Ungdomsböcker som sagt. Yay vilken höst vi har framför oss. Känns som alla förlag har överträffat sig själva i år.
Lisa Bjärbo är äntligen tillbaka med en ny ungdomsbok, Djupa Ro. Den utspelar sig i lila småländska Ingelstad, en ort jag är välbekant med. Jag har kanske inte själv vistats där särskilt mycket men syrran gick gymnasiet där och jag har kört igenom samhället ett antal gånger på väg ner till min andra syster. Boken i sig handlar om ett kompisgäng som för första gången på ett år återvänder hem, och det inte av någon rolig anledning. De ska på en i gängets begravning, en kille som hittats drunknad. Lisa beskrev boken som en bok om sorg, saknad och skuld men också om vänskap och om vem en är i vänkretsen. Det handlar också om att växa upp på ett litet ställe, att återvända hem igen. Om en fortfarande kan vara samma person som lämnade ett år tidigare.
Tydligen kommer idén till boken från att Lisas man, då pojkvän, berättade om ett rollspel han hade skrivit, en story Lisa under alla år inte kunde släppa utan slutligen skrev en bok om.
Som jag längtar efter att få läsa den här!
Katarina von Bredows Släppa taget har jag ju redan recenserat här på bloggen och tyckte väldigt mycket om. Jag gillade Katarinas sammanfattning om boken "klart att det finns en kärlekshistoria också, det är ju jag som skriver..." Hihi, klockren.
Bara vara Jojo är en bok jag läst om tidigare men inte varit särskilt intresserad av, men efter i torsdags väcktes helt klart mitt intresse. Boken är postumt utgiven då Niki Nordenskjöld dessvärre gick bort i cancer förra året. Den är baserad på Nikis egna liv, på brev hon och hennes pappa skickade till varandra och på hennes egna dagboksanteckningar från när hon växte upp. Den handlar helt enkelt om en ung tjejs färd mot vuxenlivet, mellan 10 och 12 års ålder.
Christina Wahldén är mest känd för sina realistiska skildringar om unga på flykt, tvångsgifte och våldtäkter. Därför blev jag jätteförvånad när jag först läste om Fripassageraren som är en steam punk-roman. Ännu en bok jag varit skeptisk till men Wahldén lyckades verkligen sälja in den så nu väntar jag med spänning på att boken ska dyka upp på bibblan! Det är tydligen del 1 i en tänkt serie, nästa del kommer nästa höst.
Sist ut i torsdags var Bänkad av Annica Wennström som handlar om den lite mörkare sidan om ungas idrottande. Om elitsatsningar och nivåindelningar, om tränares hårdhet och föräldrars press om framgång. Om det där inom idrott en inte talar om så mycket men som förekommer överallt, tyvärr. Annica Wennström har åkt runt och intervjuat många barn om deras träning och har fått höra många skräckberättelser som hon berättade om och det var skrämmande att höra. Bänkad kan vara en väldigt viktig bok att läsa helt enkelt.
Det var en intressant frukost och jag längtar redan tills jag har möjlighet att gå på fler, för det ger så otroligt mycket att få lite bakgrund till böckerna som ges ut, en ointressant bok kan plötligt låta jättelockande och tvärt om. Som ensam barn- och ungdomsbiblitotekarie på min enhet känner jag ibland mig väldigt ensam när det kommer till inköp, en har liksom inte alltid någon att diskutera böckerna med. Då är inputs som den här väldigt viktiga. Ett trevligt sätt att kombinera nytta med nöje helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar