torsdag 28 augusti 2014

Är svensk ungdomslitteratur på fallrepet?

Svensk ungdomslitteratur. Hur mår den idag? Hur står sig de svenska ungdomsboksförfattarna gentemot sina internationella kollegor? Det är frågor som givetvis inte är enkla att svara på, däremot kan det vara spännande att vända sig till statistiken och se vad den har att säga. Det tänker jag göra idag!

Det här är en högst vetenskaplig studie, om än i litet format. Studieobjektet är en biblioteksfilial i en medelstor svensk kommun, det vill säga min arbetsplats. Måltavlan är vår Unga vuxna-avdelning, mitt älskade skötebarn. Jag är därför medveten om att det är jag själv, och mina företrädare före mig, som påverkat statistiken genom våra inköp av böcker till hyllan. Jag är också medveten om att jag, när jag pratar om ungdomsböcker, nästan alltid syftar på de amerikanska, mest för att jag gärna läser dem på engelska direkt när de kommer ut. Däremot gör jag mitt bästa för att inte låta det här påverka mina inköp, då jag såklart inte bara kan se till mina egna intressen när jag köper böcker till biblioteket.

Min frågeställning är enkel - hur ser uppdelningen ut mellan svenska och utländska titlar (i bibliotekstermer uHc gentemot uHce)? Och hur förhåller sig de siffrorna gentemot utlåningsstatistiken? Finns det något slags mönster jag tidigare inte känt till? Statistiknörden i mig älskar att det genom några klick i bibliotekssystemet går att få fram massa intressanta siffror, sånt är ju så trevligt!

Beskrivning av studieobjektet:
En Unga vuxna-avdelning. Avgränsningen av litteraturen är lika enkel som krass. Är personerna i böckerna 16 år eller äldre hamnar de på Unga vuxna, uHc/uHce-böcker som handlar om personer upp till 15 år hamnar på Unga-avdelningen tillsammans med Hcg-böckerna. Undantag finns såklart alltid, det är en ständig diskussionsfråga. På hyllan står också böcker som klassas som vuxenböcker men som vi tycker passar bättre in på Unga vuxna. Ska man sätta en åldersstämpel på vår hylla är det 16-26 år men det är såklart bara en vägvisning.

Observera att när jag nedan talar om ungdomsböcker är det denna avgränsning jag gör, böcker för gymnasieåldern, det som internationellt kallas young adult.

Skådeplatsen.

Statistiken
På hyllorna ryms i nuläget 279 ungdomsromaner på svenska. Så hur fördelas då böckerna? Klart det måste presenteras i fina tabeller:

uHc - svenska ungdomsböcker
Totalt
 0-3 år
4-8 år
Äldre än 9 år
102 böcker
62
29
11

uHce - böcker översatta till svenska
Totalt
0-3 år
4-8 år
Äldre än 9 år
177 böcker
129
40
8

Utöver dessa står där även 37 böcker med signum Hc och 52 böcker med signum Hce. Skönlitteratur på engelska finns det också, enligt siffrorna klassas 30 som Unga vuxna, men de står inblandade bland vuxna skönlitteraturen på engelska. Det finns även faktaböcker, poesi och serier. Men de ingår inte i dagens studie, någon begränsning måste jag ändå göra.

Analys:
Fler översatta titlar än svenska ungdomsböcker med andra ord. Någon som är förvånad? Jag blev, om något, förvånad över att det var så många svenska ungdomsböcker, hela 37%. Jag trodde det var färre (har jag negativ inställning då?). Sverige 37% - Världen 63%, ändå helt okej statistik, inte sant?

Men oj, har ni sett fördelningen över tid? Vilken extrem ökning det har varit över lag med böcker för den här åldern de senaste åren! Visst har det säkert påverkats av att Unga vuxna-avdelningen skapades för ganska exakt två år sedan i samband med bibliotekets flytt till nya lokaler men jag tror att det vi ser är också en spegling av bokbranschen. Unga vuxna, young adult, crossover - kalla det vad du vill - har trots allt inte så många år på nacken och ökar fortfarande i ett stadigt flöde. Det är klart att det syns på bibliotekens hyllor. Men ändå, 68% av beståndet är 0-3 år gammalt.

Utlåningsstatistiken då? Det är ju en sak att böckerna står i hyllan, men de ska ju faktiskt lånas också! Vår hylla är fortfarande relativt ny, och utlånen ökar stadigt på den. Utlånen ökade med 62% augusti 2013 till augusti 2014 gentemot samma period 2012-2013, och det är minst sagt en bra ökning om man ser till att utlånen sjunker generellt på biblioteken idag.

414 lån, det stod uHc och uHce på Unga vuxna för. Kanske inte så många, men vi är trots allt bara en filial. Fördelningen då?

Svenska/uHc
Översatta/uHce
74 lån eller 18%
340 lån eller 82%

Ajajaj... det är här som mitt hopp för svenska ungdomsböcker börjar svikta. Det ser helt enkelt inte så ljust ut. Det sägs att statistik inte ljuger men kan det här verkligen vara hela sanningen? På mitt bibliotek är alltså inte ens var femte bok som lånas från Unga vuxna-avdelningen skriven av en svensk författare. Det känns tråkigt och djupt tragiskt, samtidigt som det nog är väldigt signifikativt över hur svenska ungdomars liv ser ut idag. De är mer internationella än någonsin och de som är läsare har koll på vad som händer på andra sidan Atlanten. Något som också utlånen av engelsk litteratur talar för. 74 utlån stod svenska ungdomsförfattare för. Motsvarande siffra för ungdomsböcker på engelska var 71 (en STOR ökning från året innan då signumet stod för 12 utlån).

Jag kan inte komma på något bra skäl till varför statistiken är som den är. Jag försöker prata om och tipsa om lika mycket svensk litteratur som utländsk. Vi skyltar väldigt varierat och försöker lyfta fram svenska författare. Välkända böcker lånas i större utsträckning, såklart, vilket kanske inte talar för uHc direkt. Hungerspelen, Divergent, John Greens utgivning... behöver jag säga att deras titlar sällan står inne på hyllan? Kanske är det värt att studera frågan djupare, kanske ska jag bara inse att det är så här det ser ut idag, på en biblioteksfilial i en medelstor svensk kommun. Kanske är det den här informationen jag ska basera höstens inköp på? Det är alltid ett vågspel, och det krävs inte mycket för att det ska tippa över åt än det ena, än det andra hållet. 

8 kommentarer:

  1. Det här var ett oerhört intressant inlägg att läsa. Bra jobbat! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det var jätteintressant att sitta med det! =)

      Radera
  2. Oj, jag blir småchockad. Särskilt med utlåningsstatistiken. Det som finns så mycket bra svenska författare. Vore intressant att se jämförelse mellan bibliotek.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag blev plötsligt sugen på att plugga igen så jag kan skriva en masteruppsats om detta och jämföra flera olika bibliotek=)

      Radera
  3. Tråkigt att inte fler lånar svensskrivna unga vuxna-böcker, men jag tror man måste tänka på e-utlåningen också. Jag är en flitig unga vuxna-läsare och läser nästan enbart e-böcker :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är såklart en aspekt, men just på mitt bibliotek är tyvärr inte ens e-bokslånen särskilt höga.

      Radera
  4. Som författare till just ungdomslitteratur är detta blogginlägg väldigt intressant. Jag vet att vi är ett helt gäng ivriga ungdomsförfattare i Sverige som ger ut böcker själva eller försöker få kontrakt på förlag i dagsläget. Jag tror inte att det är bibliotekens fel att svenska författare inte lånas ut i samma utsträckning som de amerikanska. Jag tror att det är så att förlagen inte riktigt vågar satsa på svenskskrivna böcker av "okända/debutanter" inom just denna genera. Vilket naturligtvis är tråkigt för oss som skriver men även för potentiella läsare som går miste om många fantastiska berättelser. Dessutom kanske även biblioteken bör satsa på att köpa in mer ungdomslitteratur via andra inköpskanaler än vad ni gör i dagsläget. Hur som helst så tror jag att det finns hopp både för läsare av ungdomslitteraturen och för oss författare som skriver den.

    SvaraRadera
  5. Jag kan förstå lite varför. När jag kollar storytel tex så är det en klar skillnad i omslagen på de svenska och de amerikanska eller engelska. De svenska är väldigt återhållsamma medan amerikanska är svulstiga, de ser dramatiska u och de syns i hyllornat. Dessutom står författarnamnet över halva omslaget medan jag i min telefon inte ser alls vilka de svenska författarna är, ibland knappt ens vad boken heter. Skulle svenska böcker stå ut lite mer skulle de säkert sälja mer, åtminstone i YA genren tror jag.

    SvaraRadera