I 99 dagar måste Molly återvända till sin hemstad innan hon kan lämna den igen för college. I 99 dagar måste hon stå ut med att få sitt hus äggat, höra hårda ord och få onda blickar mot sig. I 99 dagar måste hon återigen på nära håll röra sig bland de människor hon sårade djupt, och som hon lämnade bakom sig när hon bara packade en väska och drog iväg till ett internat på en high school på andra sidan landet. 99 dagar, en sommar, och tusen anledningar till att vilja försvinna från jordens yta.
Molly gjorde ett grovt misstag när hon efter ett bråk med sin pojkvän Patrick fick ihop det med hans bror Gabe. Ett misstag vars proportioner blev enorma när hennes mamma författaren använde hennes upplevelse som inspiration till sin nya och nu bästsäljande roman. Molly hade chansen att fly till en skola långt borta men nu är det sommar och hon måste tillbringa den hemma i sin hemstad, med mamman hon inte längre kan kommunicera med och där allt och alla påminner henne om vad hon gjorde och att hon inte längre är välkommen. Alla utan Gabe som faktiskt verkar glad över att se henne.
Katie Cotugno är en ny bekantskap för mig men en väldigt trevlig sådan. Jag gillar sättet boken är uppbyggt på. 99 dagar, där varje kapitel får symbolisera en dag, nedräkningen till Molly kan sticka igen, till college den här gången. Vissa kapitel/dagar är långa och händelserika, andra består av enbart några rader. Och så ser ju dagarna i våra liv ut, vissa dagar känns som en evighet, andra händer verkligen ingenting alls. Katie har dessutom ett härligt språk med fina nyanser och skriver gripande så att jag tar karaktärerna till mig.
Det negativa då? Jag blir lite less på de ständiga kärlekstrianglarna, jag har skrivit det innan och kan skriva det igen. När de båda killarna i det här fallet dessutom är bröder blir det hela lite extra konstigt. Jag förstår helt enkelt inte hur Molly tänker. Eller hur grabbarna låter samhället lägga all skuld på Molly och inget på Gabe. Och där är återigen något bra för Katie Cotugno har tagit till vara på och lyfter fram väldigt tydligt det sjuka i att det oftast blir tjejen som är syndabocken. Ligger en tjej runt är hon direkt en hora, en kille har större friheter där. Hela stans tonåringar vänder sig mot Molly men Gabe som ändå har minst lika stor del i det hela kommer väldigt obemärkt undan.
Omslaget slutligen är lite konstigt och mystiskt – det ser ut som personerna har fyra ben var. Märkligt ihopklippt kan jag tycka, det hade kunnat göras mycket bättre!
Författare: Katie Cotugno
Förlag: Balzer + Bray
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar