Vi har alla mycket mer att läsa än vi hinner läsa

Titel: Bokklubben vid livets slut
Författare: Will Schwalbe
Utgiven: 2013
Sidor: 298
Genre: biografi
Språk: svenska

Beskrivning: I november 2007 gör Will Schwalbe sin mamma sällskap på cancermottagningen. Hon har precis blivit diagnostiserad med obotlig och spridd bukspottskörtelcancer och väntar på sin första behandling. För att fördriva tiden frågar Will henne om vad hon läser just nu. Det blir upptakten till en slags bokklubb som de kallar Bokklubben vid livets slut, med de två som enda medlemmar.

Bok efter bok läggs till läslistan medan modern blir allt sämre. Genom att ha långa samtal om böckerna lär Will och Mary Anne, som hans mamma hette, känna varandra på ett nytt sätt. De läser både gamla favoriter och nyutgivna böcker och genom bokdiskussionerna delar Mary Anne med sig att sina visdomar till sin son och Will får också chansen att på ett djupare plan lära känna sin mamma. 

Boken är en sons varma hyllning till en älskad mor men också en berättelse om vilken skillnad det skrivna ordet kan göra och hur vi människor påverkas av att läsa böcker.

Egna noteringar: Jag har väldigt delade känslor kring den här boken. Det är delvis en vacker skildring av författarens förhållande med sin mor och en stor kärleksförklaring till böcker, delvis väldigt rörig.

Det finns hur många fina stycken som helst i boken som beskriver kärleken till böcker. Nedanstående är till exempel ett utdrag från ett besök i en bokhandel.
"I en bokhandel kan man råka snubbla över en bok på flera olika sätt. Till exempel alfabetiskt: Man letar efter en viss roman men kommer på att man alltid har tänkt läsa något av en annan författare vars efternamn börjar på samma bokstav. Visuellt: Ett färggrant bokomslag drar blickarna till sig. Genom olyckshändelse: Jag känner mig nästan alltid tvungen att köpa en bok som jag råkar välta omkull. Och genom övertalning: Både mamma och jag tittade extra noga på varenda bok i hyllan med  »personalens boktips«, i synnerhet om den var försedd med en gul post-it-lapp eller en hyllpratare - ett nyord jag älskar därför att det skapar en sådan levande bild av en talande bokhylla eller en person som talar med bokhyllor." - s. 134.

Will Schwalbe beskrivning av besöket i bokhandeln (Vero Beach Book Center som tydligen är en av USA:s bästa oberoende bokhandlar) får mig att känna suget att strosa runt länge i en stor bokaffär. Det är lite tråkigt att de håller på att försvinna och jag skulle så gärna vilja komma till en stor amerikansk bokaffär nån dag. Internetbokhandlar i all ära, särskilt charmiga är de inte.

Will Schwalbes mamma - Mary Anne - måste ha varit en väldigt fascinerande, klok och modig kvinna. Hon gick från att vara en arbetande mor, inte så vanligt som gift kvinna i 60-talets USA, till att resa land och rike runt för att kämpa för frihet och demokrati bland fattiga och i flyktingläger. Hon brann för böcker och levde för att läsa och förmedla litteraturen, inte bara till närstående utan också till personer med betydligt sämre livsvillkor än hon själv. En röd tråd genom hela boken är hennes arbete för att bygga ett bibliotek i Afghanistan. Här och där i boken kommer små ledtrådar till henne som person. Hon läste till exempel alltid slutet på böckerna först för att hon inte stod ut att vänta hela boken för att få reda på hur den slutar.

Det härliga med en bok om böcker är att man alltid slår igen dem med en önskan om att läsa fler böcker. Så är fallet även här. Det pratas och analyseras om många böcker, det är inte många jag läst eller ens känner till, och flertalet av dem hamnade i min Önskebok. Jag måste dock ge ett varnande finger. Författaren räds inte för att ibland (ofta) avsluta slutet på boken på ett eller annat sätt då det är relevant för att redogöra boksamtalet.

Jag gillar också att boken är fylld av visdom. En del kommer från Mary Anne, en del från Will, men mycket är reflektioner från olika böcker. Jag fastnade länge i tanken om avbrott, det stämmer allt för väl. 

Bokklubben vid livets slut är som sagt en vacker kärleksförklaring från en son till hans mamma men den håller inte riktigt hela vägen. Som jag nämnde inledningsvis är den stundom väldigt rörig. Samtal om böcker varvas med berättelser om mamman i nutid - främst om hennes cancer - och om hennes tidigare liv, vissa stycken är om författarens egna upplevelser och andra om bekanta till familjen. En sida börjar till exempel med en beskrivning av thanksgiving, fortsätter berätta när författaren är född för att sedan gå över till pappans och mammans rötter. Samtidigt kanske man kan tolka det att det är så här han ser på livet. Sedan barnsben har litteraturen varit en integrerad del i livet, något som funnit med honom i livets alla skeden.

Det hör inte till vanligheterna att jag läser biografier, Bokklubben vid livets slut lockade mig med sitt bokiga tema och jag är glad att jag läste den. Det var en varm och fin skildring av en människas liv och om det stora betydelsen böcker kan ha.