Katarina von Bredow - Du & jag

Titel: Du & jag
Författare: Katarina von Bredow
Förlag: Rabén&Sjögren
Utgiven: 2013-08
Sidor: 320

Beskrivning: På morgonen brukar Andreas hålla utkik genom fönstret efter Alicia så de kan få sällskap till skolan. De brukar alltid ha så mycket att prata om och Andreas känslor växer. Väl på skolan blir dock Alicia en annan, den coola tjejen med läppglans. Coola tjejer umgås inte med sådana som Andreas. De håller sig till tuffa killar som Kevin och till tjejer som Ida och Olivia. 

Hemma är det inte heller lätt att vara. Framför allt inte efter det att Andreas läser ett sms på pappans telefon, ett sms från en annan kvinna än Andreas mamma. Kanske är det därför Andreas följer med när det tuffa gänget bestämmer sig för att måla graffiti på en vägg vid skolan. Eller är det för att imponera på Alicia? 

Egna noteringar: Att Katarina von Bredow är duktig på att skriva om känslor är det få som tvivlar på. I bok efter bok har hon skildrat tonårsångest, stora känslor och trassliga relationer. Nu har hon tagit steget och breddat sitt åldersspann till mellanstadiet och som hon gör det! Hon går in under huden på personerna i den femteklass som är utgångspunkten i denna tänkta trilogi som börjar med Du & jag.

Han fattar inte. Om man tycker väldigt mycket om någon kanske man kysser den personen. Det betyder väl något? Kanske till och med mer än "tycker om"? Kanske till och med "är kär i"? Och då kysser man väl inte någon annan tio minuter senare? Om man inte är personen Christer.

Familjesituationen är fint beskriven med alla trassligheter som finns där. Det kan inte vara lätt att som tolvåring läsa ett sms som aldrig borde ha skickats. Ett sms som man inte vet hur man ska hantera. Pappans affär är riktigt ful, att ha en relation med en annan kvinna men samtidigt fortsätta sitt familjeliv som förr. Andreas vet inte hur han ska berätta att han ska berätta för pappan att han vet. Då går det bättre att ignorera honom och i tanken kalla honom för "personen Christer" istället. För pappor sviker ju inte. Föräldrarnas engagemang i Andreas är dock fin. Väggmålningen han får inspiration till och får genomföra är en fin tanke och den i sig skildrar Andreas utveckling som person.

Persongalleriet är välarbetat och dynamiken i femteklassen speglar rätt bra hur det ser ut i verkligheten. Klassen har sin kung och drottning som är de som bestämmer, det finns nörden och wannabe-personerna. Andreas hamnar någonstans i ingenmansland. Han kallas professorn eftersom han är påläst och med på lektionerna (har man två lärare till föräldrar så har man) men klasskamraterna är inte uttalat elaka mot honom. Värre har kompisen Edvin det, Edvin som skrattar och pratar för mycket. Jag tycker Andreas är lite väl elak mot honom ibland.

Alicia är en riktigt feg människa som går in i en annan roll när hon är bland folk bara för att göra ett intryck och vara "korrekt". Jag förstår faktiskt inte hur Andreas intresse kan kvarstå. Hur givande kan det egentligen vara att föra ett intressant samtal ena stunden för att i nästa bli totalignorerad och ifrånsprungen för att de absolut inte kan anlända till klassrummet samtidigt.

Jag gillar Du & jag. Det finns så många bottnar och då har jag bara nämnt en bråkdel ovan. Graffitidelen kvarstår men den låter jag er läsa om själva. Böcker om det vanliga livet i mellanstadiet behövs. Böcker om klassers uppbyggnad med olika personligheter, böcker om familjetrubbel och första förälskelsen. Böcker som talar om för barn att de är inte ensamma om att känna sig lite vilsna. Jag ser med spänning fram emot nästa del i serien som kommer ha en ny huvudperson.