Julie Kagawa - De odödligas regler

Titel: De odödligas regler
Författare: Julie Kagawa
Översättare: Helena Johansson
Förlag: Harlequin (rec-ex, tack så jättemycket!)
Utgiven: 2013-06
Sidor: 464 
Serie: Edens blod #1
Adlibris | Bokus | cdon | Harlequin

Beskrivning (från Harlquin): I en framtida värld styr vampyrerna.
Människorna är föda.
Och en person kommer att söka efter nyckeln till mänsklighetens räddning.

Allison Sekemoto håller sig vid liv i en vampyrstadsförort. På dagarna letar hon och hennes gäng efter mat. På nätterna är de maten.

Vissa dagar är Allies hat mot dem det enda som driver henne – vampyrerna som gjort människor till kreatur som de tömmer på blod. Fram till den natten då hon själv attackeras – och blir ett av monstren. För att överleva måste hon lära sig de odödligas regler, inklusive den viktigaste: Får du inget människoblod blir du snart galen.

Men så tvingas Allie fly ut i det okända, utanför stadsmurarna. Hon ger sig i lag med en tärd grupp människor som är på jakt efter en legend – ett botemedel mot den sjukdom som dödat nästan hela mänskligheten och skapat de rabiata, de galna varelser som hotar både människor och vampyrer. Och snart måste Allie bestämma sig för vad – och vem – hon skulle kunna dö för.

Egna noteringar: Vissa böcker är svårare att skriva om än andra. De odödligas regler är en av dem. Det är inte så att det är jättedålig, inte heller är det den bästa bok jag har läst. Jag har bara så otroligt svårt att komma fram till vad jag egentligen tycker.

Jag hade medvetet valt att inte läsa så mycket om boken innan jag läste den av rädsla att råka ut för några spoilers så jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig. En bok om en tjej som går från att sky vampyrer till att själv bli en, det var ungefär där jag befann nig.

Kagawa målar upp en intressant värld, där det inte bara är människor som blir sjuka utan även vampyrerna. Det blir en intressant twist, inte bara människor är svaga även om de helt klart lyder under vampyrerna.

Karaktärerna är trovärdiga även om jag tycker de ibland blir för svartvita, det är toppar och dalar utan upp- och nedförsbackar. Allie försöker verkligen anpassa sig till sitt nya liv, även om hon inte vill vara ett blodtörstigt monster. Jag beundrar hennes ork att stå emot alla de människor hon färdas med längs okända vägar.

En stor i vändning - Kanin?! Vad är det för namn egentligen. Fungerar kanske på engelska men på svenska blir det skrattretande med en vampyr som heter Kanin. Bara jag som ser den här bilden framför mig:

De odödligas regler är en helt okej bok i vampyrgenren och vinner på sin ovanliga approach. Med sitt öppna slut hoppas jag på att bok nummer två i serien snart kommer på svenska. Jag vill veta hur det går för Allie.

Betyg:
Handling: 4/5
Karaktärer: 3/5
Språk: 3/5
Berättarteknik: 3/5
Översättning: 4/5