Ursula Le Guin's Gåvor finns inte med på Listan även om hennes namn går finna där med triologin om Övärlden. Gåvor visade sig ha ett lite mer behändigt "bussåkarformat" så den fick följa med hem i väskan en dag efter jobbet.
Gåvor handlar om pojken Orrec som lever tillsammans med sin far i en avlägsen bergstrakt. Folket i bergen tillhör olika klaner som alla har sin gåva, en magisk kraft som varierar från klan till klan. Vissa kan kalla på djur, andra göra männsiskor döva och blinda. Medlemmar i en klan kan t.ex. förvränga människors ben medan medlemmar från en annan kan sätta förbannelser på sin omgivning.
Orrec tillhör den klan som har den mest fruktade gåvan av alla, de kan förgöra men sin blick. När Orrecs gåva visar sig kan han inte behärska den, gåvan är vild. Han tvingas därför bära en ögonbindel tills han kan kontrollera sin gåva.
Jag kan förstå att Le Guin hamnade med på listan över bästa tonårsnovellen. Hon har ett fint språk och man kommer in i handlingen med en gång. Gåvor gör mig ändå besviken. Det som kunde varit en spännande handling känns tamt och tråkigt och jag satt större delen av boken och väntade på att äventyret skulle börja. Efter att ha läst mer actionspäckade fantasyberättelser tog Gåvor ner mig på marken igen. Boken är egentligen inte dålig, och jag kan tänka mig att den kanske passar killar i bokslukaråldern, men mig lämnar den märkligt oberörd.
I USA har det kommit två fortsättningsböcker till Gåvor, Voices och Powers, det kan säkert vara så att det då blir till en bättre helhet men jag tvivlar på att de böckerna kommer översättas till svenska.
Gåvor handlar om pojken Orrec som lever tillsammans med sin far i en avlägsen bergstrakt. Folket i bergen tillhör olika klaner som alla har sin gåva, en magisk kraft som varierar från klan till klan. Vissa kan kalla på djur, andra göra männsiskor döva och blinda. Medlemmar i en klan kan t.ex. förvränga människors ben medan medlemmar från en annan kan sätta förbannelser på sin omgivning.
Orrec tillhör den klan som har den mest fruktade gåvan av alla, de kan förgöra men sin blick. När Orrecs gåva visar sig kan han inte behärska den, gåvan är vild. Han tvingas därför bära en ögonbindel tills han kan kontrollera sin gåva.
Jag kan förstå att Le Guin hamnade med på listan över bästa tonårsnovellen. Hon har ett fint språk och man kommer in i handlingen med en gång. Gåvor gör mig ändå besviken. Det som kunde varit en spännande handling känns tamt och tråkigt och jag satt större delen av boken och väntade på att äventyret skulle börja. Efter att ha läst mer actionspäckade fantasyberättelser tog Gåvor ner mig på marken igen. Boken är egentligen inte dålig, och jag kan tänka mig att den kanske passar killar i bokslukaråldern, men mig lämnar den märkligt oberörd.
I USA har det kommit två fortsättningsböcker till Gåvor, Voices och Powers, det kan säkert vara så att det då blir till en bättre helhet men jag tvivlar på att de böckerna kommer översättas till svenska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar