19. Divergent - Veronica Roth

Titel: Divergent
Språk: Engelska
Författare: Veronica Roth
Sidor: 576
Utgivningsår: 2011

Ni känner säkert till den för känslan när man börjar läsa en bok, och sen bara vill läsa mer och mer. Känslan av att veta att boken man läser är den första i en serie och man bara inte kan vänta med att fortsätta med nästa bok i serien. Lägg till känslan av att inte få behovet tillgodosett med en gång då boken inte finns i ens närhet, varken i bokhyllan eller biblioteket... Divergent av Veronica Roth väcker alla dessa känslor hos mig.

Divergent är, hör och häpna, ännu en dystopisk berättelse med en ung kvinna i huvudrollen. Berättelsen utspelar sig i Chicago där samhället är uppdelat i fem falanger/inriktningar; Candor (De ärliga), Abnegation (De osjälviska), Dauntless (De tappra), Amity (De fridfulla) och Erudite (De lärda). En dag om året måste alla sextonåringar välja vilken falang de vill tillhöra för resten av livet, vilken falang som ska bli deras förlängda familj. De flesta brukar stanna kvar hos den falang de är uppvuxna i men så finns det de som väljer att byta.

För Beatrice Pryor är valet av falang inte helt enkelt. Ska hon stanna kvar med familjen hos Abnegation och spendera sitt liv med att genomföra osjälviska handlingar eller ska hon följa sin inre röst? Beslutet försvåras av att hon i testet inför valet får reda på att hon är divergent, hon har anlag för att höra till flera falanger, en detalj som måste hållas hemlig. Beatrice överraskar sig själv och alla andra när hon väljer att joina Dauntless. För att än mer förtydliga sitt val meddelar hon att hon heter Tris. Under den hårda initieringsfas som inleder Tris liv som Dauntless tvingas hon utkämpa strider mot sina motkandidater för att kunna upptas i falangen. Bara de tio bästa släpps in. Under extrema fysiska såväl som psykiska prövningar måste Tris avgöra vilka som är hennes verkliga vänner och vem hon egentligen kan lita på.

Divergent är spännande och välskriven och när jag väl började läsa kunde jag inte lägga ifrån mig boken. Tris berättarröst är fantastisk och jag gillar verkligen hennes karaktär. Hon är cool men samtidigt väldigt tafatt, något som har sitt ursprung i hennes uppväxt som osjälvisk. Boken inleds till exempel med att man får reda på att hon bara fått se sig själv i spegeln en gång om året. Tris växer verkligen i boken och i mina ögon. En annan karaktär som är helt fantastisk är Tris mamma som verkligen förvånar under bokens gång. Four är en annan kakartär som tar stor plats i boken. Han är instruktör under initieringsfasen och Tris dras till honom redan från början. På ett sett blir Four en stereotyp, ni vet den där hårda, coola killen som samtidigt är riktigt snygg och mystisk, han som sedan visar sig ha en mjuk insida och som verkligen bryr sig om dem han tycker om.

Veronica Roth har gjort ett fantastiskt jobb med sitt persongalleri och även om inte alla karaktärer beskrivs lika djupgående så är det mycket personkemin och kommunikationen mellan hennes karaktärer som gör boken riktigt läsvärd och driver den framåt.

Jag läste ut Divergent förra veckan och som ni kunde läsa i inledningen ville jag genast läsa fortsättningen. Igår fick jag äntligen hem Insurgent. Jag vet precis vad kvällens sysselsättning kommer bli, när nu snöstormen fortfarande yr utanför mitt fönster.

Intressant fakta: Veronica Roth är bara 24 år gammal, och tydligen har Divergent tillsammans med Insurgent sålts i över en och en halv miljon exemplar världen över. Jag blir inte förvånad när jag läser att filmrättigheterna är sålda och att Divergent kommer komma upp på biograferna våren 2014.

28. Ful - Scott Westerfeld

Tally har länge drömt om sin sextonde födelsedag. Då ska hon äntligen få bli vacker. Hon lever i en värld där alla över 16 år opereras till oigenkännlighet för att bli perfekta. Det normala, så som vi ser det idag, är fult. Ungdomarna kallas för fulingar i allmänhet och ger varandra smeknamn så som Spinkis, Vindöga och så vidare.

Sedan Tallys bäste vän Peris fått sin operation och försvunnit till Snyggstaden känner Tally sig ensam och går bara och väntar på att få följa efter. Efter en förbjuden utflykt till Snyggstaden träffar hon Shay, en tjej som liksom hon ännu inte blivit snygg. De upptäcker att de är likasinnade och ett starkt vänskapsband växer fram dem emellan. Men till skillnad från Tally är Shay inte alls så säker på att hon vill bli snygg. Hon är rätt så nöjd med sig själv precis så som hon ser ut nu. och så, bara en vecka innan de båda ska fylla sexton berättar Shay för Tally om en plats som heter Smoke, dit flera ungdomar rymt innan de fyller sexton för att slippa operationen. Shay vill ge sig av dit, och hon vill att Tally ska följa med.

Scott Westerfelds "Uglies"-serie speglar ännu en dystopisk framtidsvärld som kontrolleras av ett "elakt" styre. Tally är en härlig huvudperson och det känns ännu fräscht med en kvinnlig hjältinna. Ful och de två andra böckerna i trilogin, Ful eller snygg? och De rätta, är skrivna med stor fantasi och jag gillar verkligen vissa av uttrycken, så som att det är bubbligt eller isigt.

Men en flytt till ny lägenhet inom räckhåll fastnar jag mest i inredningtidningar och böcker just nu men efter en spontanbeställning från bokus väntar en härlig hög på mig här hemma.

Björnens sång - Benjamin Chaud

Jag måste bara få tipsa om en relativt nyutkommen bilderbok som är helt underbar. Björnens sång av Benjamin Chaud är en fantastisk liten berättelse om Lilla björn som vaknar till i idet av att ett bi surrar förbi. Där det finns bin finns det honung tänker han och ger sig av på jakt efter biet. Pappa björn vaknar av att det blir kallt på magen där Lilla björn har legat och ger sig ut för att finna sin son.

Letandet tar honom genom skogen och in i en stad där det vimlar av folk. Men var finns Lilla björn. Jo men se där, där försvinner något lurvigt in mellan två pelare. Björnarna hamnar på operan och efter många om och men hamnar Pappa björn ute på scenen. Han bländas av ljuset så ingenstans kan han finna Lilla björn. Kanske om han skulle sjunga sången som Lilla björn tycker så mycket om, den som börjar GROOOOAAARRR!!!


Benjamin Chaud är en helt fantastisk bilderboksmakar och hans illustrationer är makalösa. Boken är i ett stort tittvänligt format (hela37 cm hög) och bilderna extremt detaljlika, på det viset påminner det en del om Sven Nordqvists böcker. Här är dock färgerna mildare och mjukare. Då texten enbart täcker en smal rand längst ner på varje sida lämnas allt väsentligt utrymme för helsideillustrationerna. Det blir ett jobb i sig att leta reda på var på varje sida Lilla björn befinner sig. Något som kan ta ett tag att klura ut.

Boken rekommenderas från 3 till 6 år och känner ni något barn i den åldern är detta en given julklapp till denna! Det är en bok de kan njuta av länge länge!

4. The fault in our stars - John Green

Hm, det var väl inte direkt tänkt att det skulle bli ett så här långt uppehåll mellan inläggen. Största anledningen är att jag helt enkelt knappt har öppnat en bok den senaste månaden. Varken orken eller lusten har funnits där.

Innan läsningen gick i träda läste jag The fault in our stars av John Green. Innan den boken hade jag ett mycket blandat intryck av Green. Jag tycker till exempel att hans Var är Alaska? är en fin berättelse medan jag inte ens kan ta mig igenom Den andre Will Greyson eftersom jag tycker den har så lustigt språk och styckeuppbyggnad. Som ni kanske har märkt beror det väldigt mycket på språket om jag faller för en bok eller inte. Kanske kan skylla på mina två år som journaliststuderande samt det där halvåret med svenska på universitetsnivå...

The fault in our stars var en mycket stark skildring om 17-åriga Hazel som lever med obotlig lungcancer. Med hjälp av en ny slags medicin kan hon hålla cancertumörerna i styr men hon är beroende av syrgas dygnet runt.

På ett stödgruppsmöte för ungdomar med cancer, dit Hazel mycket motvilligt begett sig, träffar hon Augustus. Han är en jämngammal kille som återhämtar sig från bencancer och som därför varit tvungen att amputera ett ben. Redan vid första ögonkastet känner de att det är något speciellt på gång och vad som sedan händer är en kärlekshistoria som jag sällan har läst om.

Green fängslar mig från första sidan till den sista. Tårarna rinner på fler än ett ställe och boken är definitivt svår att lägga ifrån sig. En oväntad vändning i mitten av boken får mig nästan att få ont i magen och därefter blir faktiskt ingenting som jag först kunde gissa. Jag gillar att böcker fortfarande kan överraska mig, vilken Green helt klart lyckas med.

The fault in our stars lämnade ett bestående avtryck hos mig, det är delvis därför jag inte kan skriva om den förrän nu. Jag var tvungen att bearbeta tankarna den väckte själv först. Det här var en av de bästa ungdomsböckerna jag har läst på senare år. Jag skrattar, gråter, blir arg och lättad om vart annat. Har ni inte läst den än, gör det!

För er som inte gillar läsa böcker på engelska kan jag glädja er - i januari ges The fault in our stars ut på svenska. Då med titeln Förr eller senare exploderar jag.

Personer du kanske känner - Jay Asher & Carolyn Mackler

I'm back, efter en tid med mycket på jobbet och en skön weekendresa till familjen.

För ett tag sedan läste jag Tretton skäl varför av Jay Asher, då denna fanns med på Listan (nummer 24). Den handlar om en kille som när han en dag kommer hem från skolan hittar ett paket med 7 kassettband i på farstu-kvisten. Banden är inlästa av en tjej på skolan som bara några veckor tidigare tog sitt liv. På banden berättar hon anledningen bakom självmordet, och väver på så sätt in ett antal ungdomar i berättelsen, varav alla i tur och ordning ska få kassettbanden. Med banden i öronen transporterar killen sig runt i staden där han bor, till de ställen tjejen pratar om på banden.
Det var ett lite annorlunda koncept men jag gillade verkligen boken och den var svår att lägga i från sig.

Nu har Jay Asher kommit ut med en ny bok, Personer du kanske känner, som han skrivit tillsammans med Carolyn Mackler.

Boken utspelar sig 1996, i Internets barndom. Som en slags prolog till boken står det:
"1996 hade mindre än hälften av alla amerikanska high school-elever någon gång använt Internet.
Facebook skulle inte uppfinnas förrän flera år senare.
Emma & Josh kommer snart att logga in i framtiden."

Boken handlar om Emma som precis har fått en egen dator av sin pappa. Hennes kompis tillika granne, Josh, kommer över med en skiva med programmet AOL (America Online) så hon kan börja maila och chatta med sina vänner. Men när hon loggar in för första gången dyker en annan logga upp. Något som heter Facebook. Bland det första Emma ser är en bild på en kvinna i 30 års-åldern som skulle kunna vara hennes dubbelgångare fast äldre. Och vad märkligt, kvinnan heter också Emma med samma efternamn fast där ytterligare ett efternamn har smugit sig in.

Det visar sig att Emma loggat in sig i framtiden, till sitt framtida Facebook-konto. Även om hon tycker att det är spännande så stör hon sig på något. Framtida Emma verkar vara allt annat än lycklig. Josh däremot, upptäcker de, verkar gå en ljus framtid till mötes. Hur ser egentligen framtiden ut? Och hur påverkar det som händer nu hur framtiden blir?

Alla som en gång har upplevt 90-talet kan verkligen känna igen sig i den här boken. Jag kommer på mig själv med att nicka instämmande och le åt vissa beskrivningar. Precis i inledningen av boken beskrivs det bland annat hur nöjd Emma är med att den nya datorn har Windows 95 och färgskärm. Hon sitter även och försöker bestämma sig för vilken skärmsläckare hon ska välja, den med tegelstenslabyrinten eller gyttret av rörledningar... Låter det bekant? Och alla vi som var unga på 90-talet känner väl igen känslan av att koppla upp sig på det där långsamma modemet, för att när man väl kommit någonstans vara tvungen att koppla ner för att en förälder vill ringa ett samtal.

Det är en minneskavalkad utan like, men det slutar ju inte där. Asher och Mackler har skrivit en rolig bok med fullt tänkbara scenarier. Det är lite så att man undrar om de är ute efter att ge en känga till facebookanvändning och vårt ständiga behov av att vara uppkopplade. Jag får, inte för första gången, en tankeställare över hur mycket information och statusuppdateringar man egentligen bör publicera.

Kan jag då rekommendera den här boken? Absolut! Jag tror att många skulle finna den här boken läsvärd. Men jag undrar ändå lite över om inte min egen generation, 80-talisterna, skulle ha ännu mer njutning av den. Det var en härlig stund att återuppleva åren då Internet och datorer var så nytt och häftigt. 

52. Delirium - Lauren Oliver

På tal om Lauren Oliver. Ytterligare en av hennes böcker går att finna på Listan. Delirium som kom ut på svenska i maj, är den första delen i en planerad dystopisk triologi.

Kärlek är ett brott. Regeringen kontrollerar allt. Skulle du ge upp eller kämpa emot?

Delirium är en bok i samma anda som Hungerspelen och Matchad, en dystopi om ett kontrollerad och styrd värld där invånarna får privilegier så länge de bara följer de strikta lagar och regler som samhället satt upp.

Lena har länge gått och väntat på den dagen hon fyller 18 år. Det är då hon ska få botemedlet. Botemedlet som gör att hon blir skyddad från att smittas med deliria eller kärlek som det också kallas. Nu är det bara 95 dagar kvar.

Men så händer något som vänder upp och ner på hela Lenas värld.

Det finns saker i Delirium som jag störde mig på, jag tycker inte storyn håller fullt ut. Samtidigt är det en riktigt bra bok. Dystopier är som sagt inne just nu och fler är på väg. Jag tycker om huvudpersonen Lena. Hon har fighting spirit, och växer under bokens gång. Det kan inte vara lätt att växa upp i en värld där allt är styrt, där kärlek och att älska sina nära och kära beskrivs som en dödssynd.

Del två i Delirium-triologin, Pandemonium kom ut i februari i år och beräknas släppas på svenska nästa år. Den tredje och avslutande delen, Requim, är under arbete. Intressant är att filmrättigheterna till Delirium redan är sålda. Jag ser med spänning fram emot filmen, jag tror att handlingen kan göra sig riktigt bra på film!

För egen del? Jag är nog att anses som dödsdömd, smittad - ett hopplöst fall =)

71. Resten får du ta reda på själv - Lauren Oliver

Vad skulle du göra om du bara hade en dag kvar att leva?

Ny bok att pricka av på listan. Gick hem krasslig från jobbet igår, med mig i väskan följde Lauren Olivers bok Resten får du ta redan på själv. En relativt bastant bok på 475 sidor men med en spännande handling tog det bara några timmar att läsa igenom den.

Resten får du ta reda på själv utspelar sig under den 12 februari, då Thomas Jefferson High School firar "Cupid Day". Cupid day innebär att eleverna på skolan skickar rosor till varandra. Ju fler rosor du får desto populärare är du. (Som uppbyggt för mobbning om ni frågar mig). För Sam och hennes vänner, innegänget på skolan, är Cupid day en toppendag.

Dagen avslutas med en stor fest. Allt går dock inte helt enligt planerna. På vägen hem från festen, just när klockan ska slå 00.40 dör Sam och allt blir svart. Men snart ringer väckarklockan. Det är den 12 februari, igen. Likt Groundhog Day, Måndag hela veckan får Sam sju gånger på sig att påverka den allra sista dagen, för att göra allt rätt på sin dödsdag.

Eftersom jag är hopplöst förtjust i amerikanska high school-böcker föll den här boken mig i smaken. Om man bara ser till handlingen som den beskrivs ovan kan man tro att det är en rätt sorglig bok. Innerst inne känns det här dock som en bok om livet. Det handlar om att få en ny chans att ställa allt till rätta, en chans att påverka sitt och andra människors liv.

Det är intressant att läsa en bok där huvudpersonen inte beskrivs som en helt igenom god människa utan faktiskt är rätt elak. Sam är en i innegänget, och de som är utanför ses inte med allt för blida ögon. Resten får du ta reda på själv är trots ämnet inte jättedjup, men den lämnar ändå kvar en tanke i bakhuvudet på mig när jag lägger den ifrån mig.