torsdag 30 oktober 2014

Ceri A. Lowe - Paradigm

'Hope is a dangerous thing'', she said. 'It's hope that got us into this mess in the first place. Instead of doing something about the planet, about wars, about the madness, people just hoped things would improve. Hope doesn't make things better; hope just stops people from acting. It's like the lottery - you remember the lottery?'
Ibland är omslags dragningskraft så stark att jag inte ens läser om handlingen innan jag klickar hem boken. Precis så var det med Paradigm som jag fick som recensionsexemplar från Netgalley. Jag menar, titta bara! När man har både Hunger Games och Divergent bland sina favoriter är det omöjligt att inte dra kopplingar dit. Och citatet - "What if the end was just the beginning?" - japp, här talar vi om att en viss Kattuggla blev lite knäsvag. Så den stora frågan är såklart, höll det måttet?

Dystopier. Dessa muntra skildringar om en framtid där totalt allting gått åt pipan. I Paradigm befinner vi oss i London, en skön omväxling till alla amerikanska städer. Jordens befolkning har slitit på jordens gränser tillräckligt länge så nu slår väder och vind tillbaka. Alice Davenport återhämtar sig efter att ha varit utslagen i feber och inser att hon är helt själv. Hennes mamma har inte kommit tillbaka och utomhus är det fullständigt kaos. London ligger under metervis med vatten och regnet bara fortsätter att falla. Alice har turen att bli räddad och blir förd till en gigantisk underjordisk bunker som tillhör Paradigm Industries, ett mystiskt företag som förberett sig inför väderkaoset under en längre period. Under jord finns allt människorna behöver för att överleva och det kommer ta många år innan någon får se solen och den bara himlen igen.

Parallellt med Alice berättelse förflyttas vi 87 år framåt i tiden där femtonåriga Carter Warren precis har blivit väckt i katakomberna där han har legat nerfrusen de senaste 15 åren. Samhället har nämligen utvecklat en strategi som går ut på att de människor som för tillfället inte har någon roll fryses ner tills behovet efter dem uppstår. Nu är det Conors tur, han står som en av tre tävlande till platsen som "Controler General", som är den som bestämmer i samhället. Det här är något Conor har strävat efter sedan hans föräldrar blev dödade för många år sedan, men han inser snart att samhället har förändrats under de år han har varit frånvarande. Förändringarna får honom att ifrågasätta allt som han tidigare sett som självklarheter. Något måste hända, men vad?

Alice och Connors berättelser varvas under hela berättelsen och det är inte alltid helt lätt att hänga med i svängarna, vissa kapitel får jag tänka till ordentligt innan jag är med på vem det är jag följer och vilken tidsepok jag befinner mig i. Det borde vara enkelt eftersom det följer vartannat kapitel-principen men det tänkte ju inte jag på när jag var som djupast inne i bokens värld.

Lowe beskriver en värld som inte känns allt för främmande och otrolig, vi drabbas trots allt av allt värre väderfenomen redan idag. Fast att frysa ner människor som kan komma till bättre nytta i framtiden, riktigt så långt har vi väl inte kommit (och dit hoppas jag att vi aldrig kommer!). Annars följer allt traditionellt dystopiskt mönster, saker vi känner igen blandas med futuristiska inslag. I den stora bunkern tillverkas till exempel all mat syntetiskt: korv, frukt, pasta - you name it - allt är framställt av ickelevande-organismer. Vad sägs till exempel om lite mumsig fauclate, betydligt bättre än den bästa chokladen.... Eller va?!

Jag gillar Ceri Lowes språk och berättarteknik, det för handlingen framåt. Handlingsmässig blir det dock stundom lite segt, allt beskrivs väldigt detaljerat och inget lämnas åt slumpen. Ibland ville jag bara att det skulle sätta fart, leda någonvart. Då Paradigm är tänkt som första delen i en trilogi kändes det ibland som om det här var en uppstart, där all information var tvungen att samlas inför fortsättningen, samtidigt som det berättas en viktig handling. Trots detta var det svårt att slita sig från sidorna, för jag ville ju veta vart allting vart på väg, hur Alice och Connors vägar skulle mötas, om de skulle mötas.

Paradigm är långt ifrån en dålig bok men eftersom vi de senaste åren har blivit bortskämda med riktigt bra dystopier hamnar den dessvärre i skymundan. Det finns helt enkelt inte bara fördelar med att följa med i populära titlars kölvatten. Jag kommer nog, trots allt, att läsa fortsättningen om/när den kommer för jag vill såklart veta hur det går, i sann dystopisk anda slutar givetvis boken mitt i...

Titel: Paradigm
Författare: Ceri A. Lowe
Serie: Paradigm #1
Förlag: Bookouture
Utgiven: 2014-06
Sidor:384
Adlibris | Bokus

onsdag 29 oktober 2014

Microrecensioner: svenska ungdomsböcker

Högen med orecenserat börjar bli mig övermäktig. Därför ska jag försöka ge mig på lite microrecensioner, för att försöka komma i fas igen. Först ut kommer ett par svenska ungdomsromaner:


Tre människor. Tre liv. Ett gemensamt mål. Att stå ut.

Stå ut är lättläst och väldigt sorglig. En högstadieskola, två elever och en lärare. De lever sina liv och hoppas på att dagarna ska gå. Men på olika sätt gör händelser att dessa tre personer binds samman. En påhittad identitet för att få vara en som syns, en cancersjuk mamma och ett hem som är tyst som i graven. Alla har sina egna hemligheter de inte vill ska nå ut. 

De tre huvudkaraktärerna turas om att berätta i varvade kapitel. Språket skiljer sig åt mellan de olika karaktärerna, var och en har sin egen berättarröst. Ett intressant sätt att skriva en bok på. Själv skulle jag ha jättesvårt att hålla isär mina olika karaktärers röster, så jag är imponerad.

Titel: Stå ut
Författare: Mattias Edvardsson
Förlag: Opal
Utgiven: 2014-08
Sidor: 190
Adlibris | Bokus


En försvunnen kompis, en gåta utan tydliga svar. Magnus Ljunggren bjuder på klassisk katt- och råttalek där inga svar är givna. Skärvor av J beskrivs som en nagelbitande thriller; en tjej försvinner spårlöst och samhället sluter upp i sökandet. Men bland dem finns den skyldiga och ingenting är vad det tycks vara på ytan.

Ljunggren sålde in boken till kollegans 12-åriga dotter genom att säga att den nog var för läskig för henne (ett av hans bästa tips för att få barn att läsa är att förbjuda (döskallemärka) böcker för då kan de inte motstå att läsa dem... Smart!) och visst är det en läskig underton i boken. Men jag blev aldrig helt uppslukad. Jag kom ideligen på mig själv med att vilja bläddra fram och skumma slutet för att slippa läsa resten, det blev helt enkelt lite tråkigt mellan varven. 

Skärvor av J är absolut ingen dålig bok, men tyvärr passade den inte mig. Synd, för efter att ha lyssnat på Ljunggren på jobbets bokkalas hade jag höga förväntningar. 

Titel: Skärvor av J
Författare: Magnus Ljunggren
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgiven: 2014-09
Sidor: 285
Adlibris | Bokus

torsdag 23 oktober 2014

På begäran - gymnasieugglan recenserar Glamorama

Haha, var ju tvungen att leta rätt på min gamla recension av Glamorama som jag nämnde i förra inlägget. Passande nog är det ju dessutom torsdag som i sociala medier brukar betyda TBT (throwback thursday). Jag vet inte om jag tycker att min recension är särskilt dräpande, jag ville minnas att jag var betydligt mer kritisk. Kanske har det att göra med att jag tills dess var "duktig flicka" som skrev positivt och snälla saker om böcker, men här inte kunde komma på något som var bra. Hur läraren kunde tycka att den var dräpande undrar jag ju också så här i efterhand, men jag är nästan helt bombis på att det var det uttryck han använde.

Vad säger ni, har mitt skrivsätt förändrats under de 11 år som har gått sen jag skrev den här recensionen? Jag har medvetet valt att inte ändra eventuella syftningsfel och stavfel som kan förekomma i texten.

Glamorama – en roman av Bret Easton Ellis

Victor Ward är en känd fotomodell i New York. Efter att ha råkat i trubbel i storstaden skickas han av en man vid namn Palakon i väg till London som går ut på att han ska finna fotomodellen och skådespelaren Jamie Fields och föra henne tillbaka till Staterna. På båten Queen Elizabeth II träffar han den mindre kända modellen Marina Cannon som han blir intresserad av. Men så en dag är hon spårlöst försvunnen. Väl i London söker han upp Jamie. Helt plötsligt befinner han sig i en terrorhärva utan dess like där terroristerna är före detta toppmodeller.

Glamorama är New York-bon Bret Easton Ellis fjärde roman. En av hans tidigare romaner, American psycho (1991), har även blivit filmatiserad. Författaren har valt att i sitt berättande använda väldigt mycket dialog, vilket gör boken svårläst. Innehållet i sig framstår som väldigt rörigt då man egentligen aldrig förstår vad man läser. Ett exempel är till exempel när Victor är på väg över till London dit han åker med båt. Helt plötsligt filmas allt han gör, det hela blir till en filminspelning. Detta är något som påverkar hela handlingen i boken och som rör till det ytterligare.

I författarens språk är mycket New York-slang invävt. Detta är ännu en bidragande faktor till att boken blir svårförstådd. Skildringarna på huvudpersonens alla förhållanden till kvinnor är skrivna så pass illa att man till slut bara hoppar över de styckena. Eftersom inte mycket förändras från gång till gång behöver man inte läsa dem för att kunna läsa fortsättningen.

Jag kan inte rekommendera Glamorama till andra läsare. Jag kämpade länge för att ens kunna läsa boken till punkt. Redan i det första kapitlet hakade jag upp mig på detaljer i författarskapet, saker som inte kändes helt genomtänkta. Vanligtvis brukar man efter ett tag komma in i bokens handling men så var det inte här. Från början till slut var Glamorama en bok man slöläste och jag la mer än gärna ifrån mig boken så snart något annat fångade mitt intresse, vilket hände mer än ofta.

The Sisterhood of the World Bloggers Award

Igår upptäckte jag till min glädje att Vargnatts bokhylla  nominerat mig till The sisterhood of the World Bloggers award, tack söta du! (Vad konstigt det känns förresten att jag inte vet ditt namn!) Tyckte det var en jättekul idé så klart jag är på!


Det man ska göra när man blivit nominerad är:

1. Tacka bloggaren som nominerade dig, och länka till deras blogg
2. Ha med Sisterhood of the World Blogger Award-loggan i ditt inlägg
3. Svara på de 10 frågorna som du fått
4. Nominera 10 andra bloggare och fråga dem 10 frågor

Här kommer Vargnatts frågor och mina svar på dem.

1. Vilka bilderböcker gillade ni som barn?
Oj, vilken svår fråga att börja med. Jag älskade ju det mesta! Böckerna om Petsson och Findus hade vi nog de flesta, och så alla härliga Astrid Lindgren-berättelser, är ju trots allt från Småland. =)

2. En bok som du önskar att du kunde läsa för första gången igen?
The Fault in Our Stars hade jag gärna velat uppleva för första gången igen. Den är ju helt fantastisk!

3. Hur ser din perfekta lässtund ut?
När jag försvinner så djupt in i en bok att jag glömmer var jag befinner mig. När teet kallnar, chokladen ligger orörd och jag glömmer tid och rum. När jag får vara i fred med min bok, utan att någon stör med telefon, prat eller musik. Ungefär så, då trivs jag som bäst!

4. Är hela din familj intresserad av böcker och läsning?

Visst läser även övriga familjemedlemmar men några bokslukare är de inte. Jag har alltid varit familjens boknörd, och det är jag stolt över! =)

5. Köper du helt eller lånar på biblioteket?
En fråga med ett självklart svar. Biblioteket är utöver världens bästa arbetsplats min bästa vän. Varken min ekonomi eller mina bokhyllor hade klarat av den inköpstakt som min lästakt kräver. JAg har alltid varit en storlånare på biblioteken och har som målsättning att fortsätta vara det så länge möjligheten finns!

6. Vilken är den bästa bokpresent du fått?
Tänk om jag hade ett minne och kunde komma ihåg sånt här. En av de bättre jag fått är i alla fall när jag härom året fick Benjamin Chauds bilderbok Björnens sång i julklapp av min svärmor. Hon mindes hur varmt jag pratade om den och köpte ett eget exemplar till mig. Väldigt oväntat och så otroligt uppskattat!

7. Det flesta frågorna är ju positiva, men vilken bok har du verkligen inte gillat?
Den första bok som poppar upp i huvudet är faktiskt Bret Easton Ellis Glamorama som jag läste på svenskan under gymnasiet. Kan ha varit den sämsta bok jag någonsin fullföljt. Enligt min lärare skrev jag den mest dräpande recension han någonsin sett, haha.

8. Kan man ha för mycket böcker?
Jag tänker förvåna omvärlden och svara JA! Jag älskar böcker, jag har böcker i travar här och där och välfyllda hyllor MEN det finns en gräns även för mig. Eftersom jag har flyttat ett antal gånger de senaste tio åren har jag insett att det dessutom är ett jäkla omak att forsla med allt för stora mängder. Egentligen är det först när jag startade bloggen som strömmen in av böcker spårat ur lite. Men är rätt duktig på att rensa ut i hyllorna så det inte går helt över styr, övar trots allt på gallring av böcker på jobbet

9. Är det någon årstid du läser mer eller mindre på?

Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag brukar ständigt ha en jämn ström böcker som passerar mig. Kanske blir det lite mindre i typ maj/juni men det är marginellt. Inte kan man väl välja lästid efter väder, hur hade det sett ut? ;)

10. Den absoluta bästa boken du vill berätta om för världen just nu?

Åh, så svårt! Jag brinner ju alltid för böckerna jag läser, och det bästaste med böcker är ju högst individuellt. Vill trots allt fortsätta slå ett slag för Rainbow Rowells fantastiska böcker, från mysiga Attachments och tårdrypande Eleanor & Park till underbaraste Fangirl och finstämda Landline. Otroligt fina skildringar om vänskap, kärlek och livet, skrivna med ett målande och vackert språk. Jag hoppas verkligen att fler böcker blir översatta till svenska så alla de som inte läser engelska böcker får uppleva Rainbow Rowells fantastiska berättarkonst!

Så ska jag då nominera 10 bokbloggare och ge dem tio frågor. Känns som jag får återkomma med detta lite senare, behöver spana runt och se vilka som redan nominerats, känns som om det är större delen av min bloglovin-lista!

onsdag 22 oktober 2014

Läs ett år: September girls


Jag har inte glömt bort september-boken, däremot har jag glömt bort att blogga om den. Det blev lite rörigt i mitt huvud av att vara bortrest över månadsskiftet. =)

September girls är namnet på september månads Läs ett år-bok. I handlingens centrum hittar vi Sam, en kille på väg in i vuxenlivet. Han ska tillbringa sommaren tillsammans med pappan och sin äldre bror i en avlägsen strandstad, en stad som visar sig vara allt annat än ordinär. Vart Sam än vänder sig ser han vackra blonda tjejer, tjejer som dessutom verkar vara intresserade av honom! Men det är något som inte stämmer med staden och med tjejerna. Vad är det egentligen de döljer? Så träffar Sam DeeDee, hon tillhör de blonda tjejerna men sticker ändå ut i mängden. Men just som de börjar komma varandra nära drar sig DeeDee tillbaka och lämnar Sam mer förvirrad än nånsin förut.

En av anledningarna till att jag valde just September girls till månadens bok var dess omslag. Visst är det för fint? En undervattensbild av ett kyssande par i motljus, snyggt! Tyvärr är det en av bokens starkaste kort. Det här är helt enkelt inte en vidare bra bok. Handlingen låter kanske spännande på pappret men vid en närmare granskning är den rätt tarvlig. Själva fokuset ligger på mysteriet kring de blonda tjejerna. Varför är de så märkliga och hur kommer det sig att de visar intresse för den spinkiga Sam och inte hans vältränade storebror? Jag hörde ryktas i förväg att det skulle vara ett sjöjungfru-äventyr men jag blev helt klart besviken. Det hela var väldigt otydligt och hade jag inte hört ryktet innan hade jag inte förstått mycket!

Bennett Madisons språk då? Jag har sällan stött på någon bok, ungdoms- som vuxenbok, med ett mer frekvent användande av olika böjningar av ordet "fuck". Utöver det är det här en väldigt sexistisk bok, det är mycket prat och tankar om att få ligga, bli av med oskulden, vem de (främst brorsan men även Sam) ska välja. Tjejerna beskrivs som sexobjekt, både med utseende och beteende. Jag har svårt för det där grabbiga, kan inte se det läsvärda i det.

Det är inte en helt igenom usel bok. Jag gillar historien kring tjejerna, Att de får en egen röst, sina egna kursiverade kapitel. Lite i stil med Vi kom över havet i och med att det är skrivet i vi-form men givetvis inte lika bra. Just mysteriet med tjejerna var det som fick mig att faktiskt läsa klart boken. Så ingen höjdare direkt men inte ett totalt bottennapp, Ungefär sådär.

Titel: September Girls
Författare: Bennett Madison
Förlag: Harper Teen
Utgiven: 2013-04
Sidor: 342
AdlibrisBokus

Betyg:

tisdag 21 oktober 2014

Tio nya serier jag vill påbörja

Tisdag igen och idag innebär det extra lång arbetsdag. Men helt illa är det inte då dagen avslutas med författarbesök av den nu Augustprisnominerade Kristina Sandberg (skulle någon ha vägarna förbi Rimbo ikväll klockan 19 är ni givetvis varmt välkomna, fri entré är det också). Ska bli kul att höra henne berätta om sina böcker om Maj. Jag har nyligen läst Att föda ett barn och knåpar fortfarande på en recension.

Men nu är det listdags igen och den här veckan handlar det om nya serier jag vill påbörja. Nya som innebär utgivna de senaste åren.

Top New Series I Want To Start

Serien som startar med ovanstående titel. Min litterära lillasyster (inga genetiska släktskap what so ever) rekommenderade mig att vänta tills serien är komplett och sen plöja, vi får se om jag klarar avstå så länge.

2. Chris Weitz - The Young World
Serien vars första del precis kom på svenska, Överlevarna, beskrivs som "en del Hungerspelen och en del Flugornas herre kryddat med popkulturnostalgi och svart humor" och den beskrivningen lockar mig enormt!

3. Amy Plum - After the End
En dystopi, världen har gått under efter World War III bortsett från en liten skara som flydde till Alaskas vildmark. I alla fall är det så Juneau fått det berättat för sig. Låter som en ny, spännande, dystopisk serie!

4. Anna Katmore - Adventures in Neverland
Jag har läst alldeles för få retelling-serier och den här som anspelar på Peter Pan låter sjukt intressant. Del 1, Neverland, kom ut tidigare i år och har fått riktigt fina recensioner.

5. Kimberly Derting - The Taking
En tjej som vaknar upp bakom en container och går hem, för att upptäcka att hon varit spårlöst försvunnen i 5 år utan att ha åldrats en dag. Allt har förändrats och det är ett mysterium vart hon kan ha varit. Har hon varit bortrövad av aliens? Tycker det låter som en spännande serie, första boken The taking, kom i april.

6. Lynne Matson - Nil
Det snackas en hel del om Nil i mina amerikanska twitterkanaler (följer flera amerikanska YA-författare). Har förstått att första delen i serien om ön som du har ett år på dig att fly ifrån - annars dör du - är en riktig bladvändare så jag vill läsa!

7. Tracy Clark - The Light Key Trilogy
En bok vars beskrivning inleds med den här meningen kan inte annat än locka mig: 
"Clark’s novel is laden with standard tropes: a bookish, unpopular heroine; a family secret; and, of course, a rakish, mysterious boy inexplicably drawn to the heroine." Trilogin börjar med Scintillate och den boken vill jag få tag på snarast!

8. Mindee Arnett - The Arkwell Academy
Har ni nångång läst en bok där huvudpersonen är en mardröm - bokstavligt talat alltså?! Dusty i The Nightmare Affair bryter sig in i folks hem för att invadera deras drömmar. När hon stöter på snyggingen Eli blir det hela mycket mer komplicerat. En internatskola för kids med magiska förmågor i ny tappning, det brukar ju aldrig bli fel.  

9. James Frey - Endgame
Är det här något helt nytt eller är det en kopia av Hungerspelen? Skådespelet tar sin plats i Kina så det är nytt i alla fall. En gigantisk satsning där det samtidigt släpps ett realityspel. Kommer läsa när del 1 kommer till biblioteket.

10. Lauren DeStefano - The Internment Chronicles
Jag älskar verkligen DeStefanos The chemical gardens så förväntningarna inför hennes nya serie är höga! Så höga att jag knappt vågar klicka hem Perfect Ruin av rädsla för att bli allt för besviken... Låter dock som en ny favorit om jag bara håller mig till bokens beskrivning.

måndag 20 oktober 2014

Birgitta Bergin - Ett oemotståndligt förslag


Ett oemotståndligt förslag lät med sin beskrivning som en bok helt omöjlig att motstå. Svensk feelgood, en jämngammal tjej i huvudrollen (jag börjar inse att 30-årsdagen närmar sig...) som kommer från en småstad, ett stort arv men med ett uppdrag för att få ta del av pengarna. Det hela låter ju som det perfekta receptet för en ruggig höstkväll så vad kan då gå fel? Tydligen en del.

Jag har svårt att bestämma mig för vad jag tycker om Birgitta Bergins berättelse om Anna Holm. Själva grundstoryn är helt okej. Anna är trött på livet som fastighetsanalytiker i Göteborg. Trött på att bo i Kungälv eftersom hon inte har råd med boende inne i stan. Hon känner sig dessutom less på förhållandet med Jesper - borde de inte ha kommit längre efter så många år tillsammans? Flyttat ihop, pratat om barn... Hon vill helt enkelt att något ska hända, och det gör det ju med råge för hon får ett brev från en advokatbyrå där hon får reda på att hon angetts som arvtagare till 5 miljoner euro, en hel massa pengar! För att få dem måste hon genomföra ett uppdrag, ett uppdrag som kräver att hon flyttar till en lyxig lägenhet på Östermalm i Stockholm, jobbar som fastighetsanalytiker på ett stort företag - och, ska ta reda på vem jetset-killen Carl-Henrik Vansbro är...

Det hela är som det ska vara i en feelgood-roman - lite för overkligt för att man ska tro på det men jag köper det, det är som sagt som det ska vara. Och det är inte där skon klämmer. Jag fastnar nämligen i språket. Birgitta Bergin skrivsätt är lite för pratigt, meningarna kan vara korta och ibland ofullständiga och det stör mig. Det blir lite styltigt, som till exempel här i inledningen av kapitel 1:
Jag suckar. Kikar på klockan. Halv nio, en halvtimme kvar innan jag måste dra. Är lite sen idag. Jobbade över igår och behövde för en gångs skull en sovmorgon. Möte klockan tio, så snart är det dags att ta tag i dagen.
Det var nära att jag gav upp läsningen ett tag, men det blir bättre längre fram i boken. En annan sak jag hade lite svårt för var tillbakablickarna till barndomen och det som hänt innan Anna får brevet från advokatbyrån. Där blir det mer än lite styltigt, det känns så kortfattat och opersonligt berättat av Anna som berättarröst. Styckena känns nästan lite överflödiga.

Jag höll dock ut och läste boken till dess slut. Och jag gillade verkligen twisten som kom, den hade jag inte räknat med! Den sista tredjedelen av boken var riktigt bra. Det får mig att tänka på lök, man måste skala av den de torra, missfärgade yttre lagren för att komma till det fina. Jag tyckte om Carl-Henrik Vansbro, den missförstådda jetset-killen som aldrig hade långt till fest, glitter och glamour men som inte släppte någon innanför sin hårda yta. Han är den karaktär jag gillade allra bäst i boken.

Ett oemotståndligt förslag är inte den bästa feelgood-romanen som jag läst men den har sina poänger och jag tror definitivt att den kommer hitta sina läsare. Jag hör tyvärr bara inte till dem.

Titel: Ett oemotståndligt förslag
Författare: Birgitta Bergin
Förlag: Bokfabriken (rec-ex, tack!)
Utgiven: 2014-09
Sidor: 342
Adlibris | Bokus

Betyg: