Esther Earl - This Star won't go out

Titel: This Star Won't Go Out: The Life and Words of Esther Grace Earl
Författare: Esther Earl
Förlag: Dutton Books
Utgiven: 2014-01
Sidor: 431
Adlibris | Bokus | BookDepository

Her life was her book. She didn't get to choose the ending, but the way she filled the pages makes her story irresistible.

För de som inte var engagerade i John och Hank Greens nerdfighteria var nog Esther Earl ett okänt namn. När John Green sedan dedikerade The fault in our stars till Esther fick fler upp ögonen på vad denna unga tjej åstadkom. I januari kom så boken av och om Esther Earl ut.

Esther var bara tolv år när hon 2006 diagnostiserades med sköldkörtelcancer, en ovanlig cancerform bland barn men där överlevnadsgraden är hög om det upptäcks i tid. Esther hade oturen att vara en av de få där cancern inte gick att få bort. Hon somnar in i augusti 2010, bara några veckor efter det att hon fyllt 16 år.

Det är svårt att inte jämföra This Star Won't Go Out med Kristian Gidlunds bägge I kroppen min. De var bägge unga, cancerdrabbade och skrev om sitt liv. De påverkade också otroligt många i sin närhet genom sina texter. Men utöver det skiljer sig böckerna åt rejält. Kristian var trots allt över tio år äldre än Esther när han gick bort. Det märks såklart i texterna. Och medan I kroppen min helt baseras på blogginlägg består This Star Won't Go Out av flertalet olika texter och transkriberingar av vloggar.

I boken varvas Esthers dagboksinlägg med brev till hennes föräldrar, blogginlägg och illustrationer. Det finns också med utdrag från hennes Caringbridge site, en slags blogg där främst hennes föräldrar skrev för att meddela släkt och vänner hur hennes sjukdom utvecklade sig. Esthers familj och vänner delar också med sig av sina intryck och minnen av henne. Det kan låta som en enda röra men det fungerar oväntat bra. Det gör att jag känner att jag verkligen får lära känna Esther och hon verkar sannerligen ha varit klok för sin ålder.

Det är intressant att läsa om alla de internetcommunities som Esther engagerade sig i och vilken viktig roll hon spelade i dem. Hon älskade Harry Potter och var med i många fandom, lyssnade på Harry Potter tribute-band som jag själv inte ens har hört talas om eller visste existerande. Det var också så hon kom att lära känna John Green och hans bror Hank vilket ju också sedermera slutade med att Esther inspirerade John Green att skriva The fault in our stars. Men, och det är viktigt att nämna, Hazel Grace är inte Esther.

Esther funderade mycket på livet och påbörjade också en bucket list över saker hon önskade att hon kunde göra, men som hennes andningsproblem gjorde omöjliga:
1) Make a stand in a downtown area with the sign "free hugs" and give a hug to anyoe who wanted
2) Somehow do something for sick children.
3) Taste lots of defferent foods.
4) Go to India.
5) Witness something truly amazing.
6) Do more.
But I don't know. I'd like to do stuff and,just LIVE, because if I do die soon, sitting in my room with the occasional movement will not work.

Just att göra något, kunna påverka, är något Esther ofta återkommer till både i sina brev, dagboksanteckningar och youtube-klipp. Hon ville påverka, lämna ett avtryck i vår värld, innan hon allt för tidigt skulle försvinna. Man kan väl säga att hon lyckades.

This Star Won't Go Out är en fin och fantastisk bok om en ung tjej vars liv var allt för kort. Tårarna flödade fritt vid flera tillfällen. Skildringen av när hon somnar in är så fin och sorglig att det gör ont i hjärtat, minnesorden om henne så vackra. En text som berörde mig djupt var ett brev till Esthers framtida jag, som Esther skrev när hon var 14 år. Ett brev som skulle läsas när Esther var 17 år, ett brev som var satt att levereras till Esthers föräldrar - just ifall att. I brevet skriver Esther att hon hoppas att framtida Esther har det bra och att hon, även om hon kanske ännu inte är fri från cancern mår bättre. Hon beskriver kärleksfullt sina syskon och föräldrar och tar upp sitt stora Harry Potter-intresse, ber framtida Esther minnas att det var genom Harry Potter hon mötte många nya vänner så snälla, förskjut honom inte bara för att du inte behöver honom mer.

Det är så mycket visdomsord i detta brev, det är imponerande att tänka att det är skrivet av en blott fjorton år gammal tjej. Jag avslutar med hennes rekommendation till sitt framtida jag, för det är en ordination vi alla borde följa:

just... just be happy. and if you can't be happy, do things that makes you happy. or do nothing with people that makes you happy. 

 PS. Missa inte att fira "Esther day" varje år den 3 augusti. Esther bestämde att det skulle vara en dag för att fira kärleken. Inte den romantiska kärleken utan den typ av kärlek som är så ouppskattad i vår kultur - kärleken mellan vänner, familj och kollegor. Medan många par säger att de älskar varandra varje dag, glöms det bort att säga det till sin syster eller bror, till sina nära vänner. Och just sådan kärlek, det är en kärlek värd att visa sin uppskattning för!