Bokbloggsjerka 21-24 mars - pjäser jag klarat mig utan

Har du sett någon pjäs eller liknande som du av en eller annan anledning tvingades att se men som du absolut inte gillade? 

Ja, så lyder frågan hos Annika den här veckan. Jag går gärna på teater även om det händer allt för sällan. Därför brukar jag inte heller tvingas att gå utan följer med högt frivilligt. Däremot bär jag på några teaterminnen som kanske inte var helt lyckade.

Första året året på gymnasiet fick jag för mig att välja teater som fritt val eller vad det nu kan ha hetat. Det var kul men jag är kanske inte den mest lyckade skådespelaren i det här landet. Vi fick dock möjlighet att gå och se på en del intressanta och bra pjäser (däribland Gökboet vilken jag verkligen rekommenderar) men sen var det så floppen. Riksteatern (om jag inte minns fel) satte upp en pjäs om Elin Wägner, minns dock inte vad den hette. Elin Wägners liv var såklart mycket intressant och hon var verkligen en kvinnorättskämpe. Eftersom hon har starka kopplingar till kronoborg i Småland där jag är uppvuxen är det extra kul att läsa om henne. Men pjäsen var inte bra. Den var ett sömnpiller utan dess like!

Det andra teaterminnet utspelade sig i betydligt modernare tid. Vi skulle ha tjejhelg i Stockholm. Kompisarna kom upp från Småland och jag kom uppifrån mig. Helgens kulturella nöje var ett besök på Dramaten för att se Chéri med Rikard Wolff och Lena Endre, något vi sett framemot. Vad vi inte riktigt hade räknat med var en lång, seg pjäs med ett skådespeleri som var rejält darrigt. Det var helt enkelt urtråkigt! Jag brukar kunna hålla mig vaken genom rätt mycket men en seg pjäs i kombination med dålig sömn (jag hade blivit insnöad och tvungen att sova på jobbet natten innan) gjorde att jag helt enkelt nickade till under första akten. Hade jag fått bestämma själv hade jag gått därifrån i pausen men nu stannade vi kvar och andra akten lyfte väl lite men nej, Chéri är absolut ingenting jag rekommenderar!

Har du något teaterminne du skulle kunna klara dig utan?