE: Några glittriga öron var det inte tal om, däremot "sladdriga ögon" vilket nog är än värre! :)
Tyvärr tror jag att hetsen att (översätta och) få ut en bok så fort som möjligt gör att korrekturen blir lidande. Bokbranschen måste vara snabb men till vilket pris? Detta gäller absolut inte enbart deckargenren, även vanlig skönlitteratur och Young Adult-genren drabbas av fatala korrekturfel. Det är bland annat därför jag, när det kommer till den senare genren, föredrar att läsa engelska författare på originalspråk.
Jag stör mig inte alls på dålig korrekturläsning, det kan i vissa fall t o m ge lite extra "krydda" åt läsningen.
SvaraRaderaLåter skönt, för ibland kan det verkligen förstöra en hel bok för mig!
RaderaFinns definitivt många deckare som är otroligt bra och spännande och jag tycker inte att man kan klassa deckargenren som allmänt dålig.
SvaraRaderaPrecis. Och samma sak gäller ju i alla genrer, det kommer bra böcker och det kommer dåliga böcker och så har det ju alltid varit!
RaderaEnstaka fel bryr jag mig inte så mycket om.
SvaraRaderaHåller med dig om att bara för att förlag vill få ut en bok snabbt struntar i att den blir bra korrläst då. Hellre att de är många som hjälps åt att korrläst översättningen så att allt kanske gå snabbare?
SvaraRaderaJo, man tycker att det hade kunnat göras bättre. Tur att de flesta böckerna ändå håller överraskande god kvalitet!
RaderaKan också överraskas av deckare fortfarande :). Och alla genrer har väl olika mallar de följer till viss del
SvaraRaderaKorrekturläsning är viktigt! Visst kan något pyttefel slinka med ibland, men det är inte kul när böckerna ges ut så fort att de faktiskt inte är tillräckligt bearbetade.
SvaraRaderaNej jag stör mig inte på det så om det inte är fatalt illa. Jag stavar själv som en kratta ibland.
SvaraRaderaMia
Glittrande öron låter som en hit! Det senaste kanske? :)
SvaraRaderaGlittrande öron skulle nog få mig att skratta, men annars blir jag mest störd av korrektursfel.
SvaraRaderaMan behöver inte ha gått en journalistutbildning för att vara språkpolis :) På något magiskt sätt så dras mina ögon också till felstavade ord, det är nog det att ordbilden inte stämmer :)
SvaraRaderatror inte heller journalistutbildning är ett krav, det var bara så mitt nörderi startade. Tror det är som du skriver att man som van läsare märker när ordbilden inte stämmer, man hakar upp sig..
RaderaSladdriga ögon... vilken vidrig bild jag får i huvudet :) Tacksam att jag inte reagerar lika starkt på korrektursfel som du, det behöver vara ganska tätt mellan dem för att det ska störa mig på allvar.
SvaraRaderaJa, det låter väldigt märkligt, men på ett roligt sätt=)
RaderaInom alla genrer finns det "mallar" för skrivandet, jag tycker inte kriminalromaner varken är något undantag, inte heller att de är för hårt styrda till ramen. Och korrekturfel gör mitt läsande långsamt, det är superjobbigt. Men inte så att jag tycker att det är vanligare i deckare än i andra böcker, det är nog som du säjer, brådskan att få ut dem ger lägre kvalitet...
SvaraRaderaJag tycker också det är jobbigt. Jag hakar ju även upp mig om de tär grammatiska fel. Något som gjorde att jag fick ge upp Khemiris Ett öga rött, jag fick helt enorm huvudvärk av att korrigera alla meningar i huvudet och göra om dem till korrekt svenska...
RaderaTycker det är synd när en bok kommer ut utan att vara tillräckligt genomgången både av korrekturläsare och lektör.
SvaraRaderaJag kan förlåta ett felstavat ord, men systematiska fel som förekommer gör mig irriterad. När det gäller översättningar har jag flera gånger stött på meningar som jag måste läsa tre-fyra gånger för att förstå vad som menas, pronomenfel och där engelskan skiner igenom.
SvaraRaderaja, vissa meningar känns ju nästan som om de är körda genom Google translate, och det är inte ett gott betyg!
RaderaDet är intressanta frågor det där! Jag brukar också märka de små felen här och var.
SvaraRaderaSV: Nja, det finns ju väldigt olika åsikter kring just Läckberg. Det är lättlästa böcker men efter att ha läst så mycket annat från samma genre på sistone skulle jag nog hellre rekommendera något annat :)