Den boken har förbryllat mig en del. Arbetsnamnet på boken var Nothing else matters, så hette den till och med när jag beställde den till biblioteket. När jag sedan skulle leta upp posten kunde jag inte hitta boken. Jag kan förvisso uppskatta bytet till en titel på svenska - det underlättar för läsarna - men jag kan också förstå arbetstiteln då låten Nothing else matters har en central roll i boken. Att fortfarande avsluta baksidetexten med hänvisning till låttiteln får inte riktigt samma genomslag efter titelbytet heller, vet inte hur förlaget tänkte där.
Lina Stoltz är en författare som inte drar sig för svåra ämnen. Hennes förra bok I morgon är allt som vanligt (läs min recension här) handlar om en alkoholiserad mamma, i Du föll och jag för dig är det droger som står i fokus.
Frida är prästdotter - ordningsam och skötsam utan att för den delen vara töntig. Hon är framåt och vågar ta för sig. Jakob är son till skogsarbetare, spelar hockey och är sådär lätt strulig. Det låter lätt klyschigt och det är det också. Som jag hade uppskattat att rollerna hade varit det omvända. Präktig prästdotter och strulig arbetarklass-kille, jag har hört den förr.
Frida har i alla fall spanat in Jakob - det känns som hans ögon ser rakt in i själen på henne - och efter en fumlig inledning blir de så där tokkära att ingenting annat spelar någon roll. Eller? För Frida får på ryktesvägen höra att Jakob brukar röka på - och det är ju faktiskt att knarka!
Eftersom jag själv är totalt emot droger har jag väldigt svårt att förstå mig på Jakobs resonemang om att "lite hasch är väl inte så farligt, jag använder ju inte riktiga droger". Där tänker jag och Frida väldigt lika. Just eftersom en av huvudkaraktärerna är drogliberal får mig att inte falla helt för den här boken. Mer än då behövs det inte. Det är egentligen inget fel på storyn, det är en fin kärleksberättelse och beskriver fint hur det är att vara ung, dum och nyförälskad, men just när droger är inblandat blir det svårt för mig.
Språkligt har jag inte heller något att klaga på, annat än att vissa ord känns lite förlegade. I boken ska till exempel Frida och hennes kompis Linn skriva en "realiauppsats på engelska". Vad för något?
Dialogerna blir stundom också lite krystade, samtalen flyter inte på till hundra procent.
Tyvärr var det här ingen bok som lämnade några stora spår. Jag blev definitivt inte så pass förtjust att nothing else matters.
Frida har i alla fall spanat in Jakob - det känns som hans ögon ser rakt in i själen på henne - och efter en fumlig inledning blir de så där tokkära att ingenting annat spelar någon roll. Eller? För Frida får på ryktesvägen höra att Jakob brukar röka på - och det är ju faktiskt att knarka!
Eftersom jag själv är totalt emot droger har jag väldigt svårt att förstå mig på Jakobs resonemang om att "lite hasch är väl inte så farligt, jag använder ju inte riktiga droger". Där tänker jag och Frida väldigt lika. Just eftersom en av huvudkaraktärerna är drogliberal får mig att inte falla helt för den här boken. Mer än då behövs det inte. Det är egentligen inget fel på storyn, det är en fin kärleksberättelse och beskriver fint hur det är att vara ung, dum och nyförälskad, men just när droger är inblandat blir det svårt för mig.
Språkligt har jag inte heller något att klaga på, annat än att vissa ord känns lite förlegade. I boken ska till exempel Frida och hennes kompis Linn skriva en "realiauppsats på engelska". Vad för något?
Dialogerna blir stundom också lite krystade, samtalen flyter inte på till hundra procent.
Tyvärr var det här ingen bok som lämnade några stora spår. Jag blev definitivt inte så pass förtjust att nothing else matters.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar