Kirstin Cronn-Mills - Transgender lives

Titel: Transgender lives: Complex stories, Complex voices

Författare: Kirstin Cronn-Mills

Förlag: Twenty-First Century Books (via NetGalley)

Utgiven: 2014-09

Sidor: 88

Adlibris | Bokus

Den här veckan är det Stockholm Pride. Något som är viktigt att uppmärksamma, även om frågorna är lika nödvändiga att prata om året om. Jag har helt omedvetet läst några böcker med HBTQ- tema senaste veckan. Det här är en av dem. 

En person i min närhet har under de senaste åren genomgått en könskorrigerande process. Det har gett mig en liten bild av hur transvärlden ser ut, hur processen går till och lite tankarna bakom. Det finns ändå så mycket jag inte vet, så mycket jag inte förstår. Men jag vill veta, jag vill förstå! För medan acceptans för mig är en självklarhet har alltid kunskap varit en nödvändighet - jakten på kunskap har gjort mig till den jag är idag. Då är det bra att böcker finns. 

Jag ska börja med att skriva en sak - Transgender lives är en bok om hur det är att vara trans* i USA. Det skiljer sig en del från hur det är att vara trans* i Sverige. Eller ja, inte på det grundläggande såklart men USAs sjukförsäkringssystem och lagstiftning gör allt lite mer krångligt och även till en klassfråga. Men mer om det lite senare. 

Trans* är benämningen som används boken igenom och där täcks också hela spektra in. Detta för att inte utesluta någon. I olika kapitel får vi möta både transkillar, transtjejer, en transvestit, en person som ser sig som queer. Något som också visar hur många sidor det finns av uttrycket. 

Boken beskrivs såhär:

Meet Katie, Hayden, Dean, Brooke, David, Julia, and Natasha. Each of these transgender individuals tell how they came to understand, accept, and express their gender identities, as well as the sorrows and successes they experienced. 

Visst låter det intressant men det berättar inte om hela innehållet. För mellan de olika kapitel där vi möter personerna ovan, får ta del av deras resor, finns faktakapitel. Trans*Gender Basics, Trans*Spectrum Identities och Trans*Health Complexities är rubrikerna på några av dem. Det är intressanta texter med fakta, statistik och förklaringar. Texter som ökar förståelsen.

En kommentar som lämnade avtryck var den om att vissa transsexuella inte tycker om att placeras tillsammans med H, B och Q i HBTQ. För medan dessa syftar till personens sexuella läggning handlar T om könstillhörighet. En intressant tanke jag själv inte tänkt på tidigare. Förmodligen för att genus och sexualitet är rätt sammansvetsat i ett heteronormativt synsätt. 

Intervjutexterna med de olika personerna är intressanta. Deras olika resor till den person de är har varit väldigt olika men i samtliga skiner en stolthet igenom, en stolthet över att få vara den person som de vill vara - till det inre såväl som det yttre. En stolthet jag även har sett hos min vän och hans kompisar. Den som är så självklar bland cispersoner (en cisperson är en person som entydigt är och alltid har varit man eller kvinna och beter sig utifrån den könsrollen om man förenklar det). 

Fakta är bra, fakta är intressant - framförallt när den läggs fram på ett bra sätt och det tycker jag Cronn-Mills lyckas med. Det är matnyttigt och intressant men samtidigt skrämmande. För det är mörk statistik hon ger fram, om en grupp där påhopp är vanliga och självmordsstatistiken hög. 

Som många gånger förr tänker jag på hur bra vi har det i Sverige ändå. Här är det till exempel ingen klassfråga (inte på samma sätt i alla fall) om du ska kunna byta kön eller inte. Här behöver du inte hoppas på att din sjukförsäkring täcker kostnaden för att diagnosernas och få den könskorrigerande behandling du behöver (vilket den rätt sällan gör) alternativt själv lägga ut de hundratusentals kronor behandlingarna kostar. Vårt högkostnadsskydd täcker det (vilket får mig att oroa mig för de konsekvenser en privatisering av vården kan få).

Påhopp och diskriminering sker också i Sverige men vi har ganska starka lagar mot diskriminering (hur de funkar vet jag inte dock). I många av USAs stater är det inte olagliga att diskriminera trans*personer när det handlar om att få jobb, lägenhet, sjukvård etc. Det är ju helt sjukt!

Jag är tacksam för att jag fick läsa den här boken. På få sidor innehöll den mycket matnyttigt och intressant och kanske har den också ökat min förståelse ytterligare någon grad. Allt är inte svart eller vitt, blått eller rosa. Prideflaggan är en väldigt bra symbol för visst är det härligt med många olika nyanser och identiteter?!

Kirstin Cronn-Mills har tidigare skrivit YA-romanen Beautiful music for ugly children som handlar om en transkille som har ett radioprogram och försöker skapa en ny identitet som den han vill vara Gabe. Men att komma ut som transsexuell är inte enkelt. Jag har inte läst boken själv än men har bläddrat i den och tycker den verkar bara bra!

Läs ett år: Juli

Titel: Juli
Författare: Tania Kjeldset
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgiven: 2011-05
Sidor: 221
Adlibris | Bokus

Jag börjar inse vilken svår utmaning det var som jag gav mig på när jag hoppade på Läs ett år-utmaningen. Att varje månad hitta en titel med månadens namn i som jag faktiskt vill lägga ner tid på att läsa. Jag har hittills gjort en del fynd, men minst lika många bottennapp. Juli hamnar någonstans mitt på skalan.

Varje sommar tillbringar Elin och hennes lillebror Håvard några veckor på Shröderön hos sin farmor. På ön finns också sommarvännerna, däribland Sara. Men något känns fel i år mellan 15-årige Elin och Sara. Sara är inte sig lik och det där som hände förra sommaren ligger fortfarande och skaver hos Elin. Kanske är det också lite trötthet över att det alltid är Sara killarna tittar efter. Och Sara som alltid kräver att få synas mest. Men så träffar Elin Kato, som tycks se henne. 

Kato som är på ön med sin mamma, som bor i gäststugan & den fula husvagnen hos Efmund Dal och hans specielle son Georg. Som inte vill prata om sin mamma, gärna inte ens höra om henne. Mamman som har problem som är svåra att dölja. 

Elin och Kato turas om att stå i fokus i Juli. Det handlar om att växa, vänskap och om att bli kär. Den första fyllan, och bara ytterligare en i en lång rad. Det är fint uppmålat av Tania Kjeldset och Sofia Nordin har gjort ett bra jobb med översättningen. Det är nästan så jag hör Sofias röst också, jag känner den rätt väl efter att ha läst många av hennes böcker. 

Det ligger en hel del tyngd i Juli. Det är inte den ljusa somriga bok jag hade förväntat mig utan i utkanten finns hela tiden det mörka, både det som kan pratas om och framförallt det outtalade. Kanske saknar jag att få känna våra huvudkaraktärer lite djupare, vissa detaljer förblir outtalade. Vilka är de, hur ör deras kontext? Varför åker Elin och Håvard själva till sin farmor? Var finns Katos pappa? Till exempel.

Boken innehåller till min förvåning en karaktär som heter Therese, mitt förnamn brukar inte vara särskilt förekommande i litteraturen. Perfekt tycker jag, som där kan pricka av punkten "Läs en bok där det förekommer en karaktär som har antingen samma förnamn, efternamn eller smeknamn som dig" på Boktyckes läsutmaning 2014. Två utmaningar i en smäll, sånt gillar jag!

Betyg:

Fodral till min lilla Letto

Vissa kvällar byts lässuget mot ett annat begär - att få skapa med händerna. Då är det tur att man har lådor fyllda med material och behov som behöver fyllas. Ikväll fick det bli ett fodral till min letto för håll med om att de som går att köpa till oftast är rätt trista. Jag upptäckte dessutom snabbt med min platta att den blev nästan dubbelt så tung (själva letton väger bara 200g) i sitt fodral och det märktes!

Ett enkelt fodral, en snodd som håller ihop det, fodrad med ett mjukt fleecetyg. Pysselbehovet är tillfälligt stillat och nu kan jag ha med mig min läsning överallt. Allt i en snygg (om jag får säga det själv) förpackning. Härligt!

Topp tio mest representerade författarna i min hylla

Det blir visst lite si och så med mina Top Ten Tuesday, det är lite som ett "on and off"-förhållande. Men idag var jag sugen på att vara med igen. Vad gömmer sig i mina bokhyllor? Kan man säga att bokhyllornas innehåll sammanfattar det man läser, är det en bra indikator? Delvis är det nog så, för visst tenderar jag att köpa böcker av författare jag tycker extra mycket om, oavsett vad jag hört om boken...

Här är de tio författare som är representerade med mest böcker i mina hyllor (jag ber om ursäkt för den låga bildkvalitén, systemkamerans batteri är urladdat):

Tove Jansson
Här kommer ett stort avslöjande. Jag har knappt läst några av Tove Janssons böcker. Rädsla över att bli besviken har avhållit mig för att läsa allt för mycket. Och då har jag ändå fått mitt smeknamn efter en av Janssons figurer. Micke läste hela Farlig midsommar högt för mig häromåret vilket var en jättefin upplevelse. Kanske ska övertala honom om att fortsätta högläsningen. Material att ta av finns, hela nio böcker av vår kära finlandssvenska står i mina hyllor.

Laura Ingalls-Wilder
Hela Lilla huset på prärien-serien finns representerad. Den som har koll vet att det handlar om nio underbara böcker! Och yes, jag år SÅÅÅ sugen på att köpa svenska översättningen med e nya, gudomligt fina omslagen. Del två, Lilla huset på prärien, kommer i nytryck nu i höst och liksom första boken är den riktigt mumsig att se på. (Nedpackat i förrådet gömmer sig dessutom nästan hela serien bestående av gallrade biblioteksböcker... En favoritserie i min bokhylla mån tro =D)

Cassandra Clare
Långa serier tar stor plats i bokhyllan! Sju böcker av Clare har hittat hem till mig, saknar fortfarande del 2&3 i The infernal devices, jag håller just nu på med en genomläsning så vi får väl se om de snart dyker upp i brevlådan eller om jag håller mig till att läsa låneböcker tills jag har lite mer plats i bokhyllan... (som om det skulle hända!)

Marian Keyes
Det fanns en tid då jag slukare allt Keyes skrev, inklusive hennes novellsamlingar. Nu är det ett tag sedan det tillkom någon ny Keyes-bok i min samling men med sex titlar hamnar hon högt upp. (Och visst står hon fint där tillsammans med Kafka ;) Pocketböckerna bor vanligtvis i pockethyllan)

Tamara McKinley
Jag verkligen älskade McKinleys Matildas sista vals. Efter den blev det lite tradition att köpa böckerna som pocket när de kom ut. Fem böcker återfinns i mina hyllor idag men jag erkänner - Eldhärjad ligger fortfarande som ett dåligt samvete i min olästhög.

Stephenie Meyer
Jo, men med fem böcker i hyllan platsar även Meyer på listan. (Nej, jag har inte The short second life of Bree Tanner, jag har inte ens läst den och tänker inte heller att göra det...) Lägger man dessutom till att jag har alla filmerna... Rätt coolt ändå att ha fått alla sina utgivna böcker filmatiserade!

Per Anders Fogelström
Fem delar består Mina drömmars stad.sviten av, jag köpte hela bunten förra sommaren men har inte riktigt kommit igång med läsningen, trots att jag verkligen ÄLSKADE Mina drömmars stad. Tur det väntar en lång höst!

Rainbow Rowell
Min absoluta favoritförfattare just nu tar sig såklart också in på listan. Hon finns i nuläget representerad av fyra böcker, men en titel saknas ju! Bland de snyggaste böckerna i bokhyllan, utan tvekan!

Michelle Magorian
Jag saknar fortfarande böcker av Magorian, jag hade mer än gärna velat äga exemplar av Plats på scen och I rampljuset. Någon som har tips på var jag kan hitta dem? Fyra böcker står i alla fall och gottar sig i mina hyllor.

Julie Kagawa
En typisk bokbloggs-författare. Hade jag inte läst bokbloggar hade inte någon av hennes böcker letat sig fram till mig. Nu har jag fyra.

Tio författare och ett antal böcker. Jag börjar inse varför det är så trångt i mina hyllor! Och ja, den observante lade säkert märke till att jag saknar en av mina absoluta favoritserier, Harry Potter. Det har liksom aldrig blivit av att jag har köpt böckerna, trots att jag har läst dem ett antal gånger. Jag är dock galet sugen på den fina boxen som kom härom året. Kanske ska ge mig en extra fin julklapp i år, eller vad säger ni? =)

David Foenkinos - Nathalie: en delikat historia

Titel: Nathalie: en delikat historia

Författare: David Foenkinos

Förlag: A Nice Noise

Utgiven: 2012-09

Uppläsare: Anna Maria Käll

Cd: 5 CD

Adlibris | Bokus

Nu var det ett litet tag sen jag lyssnade på boken om Nathalie. Ett tag sedan jag körde så mycket bil fram och tillbaka till jobbet att det var värt att lyssna på en bok alls. Kanske behövde jag en ljudbokspaus, vem vet. Boken om Nathalie var i alla fall en perfekt bilbok, med korta kapitel och långsam men fin handling.

Nathalie har fortfarande inte passerat nyförälskadstadiet med sin man François då han plötsligt dör i en olycka. Livet kraschar totalt, känns knappt värt att leva. Hon går som i en dimma, kan inte ens tänka tanken att se åt en annan man igen, någonsin. Det går ett par år. Så en dag kysser Nathalie helt spontant Marcus, den tyste, nördige svensken som är en i teamet hon bossar över på företaget i Paris. En annorlunda slags romans börjar spira fram, en där ingenting är en självklarhet.

Det finns mycket att säga om Nathalie. För det första får vi ta del av en fransmans bild av svenskar, vilken kanske inte är så snäll alla gånger men som bjuder på goda skratt. Och viss igenkänning. Små instick/korta mellankapitel med recept, anekdoter, fakta och statistik får mig att fnissa och de ger liv till boken. Jag tror att de gör sig än bättre i bokform än som ljudbok, det är nästan så jag vill låna hem boken för att kunna bläddra i den, se layouten.

Det kan bli lite överdrivet att Nathalie målas fram som den absolut perfekte kvinnan, utan några fel och brister. Som männen vänder sig om efter, där hon förväntas vara med speciella människor som passar hennes utseende typ. Alla har vi brister, ingen är helt perfekt. Jag älskar dock att hon älskar böcker, att hon försvinner in i dem och blir okontaktbar. Det är ju så böckernas makt är.

En fin bok att lyssna på, Anna Maria Käll gör ett bra jobb med uppläsningen. När hösten kommer och jag känner lusten att tillbringa kvällarna framför tv:n igen ska jag definitivt se filmen som är baserad på boken!

Betyg: 

Som man frågar får man svar

På fina bokbloggen C.R.M. Nilsson httade jag följande lilla enkät. Hon i sin tur hittade den hos Lotten som i sin tur hittat den på annat håll. Underbart med enkäter som går runt tycker jag så jag hoppar på jag med :)

Det är ett antal givna frågor och svaren ska vara boktitlar. Jag svarar med hjälp av titlar som finns i mina bokhyllor.

Är du man eller kvinna? Flickan som lekte med elden

Beskriv dig själv: Mörk ängel

Hur mår du? Det går an

Beskriv stället du bor på: Luftslott

Vart skulle du vilja resa? Little town on the Prairie

Beskriv din bästa vän: Min syster månen

Vilken är din favoritfärg? Fifty shades of Grey

Hurdant väder är det just nu? Inferno

Vilken är din favoritårstid? Trollvinter

Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? Stop what you're doing and read this!

Vad betyder livet för dig? Lust

Hurdant är ditt parförhållande? Det enda rätta

Vad är du rädd för? Regn och åska

Dagens aforism: Än finns det hopp

Vilket råd skulle du vilja ge? Gör vad du vill

Hur skulle du vilja dö? Under vintergatans alla stjärnor

Ditt motto: Blunda och hoppa

Rainbow Rowell - Landline

Titel: Landline
Författare: Rainbow Rowell
Förlag: St. Martin’s Press
Utgiven: 2014-07
Sidor: 308
Amerikanskt omslag: Adlibris | Bokus

Brittiskt omslag: Adlibris | Bokus

Om du kunde ringa tillbaka i tiden, vem skulle du då ringa till? Och hur skulle du egentligen reagera om ditt nutida jag fick kontakt med en dåtida vän/familjemedlem/kärlek?

Rainbow Rowell. Jag har skrivit det tidigare och lär nog skriva det igen – vilken författare! När jag var iväg på semester landade Landline i min brevlåda och den tog sig genast högst upp i läshögen. Så efterlängtad och så fin! Hur lyckas människan få till det så bra med omslagsmakare? Både de amerikanska och brittiska omslagen är oemotståndliga. Den här gången föll slutligen valet på det amerikanska (Ryggen är så härligt randig!) men ack så svårt det var att välja.

I likhet med Attachments (Jag måste verkligen se till att även få den i min ägo, gärna pronto!) riktar sig Landline till en vuxen läsarskara. Det gör såklart att den skiljer sig från succén Eleonor & Park och min favorit Fangirl men det betyder inte att det här är sämre kvalitet. Snarare visar det på Rainbow Rowells skicklighet som författare. För det här är också riktigt bra! Det är något visst med Rainbows skrivsätt för hon får mig verkligen att leva mig in i hennes böcker, att falla för hennes karaktärer. Georgie McCool är inget undantag.

Duktiga, högpresterande Georgie som slagit sig in bland alla män i komedibranschen, som tillsammans med bäste vännen Seth (det perfekta teamet) skriver manus till roliga tv-shower. Hon som trivs med livet i Los Angeles, trots den gnagande känslan att det inte riktigt är som det ska mellan henne och maken Neal. Dagarna innan jul får hon och Seth ett glädjande samtal - deras drömshow ska bli verklighet. Kruxet är att de måste kunna presentera manus till fyra avsnitt om mindre än en vecka, julhelgen inräknad. Ooops! Georgie beger sig hem med dubbla känslor för att meddela sin man Neal att familjen måste ställa in sin julresa hem till hans mamma i Omaha, Nebraska. De kan väl åka efter jul istället? Hon hade inte räknat med att han skulle ta flickorna med sig och åka utan henne. Inte heller att han därefter skulle låta bli att svara i sin telefon.

Det är här twisten kommer in, den som Rainbow Rowell alltid tycks lyckas med. När Georgie bestämmer sig för att sova över hemma hos sin minst sagt specielle mamma och hennes nya familj (det egna hemmet känns för tomt utan familjen) beslutar hon sig för att försöka få tag i Neal på den fasta telefonen. Hon letar reda sin sin gamla hederliga gula snurrtelefon och slår numret (ni hör väl ljudet nu, det där surrande som uppstod när man snurrande på "knappsatsen"?). Mannen som svarar är mycket riktigt Neal. Men han är inte sig lik och låter förvånad att höra hennes röst. Den Neal hon har i luren är nämligen inte hennes make - eller jo, på sätt och vis är det ju det - men hos honom är det 1998. Den julen då det nästan tog slut mellan dem och som slutade med ett frieri...

Dagarna som följer innebär ett virrvarr av tankar för stackars Georgie. det får henne att tänka igenom livet - hur det blev som det blev, hur allting började och vad hon vill ska hända i framtiden. Samtalen mellan nutida Geogrie och dåtida Neal är intressanta att följa både för henne själv och för oss som läsare. De leder till återblickar från förr, till tiden då de träffades på college. Till hur de blev just dem, Georgie & Neal. Och det är genuint. Jag älskar verkligen när kärleken i böckerna är verklig, inte perfekt utan med fläckar, med upp och nedgångar. När det som beskrivs är det som händer efter "och så levde de lyckliga". När kärleken är på svaj, men det samtidigt finns en stabil grund, den där anledningen till att de blev till. Rainbow Rowell beskriver den kärleken så fint:

Neal didn't take Georgie's breath away. maybe the opposite. But that was okay - that was really good, actually, to be near someone who filled your lungs with air.

Eller som Neal säger när Georgie är osäker på om de passar ihop:

"Fitting together is something you work at. It's something you make happen - because you love each other."

Frågan som ställs i boken, under de känslofyllda dagarna precis innan jul, är såklart mycket logisk, kan Georgie genom samtal till det förflutna fixa deras trassliga äktenskap redan innan det började? Eller är det kanske till och med bättre om deras äktenskap aldrig ägde rum? 

Jag gillar hur Rainbow använder sig av olika berättartekniker. Ett fint flöde av parenteser (för att förtydliga uttalanden) (ibland till och med två parenteser efter varandra, när parentesen behöver ett fördjupande) borde kanske störa mer men får mig att dra på smilbanden. Kursiverad text när Georgie tänker, eller när någon pratar fånigt, eller när någon skickar sms. Jag hittade inte logiken helt men det funkar.

Georgie är en väldigt mänsklig karaktär, vilket får mig att tycka om henne väldigt mycket. Visst begår hon misstag och jag förstår verkligen inte hur hon tänker ibland men hon försöker verkligen ställa allting till rätta. Och fina Neal som jag lär känna genom tillbakablickarna och telefonsamtalen, som jag själv nästan blir lite kär i. Som ler med gnistrande ögon men som kanske inte drar så mycket på smilbanden (han är helt enkelt inte en sån som skrattar). Men som jag blir sur på för att han inte svarar i sin mobil - sånt är ju bara så himla frustrerande. Självklart innehåller varje bra bok en person man verkligen stör sig på och i mitt fall är det bäste vännen Seth, som hela tiden påstår att han är där och kan stötta, men som den ungkarl han är, inte alls förstår hur viktig familjen är för Georgie, att det såklart är logiskt att hon mår dåligt över att inte få fira jul med sin man och sina två små underbara döttrar (den yngste Noomi på 4 år som är inne i en kattperiod, det är väldigt viktigt att meow-a tillbaka på hennes meow).

Betyg:
Jag velade lite när jag precis läst ut boken om det var en fyra eller femma. Men Georgie och Neal vill inte lämna mig i fred, jag fortsätter tänka på deras relation och på de tankar boken väcker, och det gör att jag tillslut valde att ge boken den femma som den faktiskt är värd!

 

Ps. Måste ju visa det brittiska omslaget också, hur ska ni annars se vilka våndor jag utsattes för när jag skulle välja?!

Ps 2. Om man följer Rainbow Rowell på Twitter har man omöjligt missat snacket om "the pugs" - en central roll i boken har nämligen moderns båda mopsar. Nu förstår jag, och fnissar åt omslagsidén att ha en mops på framsidan...