Författare: Alice Munro
Förlag: Atlas
Utgiven: 2010-08
Sidor: 343
Inbunden Bokus | cdon
Pocket Adlibris |
Pocket Adlibris |
Jag brukar i regel inte läsa nobelpristagare. Att de får priset brukar snarare indikera att det inte är en bok för mig. Inte heller har jag för vana att läsa noveller. Därför var det lite oväntat att Alice Munros För mycket lycka fick följa med hem i väskan härom veckan.
Jag tänkte dock att om jag nån gång skulle ta mig igenom ett verk skrivet av en nobelpristagare så är det en bra start att läsa noveller. Jag hade rätt. Munros ord flyter lätt fram över sidorna och bildar fina och enkla berättelser om människor och händelser i deras liv. Det är lätt att ta till sig och jag var hela tiden nyfiken på mer.
Ett slutligt allmänt konstaterande är att det inte i förväg går förutse vart en novell är på väg. Ett inledande minne kan bära iväg till helt annat och sluta på ett tredje. Det är kanske lite förvirrande men jag tycker om det.
Kort om novellerna:
Dimensioner
En ung kvinna gör en lång bussresa för att ta sig till ett fängelse. Vem är hon? Vem ska hon besöka och varför? Jag dras genast in i handlingen och vill veta mer.
I Skönlitterärt får vi följa kvinnan Joyce som i inledningen är på väg hem från jobbet som musiklärare till sin man Joe och deras renoveringsobjekt utanför staden. I kortare svep följer vi sedan en rad händelseförlopp som i slutet vävs samman. Jag blev inte helt förtjust i upplägget.
Wenlock edge
En tjej börjar på college, äter middagar med sin mammas ogifta kusin och får plötsligt en ny rumskompis, Nina. Denne har ett dramatisk livsöde att berätta. Plötsligt får jag lite Fifty shades-vibbar mitt i alltihop...
Sprick-hål
På en familjeutflykt ramlar en av Sallys söner, Kent, ner i ett sprick-hål och klarar sig undan med några brutna ben. Efter att ha börjat college försvinner Kent spårlöst. Jag blir bara arg när jag läser om Kents syn på livet. Stackars Sally!
Fria radikaler
Hur går man vidare om man plötsligt förlorar sin älskade make och själv har en dödlig sjukdom? Det handlar den här novellen om. Den visade sig bli riktigt spännnande.
Ansikte
Märklig berättelse som mest fokuserar på berättarens missfärgade ansikte - han har ett stort rödlila födelsemärke som täcker ena halvan av ansikte - och vänskapen med en flicka under ett par år i barndomen. Den novell som föll mig minst i smaken.
Vissa kvinnor
Gammal dam berättar om sitt första jobb, att passa upp på en man som är döende i leukemi. Centrala i handlingen är också mannens fru, mannens gamla styvmor och dennes massör, Roxanne.
Det är mycket som är skrivet mellan raderna i Munros texter, den här är inget undantag.
Barnlek
En spännande handling om barns sätt att se på barn som inte är som andra, förmedlar av handlingen utspelar sig på ett läger en sommar i berättarens barndom. Alice Munro leker med språket och redan de första meningarna väcker min nyfikenhet.
"Det pratades väl hemma hos oss, efteråt.
Så sorgligt, så hemskt. (Mamma.)
Man borde ha sett upp. Var fanns lägerledarna? (Pappa.)"
Trä
En novell om en man som har huvudet fullt med tankar på ved. Att hugga träden (vilket träslag ser man på barken), såga isär och hugga till ved. Mina tankar går flera gånger till Lars Mytlings bok Ved, det hade varit en bok för Roy det!
För mycket lycka
Jag har lite samma inställning som dig. Nobelpristagare och noveller, inget av det hör till mina intressen... Jag avstår nog...
SvaraRadera